Dotter....

Stars and stripes.

Jag undrar var denna till synes totala lycka kommer i från.
Men varje morgon när min dotter slår upp sina ögon och jag sagt godmorgon lilla fröken Vilhelmsson, så totalt strålar denna lilla skapelse.
Hela hennes kropp säger.
Jag är den lyckligaste människan i världen mamma.

Hennes stora leende.
Som kommer till följd efter hon mött den kanske viktigaste människan i hela hennes liv, hon möter mina ögon och de enda hon kan göra är att le.
Denna underbara lilla person som ger mej så mycket varje dag är min dotter.
Jag har fortfarande väldigt svårt för att förstå vad som hänt det senaste året och att jag faktiskt har blivit mor till denna lilla bedårander varelse.
Jag är mamma.

Hennes ögon tindra.
Och man tro sej veta att innanför det lilla skalet finns det så mycket vackert och oförstört, allt det fina kommer raseras bit för bit ju längre hennes liv går.
Jobbig tanke att tänka att hon kommer att bli sårade och sargad på vägen genom livet.
Jag kommer givetvis att finnas till hands när hon börja gå på den gyllenevägen och det kommer att stärka henne och forma henne till att bli en trygg, lugn och sympatisk människa.
Jag ska försöka få henne att förstå att empati och ansvar är två viktiga delar i livet.
jag vill få henne att förstå att man inte ska gå i mitten på den gyllenevägen för då blir livet tråkigt och alldeles för enformigt. Nej upp och ner och på sidorna ska vi gå.
I början ska jag följa henne men ju längre tiden går släppa taget och kanske tillslut lämna över henne till någon annan som kan ta hand om och vårda henne, värna om hela henne och förhoppningsvis aldrig krossa hennes hjärta.
Men till dess går vi hand i hand på vägen och den som skulle våga komma i mellan oss, den ligger väldigt illa och risigt till.


Mollies dagar i lite bilder..

Sover i egna sängen..





Kusinmys.

Hästen skorpan..

Myser med Lasse..

Gyllenevägen i Jockarp