Att bara vara jag....

Mollie lämnades i skolan och jag körde till Göteborg till fröken särbo.

Det var ett möte av saknad och kärlek. Längtan efter varandra plågar oss båda hårt emellanåt. Men vi vet att det är såhär det måste vara.

Vi åt lunch sen drog vi iväg för att testa body flight. En häftig och kul upplevelse. Att min kropp varit flygande utan hjälpmedel har aldrig förut skett. Men nu har jag smakat på känslan.

Från flygningen till en restaurang vid namn Dubbel Dubbel. Galet god mat. En fantastiskt mysig promenad genom stan hem till soffan. En kanon första dag.

Vi vaknade, åt pannkakor och packade väskan. Mot lilla Edet och till svampskogen.

Där spenderade vi två dagar och med övernattning i Van:en.

Regnet det formligen öste ner hela natten och även dagen därpå men det var magiskt. Vi hittade så mycket svamp och det var så galet mysigt att promenera runt i skogen utan något egentligt mål. Det var verkligen kvalitetstid. 

Vi tog oss hemåt och vi hade en badmintonmatch bokad. Det blev en tuff och svettig sammandrabbning vilket var bra. Efter matchen lagades det en galet god svamprisotto. Kan varit den bästa jag nånsin ätit faktiskt.

Efter dusch och mat så lurade jag en stund på soffan till sång och gitarrspel från min tjej. Jag var så bortskämd.

Vidare ut på stan, biljardkompaniet. Och vi var verkligen inte bäst i den grenen nån av oss ;) men det var en kul kväll och ovanlig. Jag minns inte när jag var ute på krogen sist. 7-8 år sen kanske.

Vi vaknade upp till en regnig dag och jag fick beskedet om att myset hade hosta. Hon var okej för övrigt så vi bestämde oss att hålla oss till planen. Vilket var att jag skulle vara kvar ett dygn till.

Vi började med en squashmatch vilken blev brutal. Våra muskler i benen var ansträngda och värkte efter dagarna i skogen och framförallt kanske från badmintonmatchen dagen innan. Men vi gav oss inte.

Vi åt lunch på IKEA och köpte med oss några få grejer. En lite tripp till svärföräldrarna sen hem till spisen. Det väntade skaldjursoppa till förrätt och torskrygg till huvudrätt. Middagen gick inte av för hackor och vi låg mätta och belåtna på soffan tills vi orkade ta oss till sängen för lite tv-titt sen sömn. Några väldigt aktiva dagar tröttar minsann ute en gammal böna som mej ;)

Efter morgonkaffet sa vi ännu en gång hejdå och jag tuffade hem till byn och mötte myset och Kennet. Dom var glada och pigga båda två vilket var skönt att se.

Och jag kände mej en aning vassare som både mamma och matte efter dagarna med att bara få ha varit jag.....

Jockarp.