Hopp....

Redo för fest....

Att jag fick tio timmars sammanhängande sömn gjorde underverk. Stark som en björn vaknade jag upp till min dotters rop på mamma. Jag gick in till henne och kröp ner i sängen. Jag sa till henne att jag önskade att ligga kvar där hela dagen. Det vill inte jag blev svaret, jag behöver gå på toa och min mage kurrar, jag vill ha mat.

Humf, ja så blev det med det mysandet.
Jag brassade frukost till myset och kaffe till mej. Efter intaget tog vi tag i något som blivit extremt eftersatt i palatset. Nämligen städning. Vi har sannerligen inte prioriterat det på ett tag. Vi har haft så mycket andra roligheter för oss så det har blivit total dissat. Men nu så. En uppfräschning av hela kåken. Mollie tog sitt rum, hon dammade och torkade typ hela rummet ;)
Jag tog resten av huset och ja i dom lägena när det är storstädning på gång hade det varit något chillare att bo i en etta med kök. Men det är just bara i dom lägena det.
Ett par timmar la jag på städ och tvättkorgen styrdes upp. Hej tillfredställelse på det när korgen gapar tom. Bra där.

Jag fortsatte med att förbereda för middagen. En Fläskfiléhistora. Det doftade galet gott. Potatisarna skalades men jag lät bli att koka dom. Det fick vänta.

Vi fräschade till oss och drog över berget till våra vänner, för dagen väntade 8 års kalas och det skulle vi vara med och fira. Gympasalen i den lilla byn fylldes med ungar och jag förflyttades tillbaka i tiden, till min egen skolgång. Vi hoppade hopprep, två vevade och en eller två som hoppade. Jag och min käre vän testade självklart att hoppa ihop och visst satt gamla takter i. Galet skoj.
Även kidsen uppskattade den gamla beprövade leken. Tänk ändå att generation efter generation ser det som skoj.

Vi tackade för oss och drog åter över berget. Myset lämnades på undantaget och jag tog en liten lätt löptur. Gosse så härligt det var. 10 plus och sol. Galet lättsprunget alltså.

Potatisarna sattes på kokning så fort vi kommit innanför dörren och grytan värmdes på. Mollie läste sin läxa så jag stod i köket och lyssnade på hur det går till på vårdcentralen och hur polisyrket kan te sej.
Maten ja, det visade sej inte bara lukta fantastiskt gott, smaken var magiskt. Mollie var inte snål med sina poäng 16/20. Kocken tackade och bugade för poängen.

Jockarp.