Jag möttes av informationen att det låst sej på första lektionen, det hade lossnat och hon hade varit med efter ett tag. Med det trodde jag faran var över för dagen.
Jag tog en promenad med en vän, det är så viktigt just nu. Att prata och att bli lyssnad på. Att jag har världens bästa människor runt mej underlättar det svåra.
Jag passade på att fixa ett bromsbyte på den ena bilen. Dom var helt slut och det där med säkerhet står högt på vår lista. Med tre barn i familjen vill jag minsann att det är ordning på kärrorna.
Jag fick låna farsans bil för att hämta upp min dotter i skolan. Jag såg henne komma, hon hade sin vuxna vapendragare med sej. Detta fick mej bums att ana oråd. Och ja. Mollie var helt sluten, hon sa inte ett ord och jag såg att hon var avstängd. Fan tänkte jag. Resursen berättad vad som inträffat och jag blev så sjukt trött. Ett steg tillbaka. Mollie var tyst i fem minuter sen vände hon till sitt goa härliga jag igen. Tack för det.
Hon kom hem och hon började direkt med uppgiften som hon missat i skolan. Den skulle göras klart så var det bara. Vi pratade mycket om skolan under eftermiddagen. Om ämnena och om kompisarna. Hon berättade att det blivit snålt med tid mellan ett par lektionen, hon hade inte hunnit dit i tid då hon samtalat med läraren från föregående lektionen och ett toalettbesök som drog ut på tiden. Detta gjorde att det blev en låsning. Bra sa jag. Jag älskar att höra dej berätta om din dag. Både sånt som har gått bra och sånt som gått mindre bra.
Jag bokade en ny tid på första linjen. Det känns viktigt att vi fortsätter för att gå så stärkta ur denna situationen som möjligt.
Jag grillade korv till hela familjen och maten stod på bordet när dom kom hem. Handbollsträning för Tjejerna på kvällen och för dagen var det okej för Mollie att jag inte var med på träningen.
Det blev en löprunda i vår fina stad med min tjej. Herregud så vackert det är. Vi var hemma i borgen halv tio, då skulle det käkas lite och duschas. Sen bums i säng.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar