Pytt och morr.....

Den morgonen.....

Kvart över sex drog dagen igång i form av ett löppass på en mil. Det var en helt fantastik vacker morgon, kallt men vackert. Solen steg över Vesan och jag var tvungen att stanna till och bara suga in det vackra som fanns framför mina ögon.
Jag angrep mördabacken och mötte ett snötäckt berg. Skillnaden var stor för nere på låglandet var det barmark. Det var snorhalt under snön vilket jag fick erfara.

Hem, dusch, kaffe och sen väntade det en dag i skolan men lilla fröken Vilhelmsson. Vilken dag säger jag bara.
Vi började med gympa, Mollie och jag var ihop hela tiden och hinderbanan löste vi galant. Lektionerna flöt på fint och jag är stolt över hur hon uppför sej.
Rasterna är speciella. Det var många som ville hänga med oss och dom tyckte det var ballt att Mollies mamma var i skolan.

Middag och det bjöds på pyttipanna. Vi välte i oss ett rejält lass. Jag frågade en liten dam som satt bredvid mej varför hon inte tog rödbetor till pytten. Det är äckligt och smakar bajs blev svaret. Min mat höll på att flyga ur munnen på mej när jag flinade åt hennes förklaring. Väldigt tydligt vad hon tyckte om det alltså.

Skolan slutade och vi drog iväg på andra uppdrag. Morötter till hästarna skulle fixas. Mollie skulle tvunget köra med säckakärran ett par varav och jag fick bära säckarna.
Vi drog inom Ekohallen och där skulle hon köpa nya blommor, hon är lik mej, hon kan snöa in på än det ena än det andra, just nu är det blommor.
När vi slulle lämna stället var det en trafikolycka så vi fick vackert sitta i bilen och hänga en stund. Trist men jag hoppas verkligen att det inte hände något allvarligt med chauffören.

Middag och chill för hela slanten under kvällen, jag morrade lite för det, jag hade ett enormt sug efter havet. Men Mollie tvärvägrade och än är vi inte där, där när hon kan vara hemma själv när jag har behov av återhämtning, när hämtningen behöver ske i naturen.

Jockarp.