Alla hjärtan......

Boön....

Kallbad....

Alla hjärtans dagen blev fantastisk. Mollie lämnades i skolan och vi packade kaffeväskan och tog oss till Boön. En helt underbar dag, solen sken och det var nästan helt vindstilla. Vi hoppade på klipporna och stannade till för att vara extra nära varandra. Vi la oss på klipporna och avnjöt kaffet till utsikten av ankor och en lekande hund.

Snacka om att ladda på energi till max.

Vi lämnade ön och körde några kilometer till kallbadhuset. Där spenderade vi ett par timmar i solgasset med att basta och kallbada i fyra gradigt vatten. Pigg var bara förnamnet på hur jag kände mej efter den stunden.

Inom rökeriet för inhandling av lite godsaker till den kommande middagen. Även matbutiken för att stödhandla lite och givetvis fixa en liten festpåse till Mollie.

Vi hann hem precis innan hon kom med taxin. Jag välkomnade henne hem till sportlovet. En veckas ledig tid både hon och jag, det är inte helt fel det.

När hon fått av sej kläderna sprang hon bums iväg och hämtade ett fint kort som hon sytt till mej. Det var så fint så jag började lipa. Jag kände mej enormt älskade just då.

Kvällen blev behaglig, en middag med alla skaldjur man kan uppbringa i havet, efter det en liten kaka med dekoration av hallon som myset fixade.

En bra dag helt klart.

Lördag började med premiärspel i sporten padel. Vi mötte föräldrarna till en klasskompis till Mollie och det var verkligen superkul. Att vi vann spädde klart på måbrakänslan en del :) Grymt spel av både mej och fröken särbo.

På eftermiddagen tog vi oss till Kristianstad för att lämna min bil på verkstad för en liten uppfräschning. Vi åkte in på shoppingstället C4 och käkade en buffé och gjorde några lergubbar på Panduro.
Hemma igen och pysslandet tog fart. Jag var mindre delaktig och parkerade mej i soffan. Jag laddade för mellon jag.
Innan musiktävlingen satte igång fick jag en ny ring på fingret. Enkel, vackert och helt underbart. Framtiden känns ljus.

Söndagsförmiddagen började ungefär som lördagen, men denna gången var det badminton som stod på agendan. OK att jag är en aning kass förlorare, något jag måste jobba på. Antingen får jag se till att vinna eller måste jag skärpa till mitt humör, jag kände frustrationen i mej när jag förlorade ännu en match.

En lätt lunch och lite mys i soffan sen var det åter dags för hej då. Hua, denna gången var det värre än nånsin. Det är närmare en månad till jag åter ska få ha henne i min famn. Det kommer bli hårt men vi biter ihop, det måste vi.

Nu lämnar vi Jockarp för nya äventyr.

Från henne till mej...

I Målartagen....

Mycket hjärtan...

Jockarp.