Vuxenpoäng....

Bättre med fingrar än bitring..

Jag har förlorat, jag har vunnit.
Jag har gått min egen väg.
Jag har bränt skepp.
Jag har bränt broar.
Men jag har alltid stått för mina steg.
`Ulf Lundell`

Men de hade lika väl kunnat stå Leonora vilhelmsson  under...
Ingen offerroll här inte, det finns det andra som sköter så bra, så bra.
Tror nästan att om man skulle googla offer så skulle det komma upp en bild på min sk fru.
Att man bara orka leva som ett offer dag ut och dag in...Tröttnar hon aldrig?
Säger som mina vänner i norr säger om det mesta som min sk fru gör och ställer till med. O HERREGUD :)
Näpp fröknarna Vilhelmsson står för sina brända skepp och broar, även om det ibland smakar surt i stället för sött.

Att försöka tysta mej är att hylla mej, för det är ett erkännande att mina argument är både omöjliga att bemöta och omöjliga att ignorera.
Kloka ord jag läste denna tidiga dag. Och dom stämmer så väl.
Ja jag har mycket på hjärnan nu denna måndagsmorgon, men det är ljusa tankar, känslan av odödlighet infinner sej.
Sjuk tanke, för samtidigt har jag tagit nya stora kliv in i vuxenvärlden.
Här ska skrivas testamente.
Man vill ju skydda Mollie mot såna personer som jag mött på min väg.
Här gäller det att förekomma istället för att förekommas, jag är ju tacksam för att min mor, var så slipade och styrde upp alla våra papper, så vi har sluppit det jag och min bror...Tack mor.
Samtidig retar jag mej på mänskligheten och på folk som inte vet vad som är mitt och vad som är ditt, vad är det som är så svårt?
Att man ens ska behöva upprätta sådana papper, men nu är det så och då får man väl ta och göra det bästa möjliga av hela situationen.

Vi hade en helt underbar eftermiddag igår, vi började med att grilla, och sen fortsatte vi men en kubbmatch, eller rättare sagt två, i olika konstellationer, där jag iallafall gick segrande ur det ena.
Ungarna spelade DS och vi som var något äldre satt kvar på altanen och mös med kaffekoppen, vilken underbar vårdag det var.
Myset fick även ett välbehövligt dopp i badbaljan, det var ett tag sen sist, men det är väl så att bara man är frisk så håller kroppen sej ren, och friska det är vi.

Tog tag i lite vardagssysslor fram på kvällningen, det är ju dax för mysets namngivningskalas till helgen och vi ska få långväga celebra gäster så jag passade på att redan nu bädda nytt fint i gästrummet, ta fram nya handdukar och toapapper, de har jag fått köpa specialpapper, för till dessa gäster duger det minsann inte med "vanligt" papper.
Sätta ölen på kylning, kikat i vinförådet, kollade upp så det fanns nån snaskig stänkare till kaffet.
Min tanke var först att det inte skulle serveras något starkt över huvudtaget, men efter vissa små gliringar om att det var en stor händelse i Jockarp att lilla Mollie ska få sitt namn så skulle finservisen och finflaskorna fram.
Ja mej spelar det ingen roll, det är ju vuxna människor.
Finservisen var senast framme när vi firade vårt bröllop, ja så det var ju inte så längesedan, men skillnaden på gästerna som ska avnjuta en god måltid på dom fina tallrikarna är det stor skillnad på, denna gången är det inte en enda fegis inbjuden, utan bara människor som har betytt, betyder och kommer betyda mycket för mej och min dotter.
Människor man kan lita på i vått och torrt
Och nu verkar det som om min sk fru gett upp tanken om att komma och hämta hälften av spritflaskorna, ska hon ha några så får hon sno sej för på lördag kanske vi har tabberas på dom.
Och kommer hon så kan hon ju ta Mollie lite med då, för nu har ju jag haft henne 3,5 månad så då är det väl hennes tur nu då, hälften hälften...Hmm. (skojar bara) Hon kan ju inte ta hand om sej själv, så hur skulle hon klara av ansvaret för ett litet barn..

Ja och så var det då dax för vinst i bingot igår igen, tur i spel otur i kärlek,hihi, vilket underbart humör man är på.

Nej nu ska vi ut och leka myset och jag.

Världens bästa morgonhumör :)

Vårmorgon i Jockarp.