torsdag 29 mars 2018

Färg i vårt hus...

Humf vad finns i ägget tro?


Solstrålarna vaknade upp i det Månsagårdska palatset. Vi var vårt vanliga milda jag. Mollie var så mjuk och kärleksfull så det gick nästan att ta på det. Jag älskar den känslan. Vi kramades och myste ordentligt innan det var dags för skolan och självklart fick det bägge kamphundarna vara med på ett hörn.

När hon lämnats tog jag dom bägge terrierna och drog ut på berget. Gosse så vackert det var. Fem minus, snön gnistrade i solen, himlen var klarblå. Jag såg mitt hem och jag såg bara ljus. Det var lite annat det än känslan från dagen innan det. Men jag kände mej som jag igen.

Jag hade planerat ett långpass på ca tre mil men med så mycket nyfallen snö kände jag bara att nä, det är tungt nog ändå att springa så långt och inte blir det då lättare med snö och isiga vägar. Jag drämde till med ett intervall pass, Det var faktiskt det första passet jag kände att jag inte orkade hålla Mister Skoogs order. Men nä det gick bara inte, det blåste hårt och jag lyckades inte få upp tempot i 4:50 under så lång tid som han ville. Något nedslagen var jag när jag kom hem men det vände snabbt, det är ju inte precis så att jag har en pistol riktad mot huvudet utan jag gör detta av egen fri vilja och jag vet redan att jag är bra, jag vill bara bli lite bättre ;)

Jag hämtade upp myset på skolan och vi körde och veckohandla, det är alltid kul att ha med henne affären, jag gillar det, det känns liksom som en familj.
40 minuter senare skulle vi hämta upp en klasskompis som slutade lite senare. Hem for vi och lastade ut maten och lastade in hundarna sen drog vi upp på berget.
Det var snorkallt men vi hade ett uppdrag. Tanken var egentligen att myset och jag skulle resa bort under påsken men vi ändrade oss i sista stund och då måste vi ju ha det lite påskfint. Så påskris skulle fixas.

Hem med riset och det pimpades med allt möjligt. Så mycket färg och det behövs. Jag behöver färg i mitt liv.

Och så är det ju så att vintern medför sej en hel del extra jobb. När kölden slår till har vissa husägare det tufft, dom behöver ved. Det var en syssla som Mollie och jag fick sköta under kvällen. Två mackar i kommunen var tomma på vedsäckar så 75 säckar körde vi iväg. Jag skulle kunna varit oxtokig på personen som planerade så illa men samtidigt vem vet hur vädret ska bli?


Så härligt med lite färg ;)


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar