Stolt som tuppen.....

När man jobbar halva dygnet blir det inte mycket tid över till annat än återhämtning i form av vila och föda.

Jag är noga med att jag ska prioritera Mollie och att hennes liv inte ska påverkas så mycket av mina långa pass i vedsvängen. Men det blir på bekostnad på min sömn. Fyra timmar sömn är lite snålt men det får liksom ändå på något vis fungera.

En kompis hörde av sej och ville leka och för dagen skulle leken ske hos kompisen. Detta gav mej möjlighet att ta en sväng på berget. Det är behövligt och det är en enda stor massa av njutning nu när hela berget färgas i ljusa gröna färger. Så vackert.

En dag tog vi en lite promenad ner på Vesan där rapsfälten stor i blom. Det kittlade så härligt i näsan vid inandning. Ögonen blev fyllda av sprakande vackerhet. Tacksamheten var stor när jag stosade omkring med min dotter. Jockarp är bra fint ;)

Lite mysande i soffan, då hon kryper upp väldigt nära. Vissa dagar känner vi det nog båda två, det där med hur viktiga vi är för varandra.

Gällande skolan så har dom avbrutit årets nationella prov på grund av viruset. Men i Mollies klass har man använt proven i studiesyfte så dom har alltså gjorts i alla fall. Mollie envisas med att inte ta emot resultaten på proven. Hon anser inte det vara viktigt. Men det gör jag så jag skickade ett mail till hennes fröken med förhoppning att få ta del av hennes resultat. Glädjande nog fick jag den möjligheten, men vi bestämde att vi skulle hålla tyst om att jag fått ta del av dom.

Resultaten var en väldigt trevlig läsning och jag var så stolt över henne. Tyvärr kunde jag inte dela med mej av min stolthet över hennes prov men jag log väldigt mycket när jag såg henne. Hon är grym min lilla tjej.

Jockarp.