Boost....

Chill....

När receptionisten ropar och springer efter mej när jag passerar för att gå och äta frukost gör mej klart lite frågande till vad som hänt.
Jag bromsar in och ser undrande på den lilla något runda thailändskan, hon säger på knackig engelska att hon såg mej och Mollie dagen innan och hon tyckte att jag såg rysligt stark och vältränad ut. Först glodde jag bara på kvinnan, tänkte, kopplade jag rätt nu eller var det en skarv på sladden.
Hon fortsatte och hon frågade mej om jag tränade, ehh ja sa jag lite tvekande.
På gym?
- Nää inte så ofta fortsatte jag. Jag springer mest.
Aha sen började hon babbla om Mollie och hennes son, jag lyssnade och log och jag tror att jag förstod, det är något oklart i detta nu.

In i matsalen, och jag hann hjälpa Mollie med att fixa dricka, när jag vände mej om stod det en kvinna bakom mej, hon log och sa. Jaha, kändisar i Thailand minsann. Hur är de med dej? Tja lite tagen på sängen rosslade det väl fram en artighetsrad om att jag mår ok. Något förvirrat gick jag till vårt bord med mjölkglaset och tänkt vad tusan hände?

Dagen blev sen något lugnare som väl var, tjejerna badade och lekte och jag chillade och processade en hel det. Jag analyserade min känslor för dagen och konstaterandet var att det var en bra dag.
Jag har fått distans till tråkigheterna och det jag fyller på mitt inre med just nu är bara glädje.
Det är så många människor som boostar mej på massa olika sätt, jag är enormt tacksam för det och det är inget hymlande med om att jag suger i mej av det och det får mej att växa mej stark igen. Så tack alla fina som stöttar och hjälper mej. Självklart finns det en och annan knäppjeppe som gör egna små analyser på mej men det är minsann lite gulligt det med. Att jag liksom upptar andra människors tid utan att jag ens vet om det, det är Stort.

Mollie och jag tog en shoppingtur mitt över gatan från hotellet. Hon köpte bikini, två stycken slog hon till med men jag tänker att dom kommer nog badas upp så mycket som vi badar. Själv investerade jag i en klänning, den blev något mörk och något kort men nu är det så att mitt lilla smakråd fick välja fritt och då blev det så.
Och även vid klänningsköpet blev jag boostad hysteriskt, förvisso är det deras levebröd att få folk att vilja köpa men att dra på stora trumman så fullkomligt var kanske lite väl. Men jag hade enligt Thailandianen som ägde butiken de största varmaste leendet, dom tjusigaste tänderna, perfekt slimmad kropp, hon pekade på sin egen mage som buktad ut en bit och sen tog hon helt oblygt på min och sa, titta du ser skillnaden du kan ta vilken klänning du vill här så kommer den sitta finare på dej än på mej. Jag bara flinade och köpte klänningen som Mollie valt ut.

Tja ännu en bra dag i det leendelandet.

Humf...

Jockarp.