Yrkesstolthet....

Mer stock behöver inte jag ;)

Att ge sej upp på berget en sommarmorgon när det mesta är helt stilla, en känsla av renhet. En dag som är helt oförstörd. Inga sorger eller hemskheter hade ännu nått eller påverkat mej. Jag funderade över det en stund, det att vi människor kan vara så elaka mot varandra, varför är det så? Jag tror att det är en av anledningarna till att jag inte tittar på tv, jag orkar helt enkelt inte med det massiva hatet som visas upp. Jag funderade även på det där med att även om det finns vackra saker, så som tillexempel kärlek, så är det ändå någon som ser sej ha rätten att smutsa ner det. Anledningen är oklar men det är så sorgligt.
Jag vill omge mej av glädje, kärlek och positivitet, ja det kan tyckas var ett önsketänkande, men det är ändå min vision. Att få finnas där och tassa runt i mitt paradis med den känslan.

Mina tankar förändrades när jag kände doften av vildkaprifol, första tanken var, shit blommar dom redan, det måste var tidigt det. Andra tanken var. Njut Leonora njut. Ja för jag älska verkligen doften av kaprifolen som man i bland inte ser man bara känner av den, känner dess närvaro och det räcker så väl. Jag sög in doften och sprang vidare med ett leende på läpparna.
Blommor, ja jag älskar blommor, jag sprang förbi en trädgård där en superstor rosenbuske klättrade sej högt upp mot ett staket. Blommorna var blodröda och jag kände en enorm längtan efter att få plocka en ros och ge till den där speciella kvinnan som öppnar mitt hjärta. Jag befann mej i ett ögonblick av lycka. Att få springa och känna den inre renheten till doften av vildkaprifol och med blicken på blodröda rosor. Vilken löptur säger jag bara.

Hem och upphämtning av myset, vi drog till stan för att träffa en journalist. 100 dagar 100 röster innan valet var ämnet, jag var en av rösterna. Jag tror inte att det som sas kommer att påverka eller förändra men jag sa vad jag tyckte i alla fall och det är en bra utgångspunkt kan jag tycka.

Jag fick även uppdraget att instagramma på ett annat konto. Det var roligt och det allra roligaste var nog att jag fick med mej hela grabbgänget på tåget. Jag tror att dom kände en stolthet över att få visa upp vår vardag bland pinnar och flis. Fortsätt gärna att följa oss, vi har två dagar kvar av uppdraget. Häng med på sodraimorrum.

Grabbarna och jag....

Jockarp.