Tor visade upp hela sin styrka med sin hammare. Detta gjorde att min dotter vaknade och blev rädd och ledsen. Jag lugnade henne och tog med henne in till mitt sovrum, där gosade jag in henne i täcket och pratade lugnande med henne. Utanför blixtrade det väldigt tätt.
Hon somnade om till åskans dån och när det var tid för uppstigning var hon sömnig.
Vi hade bestämt att vi skulle ha en lugn morgon och att jag skulle köra henne till skolan, hon åt frukost och jag tog en kopp kaffe. Det regnade mängder och åskandet hade inte gett med sej när jag lämnade henne i plugget.
Jag hoppade i löparkläderna och just för stunden höll det uppe. Men det skulle inte vara länge, blixtrandet fortsatte och regnet öste ner. Jag kortade ner min tänkta runda, jag vågade mej inte upp på berget. Åska och träd är en dålig kombo.
Resten av förmiddagen gick i väldigt sakta mak, jag gjorde saker i hemmet, men väldigt långsamt. Jag hade tid.
Mollie kom hem från plugget och även då åskade det, helt sjukt vilket långdraget oväder. Vi gjorde inte mycket mer än läste läxan, vi var sega båda två.
Min far jobbade sin sista dag och ska nu träda in i pensionärslivet. Jag kom på att det kunde vi ju fira, så under kvällen bjöd vi ut mina föräldrar på Thairesturang.
Det blev en trevlig kväll med massa god mat.
Och faktiskt kändes livet med ens lite mer meningsfullt.
Efter restaurangbesöket tog vi en kopp kaffe och lirade lite Skip-bo och efter det blev det dusch och hårtvätt av lilla fröken innan nattningen.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar