Full fart....

Välbehövlig vila...

Mycket intressant kommentar jag fick igår, vad det gäller rättigheter och skyldigheter.
Så här såg de ut.

Jag vill bara påminna om att med skyldigheter kommer rättigheter och tvärt om. Om samma lagar gällde skulle din fru vara skyldig att betala underhåll men också ha rätten till umgänge. Ni skulle ha delad vårdnad och det skulle vara svårt för dej att få enskild vårdnad. Du skulle behöva hennes underskrift på alla papper som rör Mollie myndighetsärenden, nytt pass, bank konto, allt som har med förskola och skola att göra. Men hade det varit så - hur hade du känt för att släppa iväg Mollie en vecka åt gången? Eller vänta i veckor på att någon ska skriva på en blankett? Mvh, Ensamstående mamma till två med enskild vårdnad

För det första har jag aldrig varit ute efter att få enskild vårdnad om nåt barn, det är liksom lite det som är min filosofi. De ska vara två föräldrar det var tanken.
För det andra så skulle aldrig min sk fru gjort de hon gjorde om lagarna hade sett annorlunda ut, för då hade hon nog inte fått ett psykbryt eller kallafötter, eller kalla de vad ni vill.
Hade vi levt under dom lagarna som vi rimligtvis skulle göra så hade hon aldrig haft det valet, de valet att lämna mej högravid och sätt ett litet barns liv på spel, vilket jag i sej redan där tycker är snudd på brottslig handling, det är min högst personliga åsikt och den tycker jag att jag har all rätt att ha.
Hon hade inte kunnat lämna mej så lättvindigt för vi skulle för all framtid varit bundna till varandra.
Hon hade inte kunnat vara så fruktansvärt feg och bara sticka och aldrig mer höra av sej.
Hon hade inte kunnat stå vid järnvägen och hoppa på ett annat tåg.
Hon hade varit tvungen att ta sitt förbannade ansvar för vad hon gjort, som alla andra vuxna normala människor får göra i vårt land.

Hon ville och gjorde dessa valen samtidigt som jag.
VI gjorde valen om att sätta ett barn till världen, frågan är bara, varför kunde hon ändra sej och inte jag, varför hade hon val och inte jag.
jag fick och kommer alltid att få leva med hennes fega beslut, det får ju givetvis hon också göra och resten av hennes familj.
Och det har absolut ingenting att göra med Mollie, jag älskar henne givetvis och kommer alltid att sätta hennes välmående i första hand.
Men jag hade inte samma möjlighet till ett eget val och allt det på grund av svensk lagstiftning.

Du som skrivit kommentaren har en poäng och den har jag bollat med fram och tillbaka, och de jag kommer fram till är att.
Min sk fru har satt mej i en mycket märklig sits, det är inte så att jag har valt att hon skulle lämna mej bara några få veckor efter att vi lovade varandra evig trohet.
Jag hade heller aldrig försökt att bli gravid om det inte varit för att jag vill ha ett barn med kvinnan jag älskar och vill leva med.
Jag tycker att ett barn har rätt till två föräldrar, det har jag alltid tyckt, och kommer förmodligen alltid tycka.
Vi var två vuxna människor som bestämde oss för att sätta ett barn till världen, då borde de rimligtvis vara två personer som ansvarar för barnet.
Poängen...
Även om jag tror att Mollie kommer att ha det betydligt bättre med att bara leva med mej och slippa ha en bunke fegisa i sin närhet som nu bevisligen hela min sk frus familj är, så tycker jag ändå att det är vansinnigt att lagarna ser ut som dom gör.
Att man ska på lagligt vis kunna sätta barn till världen inom äktenskapet och sen inte behöva ansvara för dom.
Helt åt helvete enligt mej.
Det är inte omöjligt att vi tillslut får till en ändring av dessa något märkliga lagar.

Och idag kom de en ännu intressantare kommentar.
Och till dej som skrev denna kommenter kan jag bara säga, läs mitt blogginlägg igen, där står det nämligen att enligt svensklag har vi som homosexuella fått den rättigheten att kunna göra inseminationer, och det får man ju tycka vad man vill om, och du tyckte tydligen så här.

Har barnet någon rätt i detta fallet,kanske hade önskat sig en mamma och pappa med rätt kön.Vad är rätt kön kanske du tycker ,jo hade du inte fått dessa spermie hade du inte kunnat få ett barn och de kan man bara av en man.Så ,,,,,en Adam och en Eva måste vara de rätta.

Jag säger bara vakna, stenåldern är förbi.

Nu till något betydligt mysigare, myset, mormor, morfar och jag tände igår grillen de var en jättehärlig kväll.
Mollie var lite små sur och hon ville klart inte ligga i vagnen när vi andra var upp och gick.
Så jag satte henne upp i vagnen och det verkar vara den nya melodin, hon ser så stor ut nu.

Stora myset ...

Jockarp.