Pratkvarnar...

De finns ingen hejd på buset :)

Ja mitt liv har verkligen förändrats den sista tiden, de är så mycket människor i mitt liv nu, så mycket fina människor.
I går hade jag besök av en tjej jag inte träffat på flera år, och det var hur mysigt som helst.
Vi kunde prata om de mesta, lugnt och skönt och väldigt avslappnat, jag vet inte om det beror på mej, men jag tycker att på de stora hela och på dom flesta möten jag gör i mitt liv numera att dom är just väldigt lugna och harmoniska.
Om det är för att jag har blivit en tryggare människa och uppfattar andra människor på ett helt annat sätt eller om de alltid har varit såhär de vet jag inte.
Jag har kanske varit för upptagen med att tänka på andra saker och inte fokusera och leva i nuet, att faktiskt vara närvarande i allt, att inte låta hjärnan vara på nästa ställe.
Jag kanske låter allt smälta in lite längre nu.
Eh jag vet inte....Men det känns annorlunda iallafall, självinsikt är bra, mycket bra till och med.

Psykologen ringde igår och ville att vi skulle träffas, jag vet inte riktigt vad jag tyckte om det, vi har inte träffats sen Mollie föddes, och jag har väl egentligen inte känt att jag har behövt det heller.
Men vi stötte på varandra på bvc för några veckor sen och nu tyckte hon att vi antingen skulle avsluta vår kontakt med en sista träff eller fortsätta, allt var givetvis upp till mej, hon saknar ju inte kunder precis.
Vi bestämde möte den 6 April, Mmm, en tuff dag, det är nämligen min sk frus födelsedag.
Jag som tänkte köpa nya sommardäck till hennes bil, ja eller min bil, för den är ju inte riktigt betald än, men de kommer kanske.
Men eftersom den inte skulle klara en besiktning till, så var planen nya fina sommadäck, men jag får nog tänka om.
Ja det kan bli en jobbig dag så det kan väl passa riktigt bra att träffa psykologen då.
Vi får se hur fortsättningen blir.

Igår fyllde Lasse ett år, så det blev kalas här i byn, glass stod på menyn för grabbarna, vi har alltid firat våra hundas födelsedagar, löjligt kan tyckas, men även det är något vi faktiskt skiter i vad andra tycker.
Vi firar på.

Myset sov ju väldigt mycket efter hennes namnkalas, men igår var hon lilla pigga tjejen igen.
Och nu snackade hon på i tempo som till och med fick mormor att reagera.
Vi pratade om släkt och generationer, mamma berättade att hennes mormor var en riktig pratkvarn och att hennes mor var lite lugnare, att hon är en riktig pratkvarn själv är det väl ingen som kan säga nåt om och jag är då lite lugnare.
Så hennes filosofi är att de helt enkelt hoppar över en generation och att Mollie då kommer att bli en väldigt pratglad person.
Hehe ja vi får väl se i framtiden hur det blir, jag vet ju inte precis om jag är så tystlåten, men jämför jag med min mor så är väl alla det..

friskluft gör susen...

Vi pratar på i Jockarp.