Anorexia??

Rutiner i form av att gå upp på morgonen och gå och äta frukost. Ja det är väl ungefär så dagarna börja här i leendelandet.
Dagarna består av bad, chill, närhet och mat. En fin kombo.
Det badades friskt under förmiddagen och tjejerna var med när barnklubben arrangerade vattenpolo, jag var behjälplig i ena målet och det var en rolig övning. Det var barn i olika åldrar och med olika landsflaggor och därmed språk. Fantastiskt att se att dom ändå redade upp och spela tillsammans. Vackert.

Innan lunch var det vattengympa och aldrig har jag väl trott att Leonora Vilhelmsson skulle medverka i något så fjöntigt som vattengympa på en Thailändsk resort. Men nu har det alltså skett. Det var riktigt kul och att göra det ihop med myset gjorde det extra mysigt. Om det gav mej något rent fysiskt är jag dock osäker på.

Mollie ville vila på rummet så jag drog på mej löparskorna och tog ett snabbpass. Samma regler som dagen innan och det funkade fint.
När jag var färdigtränad ville jag ut i solen igen, Mollie var inte färdigvilad så hon blev kvar på rummet. Reglerna var som följer.
Jag kommer tillbaka om en timme, ska du gå ut så ta på dej kläder och ta med nyckeln. Jag ligger vid den stora poolen. Klart?
Svar ja.

Anorektisk? Ja tydligen..

Jag gick i väg och la men i en solsäng. Jag funderade över att jag fått frågan på instagram om jag har anorexia. När jag låg och funderade på det så blev jag mer och mer irriterad över hur människor beter sej mot varandra.
Hur kan man ens skriva så till en annan människa under en bild på instagram? Även om vederbörande nu tror att jag skulle lida av den sjukdomen borde den knipa käft. Vi har ingen nära relation, ingen relation alls faktiskt. Så om de nu var så att jag var sjuk skulle det då hjälpa mej att någon annan vilt främmande människa skriver och frågar mej om det? Nää skulle inte tro det va. Alltså var det inte av omtanke kommentaren skrevs. Mitt svar på fråga blev i alla fall att jag tvivla på att jag skulle lyckas springa marathon distansen om jag vore sjuk. Dessutom har jag mindre muskler och mer fett än på länge. Matchvikten är just nu 59 kg och det till en längd på 166 det kan väl knappast klassas som undernärd precis. (ska kanske räkna lite Bmi på de) Men nä kommentarskrivare fortsatte att tycka och tyckte det såg sjukt ut, jag funderade på hur personen själv såg ut och mådde.
Som väl var kom min dotter till undsättning när jag låg där och retade upp mej på totalt oviktiga människor. Tack för den brytningen. Med sej hade hon nyckeln, Jag gav henne massvis med cred för det. Hon börjar minsann bli stora tjejen nu :)

Mer bad sen drog vi på äventyr. Hopp i tuk-tuk:en och i väg. Jag blev varm i hela kroppen när jag såg hur mycket Mollie uppskattade att åka i disco-bilen.
Ännu en kväll när vi shoppade loss och vi avslutade kvällen med en fantastiskt god måltid alá Thailand. Sagolikt gott.

Jockarp.