torsdag 23 maj 2019

Fira....

Laddar för bomben....


Jag drog upp rullgardinen och möttes av synen av brandbilar. Grannhuset hade under tidig morgon eldhärjats. Ingen skadad bara materiella ting som väl var. Mollie är lite rädd för bränder sen den andra grannes ladugård brann ner när hon var liten. Blixten slog ner och hela rasket brann upp. Jag gjorde ingen affär av att brandbilarna var där utan det var först när taxichaffisen frågade om det brunnit som hon förstod.

Solen öste ner och det fanns ingen vind. Allt var stilla och varmt. Småbyxorna var ett givet val till dagens 8 km långa lugna löptur. Det blev minsann hett ändå innan jag åter var hemma.

En uppfriskande dusch och sen bar det av till stan. Jag hade en plan att överraska Mollie lite, hon fyllde nämligen ett halvår och i Jockarp firar vi både hel och halvår.
Hon har önskat sej en citronplanta i över ett år men det har inte riktigt varit läge att köpa en. Men nu var tiden inne, att jag fick köra runt i halva kommunen innan jag hittade en vacker med massa citroner på var inget som störde, det viktigaste var att jag hittade det perfekta trädet. Inom ICA för matinköp och även en rulle choklad att lägga ihop med citronträdet.

Mollie kom hem med taxin och på trappan upp informerade jag henne om att jag hade en lite överraskning till henne på hennes dag. Trädet stod på vardagsrumsgolvet och hon hann knappt innanför tröskeln förrän hon tjöt rakt ut av lycka över växten.
Hon hoppade upp i min famn och kramade mej och sa:
- Mamma du är bäst på överraskningar.
Jag log åt henne och hjärtat fylldes av kärlek.
Hon räknade frukterna och åt sitt choklad.

Badkrukan....


Det var fortfarande hett så vi körde till stranden. Första rapporten löd 16 grader varmt i vattnet. Hua.
Mollie doppade sej och jag funderade över vad det var för fel på henne.
Men när jag själv satte fötterna i vattnet så visade det sej vara ljummet, riktigt skönt faktiskt.
Vi busade en stund men sen väntade middag på restaurang, vi var tvungna att köra hem och piffa till oss en aning. När vi pysslade med det knackade plötsligt taxichaffisen på dörren. Blombud till stora fröken Vilhelmsson, en vacker bukett som doftade sagolikt gott. Jag funderade faktiskt på det där, varför vissa blommor doftar så enormt mycket medans andra är helt fria från doft.

Vi lämnade byn och körde till Fiskrestaurangen i Vägga. Galet gott och vacker miljö. Jag matade en anka med en potatis vilket blev poppis. Tror att det är ett olämpligt beteende på en restaurang men jag kunde inte låta bli ;)

En fenomenalt bra dag var till ända och Mollie var väldigt nöjd sin halvårsdag.

Livsnjutaren <3


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar