Utsidan VS insidan....

Den där dagen när jag är redo för att dejta kommer närmare och närmare, dummare är jag ju inte än att jag begriper det. Tiden går och tiden läker.
Jag funderar mycket på hur jag ska lyckas förmedla vad det är jag verkligen behöver i en relation.
Jag landar ofta i orden ärlighet och trygghet.
Ord som jag inte vill ha i mitt liv är orden lögner och drama.
Resten borde väl vara ganska enkelt egentligen eller?

Självklart är det utsidan som ger insidan en chans, (medvetet eller omedvetet) det kan låta illa att säga så men så är det, det måste verkligen finnas något, något som intresserar och kickar igång. Jag vet att det är så för alla människor.
Dom som ska vara politiskt korrekta och säga att fallet inte är så dom kommer med osanning skulle jag vilja påstå.
Sen är det ju i betraktarens ögon det vackra sitter, så vad som är vackert för mej är kanske inte alls vackert för någon annan. Och det är väldigt vackert i sej skulle jag vilja säga.

Tv 4 gjorde allt för att trissa igång en diskussion om att jag skulle vara ytlig genom att lägga upp en bild på instagram. Nu var folk smartare än så vilket jag är glad över. Även om jag självklart står för det kan det vara svårt att förklara vad jag menar med så få ord. Så jag här kom alltså förklaringen :)

Jag har en relation bakom mej där kvinnan inte attraherade mej alls utseendemässigt. Vi blev vänner och hon visade ett extremt mod när hon en dag berättade för mej att hon hade känslor för mej som inte var gynnsamt för hennes relation som hon då befann sej i.
Jag tyckte det var modigt och vackert gjort.

Jag tyckte väldigt mycket om hennes insida, hon var en fin människa helt enkelt, en fin människa som ibland gjorde fula saker. Men den utan skuld kan ju kasta den första stenen.
Så med hennes mod och hennes vackra insida började jag se små detaljer i hennes yttre som jag tyckte var oerhört vackert. Det var allt i från hennes läppar till hennes fingrar, till knä och ben. Ja jag såg det vackra i det som jag från början inte alls tyckte var speciellt vackert.
Jag är så otroligt glad över att jag fått uppleva en sån kärlek. Så oytligt, så på riktigt liksom.

Så nää ytlig är jag då rakt inte. Men det måste finnas en balans och jag vill verkligen inte ha nån mellanmjölk. Jag vill hitta henne hon som klär mej både på utsidan och insidan.
Jag vill att vi ska vara ett vackert par. Likt två pusselbitar som passar perfekt, äktenskapstycke liksom.
Jag vill att henne insida ska vara god, trygg och busig. Jag älskar det oväntade om det sker när relationen är trygg. Svårt att greppa kanske men det är enkelt att veta att det är rätt när det är rätt. Busenkelt skulle jag vilja påstå :)

Levererar ett filmklipp också om vem jag är, stark-svag. Och rolig....Typ.

https://www.youtube.com/watch?v=Xd2AsZK9CSY

Jockarp.