Utveckling…….

Snön smälter i en hisklig fart, tacksam för det är jag. Det har gjort att jag förhoppningsvis tog sista springandet inomhus på ett löpband. Att ge sej ut innan solen stigit upp och får uppleva dessa magiska mornar gör mej redo för dagen.

Mollie har haft det struligt genom åren med att prata om sej själv, vi är väldigt olika där. Men utvecklingssamtal låg runt hörnet och genom kbt behandling som vi går på fick hon en läxa. Vi skulle i år försöka oss på ett samtal.

Dagen var kommen och innan vi skulle dit gick vi på resturang och åt en lunch. Det blev en trevlig stund. Hon är trevlig att samtala med. Vi pratade om dagen, om kompisar och skolan.

Samtalet då? Jo herregud, hon imponerade stort. Hon lufsade in i sitt klassrum och mötte sin mentor. Mollie hade skrivit om sej själv och vad hon ville utveckla. Hon hade ett mål. Att höja sina C.

Både läraren och jag var redan nöjda med henne men så länge inte hon är nöjd så finns det att jobba på.

Handbollsträningens fortsätter tre dagar i veckan. Det är bra. Rörelse och socialt. Detta gör att Mollie ofta håller sej hemma när hon är ledig. Hon behöver sitt andningshål i jockarp.

Jockarp.