Vårbruket är igång....

Uppstigning halv sju. Jag satte fyr i panna, tömde en maskin tvätt, in med den i torktumlaren och ytterligare en hög åkte in i tvättmaskinen.
Löparkläder på och jag tog lager på lager, det blåste hårt och regnet hängde i luften.
Reflexväst på och sist sattes mössan på huvudet. Jag var redo.
Hård vind mötte mej men vägen var flack, jag valde landsvägen, jag behöver ha lite asfaltslöpning nu innan nästa mara. Jag drog in 28 km och jag var faktiskt inte ens trött när jag kom hem. Den känslan är obeskrivbar.

Min bil har varit på verkstad för utbyte av nån del som jag inte begrep vad det var, nu har jag hämtat hem den igen vilket var skönt, jag ogillar att inte ha min bil på gården. Det är en frihet och en lyx jag vant mej vid och som jag ogärna vänjer mej av vid.

Vi drog inom eko på vägen hem, tulpaner till mej och lördagsgodis inför mellon till myset. Tråkvädret fortsatte så när vi kom hem gjorde vi ingenting. Vi låg och filurade i soffan en stund innan middagen skulle lagas. Steken sattes på spisen sen drog vi igång att plantera lite fröer, vi tog gamla mjölkkartonger och la lite jord i, sen harvade jag med en liten pinne sen petade myset ner fröerna. Om det blir en sensation är ännu oklart men nu har vi testat i alla fall.

Vi bjöd ner morfar på middag och han hade självklart dom små kamphundarna med sej. De lilla pyret var typ överallt i huset. Det är mycket bus och fart, hela tiden.
Efter maten förberedde vi oss för mellon, ljus tändes och pop corn poppades till mej. Mollie öppnade sin Pollypåse. Vi var redo.
Låtarna var väl sådär men det var fantastiskt mysigt att sitta i soffan i hop med Mollie. Det var ett tag sen vi gjorde det bara hon och jag.

Jockarp.