fredag 17 maj 2019
Hon gör mej lycklig...
Morfar skulle vara myset behjälpligt med morgonbestyren och gå med henne till Taxin. Det slutade med att morfar fick ge henne lift hela vägen till plugget.
Jag kan inte sluta le när jag tänkte på dom där två tillsammans, frukost, påklädnad, tandborste och hårborstning. Mollie styr och morfar försöker hänga med i svängarna ;)
Jag kom hem från nattjänsten, 2/4 nätter avklarade och jag var trött som en gnu. Men det rullar ändå nerför på nåt sätt.
Himlen har varit bedårande vacker både morgon och kväll och jag är så enormt tacksam över att jag är med under solens uppgång och nedgång. Magiskt.
Jag kom på mej själv med att stå och titta rakt upp mot skyn och le.
Tänk att rymdens ljus kan få en liten människa på jorden att le.
Allt detta är gratis, ja det slår mej när jag ser naturens vackerhet. Allt det är verkligen gratis, alla har tillgång till det. Så det är bara att ut och njuta.
Jag sov ända till 10,30 vilket var skönt, jag tog en lätt löptur, vinden visade sej vara grym mot men desto trivsammare med. 6 km unnade jag mej i mina småbyxor, tischa och löpskor. De var sista passet innan helgens Marathon.
Jag satte mej på altanen med en kopp kaffe och väntade på myset som skulle komma hem från skolan, men hon kom inte, i stället fick jag ett samtal från hennes fröken. Mollie hade glömt bort att hon skulle hem så hon hade gått till fritids. Inga bekymmer med det utan jag for in till stan för att hämta upp henne. Jag hängde kvar på fritids en stund till hon var klar med sitt. Vi hade ingen panik till något.
Hem och hon tog fyrhjulingen och harven och fixade till ridbanan, det är bra att hon hjälper till. Vi tog en kaffe och en glass i söderläge. Lyxigt värre.
Vi studsade lite studsmatta, vi flinade när vi snodde studsen från varandra.
Jag har gått och sneglat på dammsugaren några dagar nu men jag har prioriterat annat, men nu hade jag sneglat klart. En sväng för att piffa till palatset en aning. När jag gick där i min egna värld kommer Mollie och omfamnar mej i en kram och frågar mej:
- Är allt bra mamma?
Jag besvara hennes kram, ler och svarar ja på hennes fråga. Jag tackar för spontankramen och städar vidare.
Shit vad hon gör mej lycklig.
Jockarp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar