torsdag 31 december 2015

39-åringen....



Ljuvliga toner fyllde det Månsagårdska palatset redan klockan sju. Den som skulle firas var jag. 39 år, helt otroligt att jag lyckats bli så gammal ;)
Myset hurrade fyra hurr och jag fick en bamse kram av min dotter. Hon älskar verkligen det där med födelsedagar. De spelar ingen roll vem det är som fyller år, det är själva grejen hon gillar.
En kyss av fröken flickvän och utblåsning av det lilla ljuset som satt fint fast i en lussebulle.
Gåvorna var fina och jag ser fram emot det väldigt att få använda mina presenter.

Vi tog med oss hundarna och fika till skogen för att bjuda morfar. Det var strålande sol och vinden var svag. Myset drack varm choklad till lussebullen och vi tog kaffe. Underbart och enkelt.

Vi fortsatte sen firandet med en tur till Kristianstad. En timme på polisstationen fick mej på något sämre humör men fikan efteråt på det vackra cafét Duvander fick mej glad igen ;) En Killevipp för mej och en semla för myset.
Vi tog en vända inom mormor och Mollies favoritaffär Polan och Pyret. Lite nya brallor till myset på mormors konto det uppskattades.

Medaljputs.


Hem en snabb vända sen bar det av med fröken flickvän. Middag för två och jag tog en pepparstek som satt som en smäck. Myset var lämnad hos mormor och jag hade oansvarigt nog lämnat telefonen hemma. Det gjorde inte så mycket, mormor visste var vi skulle befinna oss och att lämna telefonen hemma gjorde susen för det sociala. Vi samtalade och hade det supermysigt under hela middagen, när vi tittade oss omkring på restaurangen såg vi par som satt ömsom och åt och ömsom skrollade på telefonen. Helt sjukt när man observerar och ser hur det faktiskt har blivit i samhället.

Vidare efter maten gick vi hand i hand genom stan till biografen. Underbart att sitta bredvid varandra i biosalongen och äta popcorn och titta på film.
Jag hade helt klart väldens bästa födelsedag.
Hem kom vi vid halv tio och myset nattades bums. Hon var nere för räkning innan hon han välja en bok ;)




Jockarp.

onsdag 30 december 2015

Sortering....

Fröken bus kikar ut :)


Vi fortsätter att njuta av ledigheten. Myset hoppade upp i min säng och för ovanlighetens skull startade jag en film till henne. Hon låg där under täcket med ett tillfredställt leende på läpparna. Hon var  helt underbar att se på.
Jag lämnade henne och tog en morgonkaffe med fröken flickvän innan hon skulle vinkas av för att åka till jobbet.
Efter vinkningen myste jag en stund till i den goa sängvärmen med min lilla dotter. Det är vad jag kallar lyxiga mornar.

Vi tog tag i myset garderob och sorterade ut kläder som var i gränslandet, lagom - för små. Det är säkrast att låta henne själv avgöra i vilken hög kläderna ska hamna i. Detta resulterade i att hon fick manikänga de mesta som var i garderoben.
Vi fortsatte sen att sortera stencilhögen, nattduksbordet och bokhyllan. Mycket gjort alltså.

Vi lagade lunch ihop och det dukades för tre. Myset, mamman och bäbä. Hon matade det lilla fåret med pyttipannan som hon lagat. Det blev en trevlig matstund och efter fick jag även hjälp med disken utan någon som helst påpekande från mitt håll. Det är roligt att hjälpas åt mamma blev informationen till mej när jag berättade att jag uppskattade gesten.

Jag hade en kärleksdate med en ljuvlig kvinna på ett cafét i stan, det var tänkt att myset skulle följa med men hon ville hellre vara med mormor och morfar, helt okej för mej.
När jag kom hem från daten som avslutades med en puss och en kram så spelade vi sällskapspel alla fyra. Morfar fick styrk så det smällde om det i ballongspelet, inte utan att det var för att myset ideligen ändrade reglerna så att det skulle gynna henne. Men roligt var det.

Kvällen blev lugn, vi kollade på Andy och dinoasurieäventyret. Ett mycket intressant och spännande program. Till det blev det en tallrik glass, så jobbar vi en vanlig tisdag i december ;)

Post i brevlådan till myset...
Nu ska jag fortsätta ledigheten och fira min 39:e födelsedag :)

Jockarp.

tisdag 29 december 2015

Imponerad....

