Nytt år....

Jag blev så full i natt.

Ja vi åt en helt underbar trerätters middag i går kväll, som gjorde min mage sådär härligt full.
Jag blev även full av.
Känslor.
Vemod.
Glädje.
Längta.
Förväntan.
Lycka.
Och lugnet.

Jag fylldes av massa känslor när värdparets lilla tjej sa till mej rätt upp och ner, jag skulle vilja att J var här och att ni skulle bo ihop igen.
Jag sa till henne att de hade jag med velat men att varken hon eller jag kunde bestämma det.
Det var stora känslor när en så lite människa börjar att prata om min relation och att vi faktiskt förstod varandra trots att de skiljer över 25 år mellan oss.
Jag blev full av känslor över att hon brydde sej, och tyckte att det var ledsamt att hon saknade min sk fru.

Jag blev full av vemod, ett vemod över att allt de fina som jag och min sk fru byggt upp, de har hon nu rivit och det kommer aldrig att kunna byggas upp och repareras igen.
Alla minnen som jag har kvar av henne alla månads och årsdagar jag kommer att gå igenom detta året, jag känner en äcklande och vemodig känsla av det.

Men jag blev även full av glädje, av att fira in det nya året med mina vänner, att vi kunde göra det på ett så avslappnat vis, de kändes som om alla gick runt i pyamasen, och bara myste. Full av glädje över att det blev ett nytt år, och som alla säger, nya möjligheter.
Jag fylldes av glädje över mitt första nyår med min dotter.

Jag blev full av längtan, längtan efter en ny vår, efter att kanske träffa någon ny att dela mitt och Mollies liv med.
Längtan till att få ett mycket lättare år, med kärlek, vänskap och en längtan att leva ett friskt och sunt liv utan människor som gör mej illa
En längtan till något större något bättre.

Jag blev full av förväntan. En förväntan om Mollie att hon ska växa sej stor och stark,alla framsteg jag ska få vara med när hon gör i sitt liv.
En föväntan på allt nytt vi ska uppleva ihop, all glädje, bus och skratt. Alla nya platser vi ska få se ihop och alla människor vi kommer att träffa på vår väg igenom livet.

Jag fylldes av lycka och tacksamhet över att det var jag som satt i soffan inatt med ett litet sött barn på min mage, jag kände en lycka över att det var jag som varit gravid och fött ett litet barn, en lycka över att det inte var min sk fru som satt där med barnet, en lycka över att det inte var hon som varit gravid och fött det och sen lämnat mej.
Jag var full av lycka över att det blev som det blev.

Jag var även full av ett lugn. Ett lugn av att allt kommer att lösa sej, att vårt liv kommer bli perfekt utan att ha den onda människan i vårt liv.
Ett lugn över att jag kommer att hitta någon med ett lika stort hjärta som mitt, en person med ett hjärta som kan se den storhet som jag och Mollie besitter. Ett lugn över att det finns någon där ute som kommer att passa oss som två bita i ett pussel.
Jag blev full av ett lugn, att jag kommer att kunna älska igen och våga låta mej älskas.

Jag blev helt enkelt full av ett hopp om att 2011 kommer att bli det bästa, lyckligaste och rikaste året i mitt liv.
Ett år ihop med min underbara vackra dotter.
Det är hon och jag nu. Bara hon och jag.

Nytt år i Jockarp.