Psyktest och knivlåda...

Beckomberga sjukhus...

Ett glädjande besked för mej, ett mindre glädjande för andra och då tänker jag närmast på min sk svärmor.
Jag var ju på lilla "psyk" undersökningen i går, hör och häpna, jag var både, lugn, trygg och stabil i min mamma roll.
Hur kan de då stämma överens med det min sk svärmor sprider ut på stan, att jag är psyksjuk och att hennes dotter är helt frisk?
Ja nu är det väl ingen, (som väl är) som lyssnar på de som min sk svärmor försöker sprida ut för att skydda sej själv och sin dotters märkliga beteende.
Konstigt vore de väl då.
Och nu har jag ju varit hos två olika personer och dom ger samma utlåtande jag är en stabil människa trots allt det jag blivit utsatt för.
Efter en timmes utfrågning och diskussioner fram och tillbaka blev vi utsläppta bland "normala" människor igen
Beklagligt för lilla svärmodern och ett stort grattis till mej och Mollie.

Körde ner till apoteket för att köpa lite saker till grynet, svängde in på parkeringen, kom några meter, sen blev jag stoppad av pappa blå, det var dax för nykterhetskontroll.
Ja de kändes ganska meningslöst, med tanke på att dom hade haffat en nykterist, men de kan ju inte dom veta.
Så jag blåste glatt och det visade att jag var ofarlig även där.
Herregud vad mogen jag är, varken full eller psyksjuk. Vilken dag va...

Sen bar det hem till byn.
Vi skulle spruta lite hästar med lite olika preparat så Mollie fick hänga med ut i stallet, de gick bra Mollie sov och hästarna var lugna, inte ens rädda för vagnen.
När vi ändå var ute så passade vi på att stöka bort det sista av julen, utegranens fina sken har nu slocknat för denna delen av året, de var på tiden.
Även den fina dörrkransen fick lift upp på gödselvagnen för vidare färd ner mot vesan, det blev väldigt tomt på gårdsplanen, men det är ju som med allt annat en vanesak.
När jag var i källaren och grejade så hittade jag både det ena och de andra som tillhör min sk fru.
Jag undrar just vad hennes plan är, väntar hon på att sakerna ska förflytta sej själv, eller tror hon att dom ska ruttna bort.
Hmm kanske jag ska informera henne återigen att hon har pinaler här som är hennes, och kanske jag behöver informera henne om att hon har saker som är mina som jag gärna vill se här på gården igen.
Varför gör man så?
Finns det någon där ute som kan svara mej på dessa frågor?
Finns det någon som kan svara på varför hon inte vill lämna tillbaka mina saker och hämta sina saker?
Vill hon inte avsluta?
Någon?

Inte?

Finns det någon som kan svara mej på en annan fråga, eller rättare sagt två frågor, två frågor som snurrat i mitt huvud nu ett tag.
Min sk fru har ju nu i efterhand gått runt och sagt att hon hade funderat länge på att hon skulle lämna mej, och att hon stannade kvar på grund av att jag var gravid.
Ja de var ju gulligt tänkt.
Men varför, gifter man sej då men en person som man tänker lämna, det är den första frågan.
Sen en annan fråga som jag grunnat på nu den sista tiden är.
Varför ändrade hon sitt efternamn till Vilhelmsson?
Någon som förstår det?
Om det nu var så att hon tänkt en längre tid på att lämna mej, varför säger man inte bara då när man ska gifta sej att jag tror jag behåller mitt efternamn.
Jag har ju haft de så länge så varför ska jag ändra.
Tänk vad mycket jobb det blir bara med att hålla på att ändra namn hit och dit...

Näpp jag tror inte ett skvatt på att hon funderat en längre tid på att lämna mej, allt i hennes handlande tyder på panik och flykt.
De kanske till och med hon och hennes familj kan se om dom tänker efter en smula.
Jag vet ju visserligen att dom inte är dom vassaste knivarna i lådan men kanske om dom funderar en stund så ser dom själva att allt detta rimmar illa.
Väldigt illa till och med.

Och här sitter då jag fortfarande med frågorna.
Ja hur blir det med svaren, någon som förstår detta och kan förklara de för mej?
Någon?

Inte?

Knivigt i Jockarp..