Leverans....


Helt ensamma i borgen. Lugnet la sej snabbt och jag välkomnade det. Det var jag och myset och vi gjorde väldigt små ljud i från oss under morgon timmen.
När det ljusnade tog jag en löptur på 14 km. Jag närmar mej 160 mils strecket och jag vet med all säkerhet att jag kommer att komma över den siffran innan årets slut. Jag har inte många dagar på mej, men det räcker.
Jag tog för dagen rundan runt bron, det var snorhalt på vår kära bro så jag fick ta dom små lätta stegen över. Jag var pigg när jag kom hem och det bordar gott för framtiden.

Mysets kusin kom på besök och med sej hade han hockeyhjälmar för utlåning till mej och myset.
Vi drog in till ishallen och där var det minsann julstämning. En liten fin gran stod mitt i rinken och hela lokalen var nersläckt. Det var supermysigt att åka runt när det var lite skumt.
Det gick ganska bra för Mollie, hon kämpade på i en hel timme ute på isen. Storkusinen var oss behjälpliga hela tiden, den var en skön, avslappnad och social timme.
Myset klagade något över skav på foten och det blir ju lätt så. Det är ju inte varje dag man har skrillor på fötterna.

Middag skulle lagas och fröken Vilhelmsson önskade sej köttbullar. Ja då var det bara att sätta fart att göra smet och rulla köttbullar och steka så fort det bara gick.
Hon åt två omgångar och var nöjd över sitt middagsval.

Kvällen blev skön, vi pysslade lite med att lägga smörpapper över diverse saker och måla av, jag minns det som i går, precis så satt jag på kvällarna i mitt flickrum och målade. Det var tider det ;)
Mollie blev imponerad av själva pysslet, att hennes mamma kunde inspirera henne i konsten pyssel, det var oväntat. Och jag var självklart stolt.

Kvällen och natten blev vuxen, fröken flickvän och jag låg och pratade om livet, vilka problem vi har och kanske kommer att få. Hur vi ska lösa dom och hur vi på bästa sätt ska rusta flickorna för framtiden. Nattningen av oss blev väldigt sen, natten gick över i ny dag, men vi såg de som viktigt. Och det känns som om vi förstod varandra och att vi jobbar på att komma till samma mål.


Vilken glidare ;)



Jockarp.



måndag 28 december 2015

Växjö tur och retur....

Gubbe i snö.....


Vi vaknade upp till tråkmånsväder deluxe, fy. Men vi hängde inte läpp för det, nepp med ett födelsdagsbarn i huset drog vi i gång födelsadgasbrickan, den används vid alla födelsedagar, brickan alltså ;)
Den pimpades med en lussebulle och ett litet rosa ljus, lite serpentiner plus en liten gåva. Med fem skönsjungade tjejer drog vi av ja må du leva och vi hurrade fyrfaldigt.

Eftersom det låg snö på backen gick myset och jag ut omgående efter att firandet var över.
Vi drog upp till undantaget för att fixa näsan till den tänkta snögubben. Snön rullades sen till runda klot, morroten i plytet på snöhögen och kepsen på huvudet sen var den klar. Enkelt med kramsnö.
En kopp kaffe följde sen var det dags att dra på äventyr.


Lite grimaser innan middagen....


Väskan packades och in i bilen med dom stora, mini fick för dagen bli hemma.
I snö och slask körde vi, det var jobbigt väglag men vi kom fram och det i lagom tid.
Växjös fina badhus, tjejerna älskar platsen. Vi drog runt i vilda forsen, rutchbanan användes flitigt och vi bubblade till höger och vänster.
Vi låg i cirka två timmar sen drog vi in till stan och till tjejernas och min önska blev det Indiskt. Gosse så gott det var.
Vi åkte dirket vidare till Grand samarkand och där blev det kaffe och kaka och lite kikande på kläder.

Det blev en helt perfekt dag, nöjda barn och supernöjda vuxna. Det är så det ska vara.

En riktig björnkram.....

Jockarp.

söndag 27 december 2015

Pysseldags....

