Leonoras nya dejt :)

Havet och jag...

Dagen började lite tankfull men avslutades med ett fjäderlätt inre. Mollie lämnades för sista skoldagen innan vinterlovet. Hon var pigg och glad men det var inte jag.
Jag chillade lite i soffan med kaffe, kort och musik.
Det mesta indikerar på att jag ska ta det väldigt lugnt just nu och gärna befinna mej vid havet. Sagt och gjort, jag tog det lugnt och jag åkte till havet.
Jag gick där och filosoferade och jag njöt väldigt. Vackert väder, solen vräkte ner på mej, och när jag vände ansiktet mot solen så värmde det faktiskt riktigt rejält på min hud. Så underljuvligt.

Jag hade kontakt med den kära programlederska till bondeprogrammet, hon är verkligen som en duracellkanin den kvinnan. Dagen avslutades med att läsa ett väldigt vackert inlägg på hennes blogg som hon skrivit. Visst att hon är journalist men det var verkligen vackert skrivit. Jag tackade henne för det och fick ett hjärta tillbaka. Jag gillar vår relation ;) Dessutom vet hon hela sanningen om hela bonde historien och det är skönt, att hon hört Louise egna ord och om allt som hände och planerades. Jag har av respekt för Lousie inte berättat allt här på bloggen och kommer antagligen inte att göra det heller. Möjligt att det blir en bok till, det är inte omöjligt med tanke på allt som hänt dom senaste månaderna ;)

En plats i solen, bara för mej ;)

Från havet körde jag till skolan och där var jag med på sista lektionen, Mollie blev så glad av att se mej och ännu gladare över att jag ville vara med i klassrummet, hon är stolt över oss.
När jag önskade fröken god jul sa hon att hon sett bonde programmet och att det var smärtsamt, men att jag inte skulle oroa mej. Mollie har det bra och hon mår toppen i skolan, inget som tyder på någon förändring.
Jag blev rörd av hennes ord, det brände bakom mina ögon av tacksamhet och glädje. Min dotter mår bra.

Vi drog vidare när vi packat mysets alla saker från terminen. Vi körde till andra sidan av berget till våra vänner, där väntade det julgodisbak. Jag var verkligen inte någon energisprudlare när jag kom, men efter ett tag när jag kände känslan av tillhörighet, glädje och kärlek så växte jag mej otroligt stark. Jag skrattade högt och jag kände verkligen livet i mej. Men jag var svajig under dagen. Men det var i alla fall känslor i rätt riktning.
Barnen drog iväg och lekte själva och där stod vi med baket, varför blir det alltid så?
Mat fixades i form av pizza, himla mysigt och lättlagat. En helt formidabelt bra eftermiddag och kväll.
Eftersom Mollie har lov så tror hon att hon får göra som hon vill, men icke sa Nicke. Hon tror att hon ska få vara vaken så länge hon vill, men det funkar inte riktigt så i vår familj, men hon försökte hon tog täcke och kudde till soffan och sa sej skulla campa. Nepp sa mamman strängt :)

Bokläsning skedde i sängen och det var så mysigt och läsa om den lilla hundvalpen Puzzel. Varken Mollie eller jag vill sluta men det är ju en dag i morgon med liksom....

Lindorffs blogg <3

Jockarp.