Rädsla och löften.....

Mollie smakrådade mej, hon tyckte vi skulle

ha liknande tröjor.....

Löften ska hållas. Mollie var rädd när hon skulle ta sin spruta och jag hade satt ett ultimatum. Antingen tar du sprutan och vi åker iväg på utflykt eller låter du bli sprutan men då stannar vi hemma.
Jag funderade själv över hur fruktansvärt jobbigt det måste vara att stå inför det valet. Valet och beslutet låg på henne och hon övervann rädslan. Sprutan sattes i armen.

Så utflykt blev det. Vi lämnade östkusten och tog oss åt mot väst. I Falkenberg körde vi ut till havet. De blåste snålt, men vi njöt av naturen och av varandra. Vi ritade i sanden och sprang i kapp vid vattenbrynet.
När vi busat av oss styrde vi kärran mot Ullared och dessa gigantiska affär Gekås.
Jag vet att min dotter älskar shopping och hon är väldigt speciell. En kompis har precis fyllt år, så hon var tvungen att hitta en present till henne. Mormor och morfar gör så mycket fint för oss så dom skulle också ha presenter. Och så självklart kamphundarna Sigge och Lasse.
Jag luffsade med henne dit hon ville, hon klämde och kände, vände och vred. Hon ställde för och emot varandra. Slutligen var hon nöjd. Dag ett shoppade hon mest till andra. Vilket jag ser som vackert.

En stund vid havet....

Vi checkade in på hotellet och vi hade en superhärlig kväll ihop. Vi gjorde inte så mycket, jag läste och Mollie tittade på Pokémon men vi var så nära varandra och så närvarande.
Natt blev till dag och en brakfrukost vältes ner. Sen spände jag ögonen i min dotter och med ett snett leende sa jag med en supersträng röst:
- Idag handlar det om dej på varuhuset, det var du som tog sprutan och övervann din rädsla så nu handlar handlandet om dej.
- Okej mamma men vi kan ju göra det ihop.
- Självklart hjärtat.

Vi hängde på låset och barnavdelningen gapade tom när vi åkt upp. Mollie började tassa runt och känna på kläderna. Jag kom med förslag till henne om vad hon kunde prova men nånstans där kom jag på mej själv. Det är hon som ska bära kläderna och vill hon ha dom så vet jag att hon kommer bära dom med stolthet och glädje. Att kanske inte jag gillar dom är ju faktiskt mitt problem ;)
Så resten av shoppingen pekade hon på vad hon ville prova och då hjälpte jag bara till med att välja rätt storlek.
Hon tittade på högen av kläder hon valt och så tittade hon på en annan tröja. Jag förstod vad hon tänkte. Att hon fått så mycket så att hon skulle vara nöjd och inte fråga om hon fick prova den där tröjan. Jag såg det så tydligt hur hennes tankar gick och jag bara älskar den sidan hos henne.
Jag log och sa, duuuu den där tröjan där borta vad tycker du om den?
-Åhh den är superfin mamma, jag tänkte kanske att jag kan byta ut någon av dom andra tröjorna jag hittat mot just den där speciella.
Det kan du glömma sa jag.
Jag anade en besvikelse, jag mötte henne med ett leende och sa: Vill du ha den så ska du få den. Spring bort och prova den hjärtat....Hon kvittrade iväg lycklig som en lärka och jag bara log och tänkte. Det är min dotter det.

Vi lämnade varuhuset och tuffade hem, vi hann inte mer än komma innanför dörren i palatset förrän hon började slå in presenterna till mormor, morfar och kamphundarna. Sen brände hon i väg till undantaget med en hel kasse grejer.
Själv tog jag en behövlig löptur på berget iförd småbyxor.

Kvällen spenderade vi andra sidan berget hos goda vänner, spontant och supermysigt. Det blev en helg som innehöll mycket. Myset, familjen och vänner. Bra mix där.

Jockarp.