Österlen....

Min vackra lilla dotter.

Jag undrar vad Ulf Lundell, KG Hammar, Pernilla August och Björn Ranelid ser som inte jag ser, vad är det som är så märkvärdigt med österlen?
Vad finns det på österlen som inte finns någon annanstans? ja inte vet jag.
Men i helgen lastade vi in myset, mormor, morfar och mej själv i brossans bil sen åkte vi till österlen, vi körde till Kivik där vi åt en fiskmiddag, ja de smakade mycket bra.
Men visst är det väl överreklamerat, hela österlen.
Det finns ju hav, de finns land, det finns fruktträd, det finns rökeri, det finns öppna slätter, det finns skog, det finns till och med lite berg, eller kullar kanske man ska säga, ja allt detta finns på österlen.
So What.
Om jag inte misstar mej så finns samma hav här, det finns land, det finns fina fruktodlingar, det finns rökeri lite varstans, det finns vackra böljande fält och det finns berg, så säg mej vad är så speciellt med österlen?
Man säger alltid vi ska köra en runda på österlen, de sägs som om det skulle vara något märkvärdigt varför har det blivit ett begrepp och en så hög status just på det?
Ibland hör man folk som säger att dom ska köra en runda på lister. Hihi inte så värst hög status på det känns de som, jag undrar just hur det kan komma sej.
Lite funderingar sådär en dag när man inte har så mycket annat att grubbla på.

Majskrokar i väntan på middagen...

Det har ju blivit lite bättre väder och det har utlovats underbart väder i Jockarp framöver ett tag nu och det tackar vi för, man börjar ju tappa sin gyllebruna färg och bli sådär lagom grå och dassig igen och vem vill vara grå. Inte jag iallafall.
Jag har röjt undan det mesta nu här hemma så att man kan ta några dagars semester utan att få dåligt samvete, det är ju en del att ombesörja här på landet och det tar lite längre tid nu när man har myset med som ska ses efter, men som sagt så är det mesta gjort så man kan ha lite altanhäng med samvetet gott.
Här ska det minsann glidas.

Jo sen var det de här som nu har börjat fylla mina tankar mer och mer och det är det här med kärleken.
Jag fick en mycket fin och tänkvärd kommentar här på bloggen om att kärlek dividerar man inte den multipliceras, ja de var kloka ord och de kanske stämmer.
Jag har ju varit nöjd, glad och jätte tacksam över att jag fått bli riktigt kär en gång i livet, ja det var ju i min sk fru.
Jag har ju resonerat som så att det är ju inte alla människor förunnat att ens få bli kära en enda gång i livet, en del lever faktiskt ensam ett helt långt liv, men jag har alltså haft den turen. lyckost mej.
Jag har stött och blött dessa tanka med andra människor i min närhet, att jag trodde på den stora kärleken och att det bara fanns en sådan och bla bla bla bla bla.
Men det här med sorgeår verkar nog stämma ganska bra, för nu börjar jag faktiskt på allvar att fundera på att ta tag i det här med att träffa någon ny.
Inte fan ska väl jag, en snygg, snäll, rolig, skötsam tjej med en liten bedårande dotter leva mitt liv utan en ny kvinna?
Nej knappast troligt va, herregud det borde ju ringla en lång kö här ute på gården, jag skulle ju ha besvär med att freda mej från alla snygga, kloka underbara damer som vill dela sina liv med mej, är det inte så?
Jo så är det och när jag är mogen så lär det säkert dyka upp tjejer från höger och vänster.
Frågan är då bara när är man mogen?
Hur vet man det?
Jag har ju inte varit med om detta innan, jag trodde ju med mitt lite små naiva sätt att min första kärlek skulle bli min sista.
Jo tjena.
Ut på marknaden igen då va :-)

Inga ledsamheter där inte.

Jockarp.