Ingen vår i sikte och jag börjar blir riktigt less på detta. Isande vindar, halt och jävligt. Varför känns det som om våren dröjer längre och längre för varje år? Och detta året känns det ovanligt långt. Jag har försått, tomat, paprika, chilli och jordnötter nu och det växer så det knakar. Jag vill liksom börja odla i mitt växthus, det kliar i fingrarna nåt så galet mycket.
Min axel blir inte bättre, kortisonet hjälpte inte och gymnastiken verkar inte heller funka, nu väntar röntgen och sen får vi se vart vi landar. Men ja jag är trött även på att smärtan inte släpper och att rörligheten är nersatt. Jag börjar bli gammal och gnällig känner jag. Det fina är iallafall att resten av familjen mår väl. Alla är tillbaka i skolan efter jullovet och det rullar på. Kennet är även han pigg som en mört vilket är skönt.
Min fru och jag tog våra pappor med oss på Em kval i handboll. Vi såg två matcher och alla verkade uppskatta både spelet och sällskapet. Det är fint att göra saker gemensamt.
Vi har även sprungit en hel del och jag har gått på diet. Mitt sista marathon väntar runt hörnet så det gäller att förbereda sej på bästa sätt.
Denna veckan är fullsmetad med skolbesök, vårdcentralbesök, vetrenärbesök och krogbesök. Och så ska vi givetvis jobba lite med mellan varven.
Jockarp.