100 bitar senare ;)


En dags vila från löpningen gjorde susen, jag var på bettet när jag gav mej upp för branterna på berget redan vid åtta på annandagsmorgonen.
Jag passerade skylten med info om att jag befann mej 120 meter över havet, Vidare rundade jag Grundsjön och sen gick det snabbt utför.
En härlig känsla i kroppen när den pressats uppför en längre tid och när man sen vänder neråt. Lätt som en fjäder.
Jag var inne i ett gott flow även med mina tankar, jag missade helt vägen ner. Huxflux svängde jag ut på asfaltsvägen utan en aning om hur jag kommit dit. De är så det ska vara.




Myset och jag hade en liten pysseldag och lekdag ihop. Vi klistrade, vi pusslade ett 100 bitas pussel, vi lekte gömme och tagen. I bland pausade vi med en liten fruktstund och pratade om livet. Det är minsann intressanta samtal med en femåring.
Kvällen bjöds det på konsert av tjejerna. Fullt ös och väldigt hög volym.
Även häst och vagn var en lek som passar utmärkt när man är två jämnåringar. Vikten är dock inte jämn. Myset är den perfekta dragaren och fröken bonus är den perfekta lilla vagnen.

Nattningen blev en enkel match, en liten saga sen var det pang ihopslagning av de små bruna. Snarkningarna tog fart omgående.


Fullt ös....


Jockarp.

lördag 26 december 2015

Kjugekull.....



Härlig utedag.....


En dag utan löpning, ja det var nödvändigt. Jag var seg i kroppen. I stället tog vi en tidig promenad upp till undantaget. Myset hade en klapp som skulle ge borts personligen.
Vi tog en kopp kaffe under tiden paketet öppnades.
Glatt blev det och det var ju meningen.
Innan klockan klämtade för lunch hade vi dragit iväg till Kjugekull för äventyr. Fikakorgen var packade och det var väldigt lyckliga barn som lekte bland stenhällarna och träden. Vi hittade utsiktsplatsen och det var väldigt vackert. Barnen hittade en runsten med ett hål i, det undersöktes med fingrarna.
Även jättegrytorna undersöktes, hur djupa var dom och vad hade jättarna lagat för mat i hålen, ja frågorna var många och svaren var väl lite tvivelaktiga från oss vuxna.

Lite fika med varm och kall choklad plus lite lussebullar intogs i solsken och en temperatur på cirka 8 grader, inget att klaga på där inte ;)

Jag tog ett pass på soffan när vi kom hem, det händer typ aldrig men juldagen 2015 inträffade alltså. jag sov som en gris under en timmes tid och barnen satt bredvid och pysslade med sina julklappar.

Myset tog ett bad och sen var det dags att dra ut på lister för att inta lutfisken. Det var mycket gott och kidsen skyfflade i sej stora högar. Det blev en mycket trevlig tillställning hos svärfar. När de bägge morfädrarna skulle till att snappsa undrade myset nyfiket varför dom hade så små glas.
Jag flinade och var faktiskt glad över att hon inte visste vad det var. Anledningen var ju att det sällan eller aldrig intas sprit i hennes närhet. Skönt.





Jockarp.

fredag 25 december 2015

Tomtar på loftet....

Här sovs det....

 
Kramen är självklar...

Midvinter natten var inte hård av köld och tomten var inte vaken. Det var dock trissen, redan sex på morgonen skulle dom upp. Dom var spända inför dagen.
Jag fick skicka ett panik mess till tomtens fru som fick i uppgift att väcka tomten. Gröten hade tjejerna ställt ut på kvällen, tomtegröten var uppäten innan så vi fick koka havregrynsgröt till tomten. Eftersom att det var julafton så fick han en klick jordgubbsylt i.

Vi smög ut med ficklampor och begav oss till stallet. Hästarna slumrade fortfarande och allt var lugnt. Vi gick förbi den tomma gröttallriken och klättrade upp för stegen på loftet.
Bland hö och halm låg han och snarkade efter gröten. Tjejerna stannade upp, sen flinade dom och myset sa att det var hennes morfar. Full i flin av synen på dom sa jag snopet:
- Har tomten snott morfars ansikte för att lura er.
Najje det är morfar blev svaret.
Han hade i alla fall en liten present till trissen. Öppnandet tog fart och sen blev det kramkalas av tomten innan alla tog sej ner igen.

