Mästerverk.....

Jordgubbspaus....

Att ge sej ut halv sju en sommarmorgon iklädd löparskor på fötterna var en känsla av frihet. I 19 dagar har jag varit avhållsam från löpning och jag tänker att alla som utövar någon form av aktivitet och gillar det förstår känslan. Det var magiskt.
Solen steg över Vesan och åkrarna var ett enda stort hav av färgen grönt. Det var ett mästerverk som ingen någonsin skulle kunna avbilda tillräckligt rätt. Det var en bild från mitt öga till min själ.
Ord som skulle beskriva de jag såg, det jag kände finns inte. Jag är inte ens säker på att någon annan skulle kunna uppleva det jag upplevde, det totala på något märkligt sätt.

Löpningen funkade fint, armen var okej. Rörligheten var nedsatt men smärtan uteblev. Jag var lite trött i armen när jag åter var hemma i palatset men värre var det inte. Tack för det.

Mollie var på bettet hon spelade badminton med en boll, den där bollen råkade som hon sa, trilla upp på taket. Jag log åt hennes förklaring och hämtade en stege, vi fick hjälpas åt att få stegen på plats, min arm var i det läget obrukbar.
Bollen fick jag ner men Mollie konstaterade under momentet med att ställa upp stegen att det var bättre på den tiden när vi hade fyra händer. Jag skrattade och höll med men sa ändå lite positivt att den tiden kommer snart igen. Tur det mamma blev hennes svar ;)

Vi hämtade upp en kompis till Mollie och drog i väg för lite poolhäng. Kidsen låg i fem timmar av dom sex vi var på plats, helt galet. Själv var jag på land sex av sex timmar. Badkruka hej....

Kvällen blev av förståeliga skäl väldigt lugn, middag åts, lite badminton och chill på altanen. En sån där lagom skön sommarkväll. En kväll helt in min smak.
Nattningen skedde tidigt och i raketfart. Hon var helt färdig min lilla tjej. Sjön suger så att säga.

Inte helt bäst....;)

Jockarp.