Trägen....

Lovet är slut och myset är tillbaka i skolan. Jag har roat mej med arbete i några dagar nu. Det har handlat om arbetsmiljö och säkerhet. De som borde vara så självklart kan ibland bli en besvärlig nöt att knäcka. Men trägen vinner oftast så det kämpas på.

Jag har även äntligen fått ordning på veden. Även där vann trägen, men herregud vad det satt långt inne i år. Skönt är det i alla fall, att äntligen vara klar.

Mollie har varit på handboll och Kennet och jag sprang ut på Kaninholmen, den hade tydligen blivit handikappanpassad vilket gör det busenkelt att ta sej fram. Förvisso har vi inga större svårigheter att ta oss fram men det är fint att alla kan ta del av stället.

Mollie har stått för middagsmaten ett par dagar. Jag uppskattar det väldigt att hon vill och att hon tar för sej i köket. Det är kanske inga gormet middagar men allt har ju sin tid. Och att intresset för matlagning väckts gör mej oerhört glad.

Hon har lugnat sej med bakandet en aning vilket känns skönt, det blev lite väl bra där ett tag ;)

Som alla andra svenskar så väntar jag på våren. Jag har känt mej en aning sliten och med snö, regn och blåst blir jag inte direkt piggare. Lite grönska och sol hade nog fått mer fart på kreativiteten tror jag. Men vi är på väg dit.

Fröken särbo är på vift med sitt jobb vilket gör att längtan efter henne blir ännu värre, nu är hon inte 30 mil i från mej utan nu är det cirka 100 mil. Det skaver liksom ännu lite mer. 

Hua.

Jockarp.