Efter frukost blev det en vända i mördabacken, tiden var inget vidare för jag fick avbryta några gånger för att prata och önska god jul till byborna.
Vilken härligt julaftons morgon.

Julandet fortsatte sedan med julmat. På grund av att vissa av gästerna skulle tjäna samhället och ta hand om människor som inte klarar sej själva så åt vi innan Kalle i år. Det funkade utmärkt.

När Kalle kom satt alla klistrade vid teven, det var underljuvligt med hela familjen samlad.
Vi åt lite julgodis och småpratade lite under programmet.

Tomte två kom precis efter att Kalle avslutat sitt firande, klappar delades ut och glädjen och tacksamheten var stor över de gåvor som låg inslagna.
Efter klapparna blev det gröt och julklappspelet.
Det var en fullproppad dag och det var en bra dag.
Barnen knoppade in klockan åtta på kvällen helt slutkörda, mysiga och goda.




Spänd av förväntan...
Äntligen kom tomte två....



Jockarp.

torsdag 24 december 2015

Klapp....

Fullt upp...



En vana är bra om den är god.
Att springa varje dag är en mycket god vana, att börja dagen med en liten tur på 6 km gjorde mej gott.
De sämsta med de hela är att man tvingas till hårtvätt varje dag och att tvättmaskinen får gå ideligen med massa träningskläder, men det onda med det goda och det goda övervinner helt klart det hela.
Mollie klädde mormor och morfars gran under tiden jag var på tur. Granen blev urtjusig. En snabb kopp kaffe, vidare nalkades det klappinslagnig.
Vi hade för dagen ett uppdrag att slutföra och det var att köra till tant N. Det var på tok för länge sen vi sågs och det var glatt att åter ses. Myset fick en lite present som hon blev väldans glad av. Det blev en snabb visit vi hade en date i stan på ett café.

Vi drabbades samman och vi ventilerade det mesta, det var välbehövligt att vända och vrida på allt som kom upp gällande barn och familj. Myset lekte med hennes lille grabb på fyra månader, hon blev glad när hon fick den lille killen till att skratta.
Att bli dragen i håret tillhörde dock inte någon favorit.

Vi tog en vända på torget efter fikat och myset lekte med leksaksbilen och vi blurrade vidare. Jag fick en liten gåva som sa en hel del om vår vänskap. Jag är otroligt glad över den och den är ömsesidig. Tack för det.

Vi vände hemåt och tog tag i marktjänsten i palatset. Ska det bli julafint kan man inte ligga på latsidan. Just i om ögonblicken hade jag önskat att jag bott i en sketen lägenhet. Palatset är väldigt stort när det ska pimpas.

Jockarp.

onsdag 23 december 2015

Nu är det jul.....

Solglajjor på....


Att klaga över min tisdag vore helt fel.
Sovmorgon och tankar om 14 dagars ledighet gjorde inte alls ont ;)
Lite vedkörning och en löptur som gjorde att jag rullade över fem sprungna mil de sista dagarna. Milen var goa att lägga till på listan men jag var enormt sliten, där och då funderade jag över att peta in en vilodag, men innan läggdags hade jag ombestämt mej ärendet. Jag kör på ett par dagar till helt enkelt.

Jag hade en massa mys med min dotter som var på toppenhumör och vi hade planerat resten av dagen bra.
Vi satte granen i julgransfoten och konstaterade snabbt att det inte skulle funka. Den retade mitt estetiska öga något enormt. Nepp det vara bara att bege sej upp på berget ännu en runda.
Denna gång fanns inget tvivel, granen som skulle med hem skulle vara perfekt och ja, efter lite arbete så var det just vad som skedde. Den sattes in och myset älskade att klä den. Den blev väldigt ståtlig och vacker.
Det var underbart att se myset leva upp så väldigt bara över en i mina ögon helt meningslös tradition. Men jag gör det för min dotters skull. Hon ska inte sakna något även om själva grejen med Jesus helt har kommit i skymundan.




Vi drog till stan för att gå till bibblan, Systemet och till posten, dessa att göra gjordes snabbt och lätt sen drog vi vidare. Inom Lyckås och hämta fyra säckar morötter till dom fyrbenta sen bar det vidare söder ut.
In på polisstationen lite spontant. Ett nytt pass behövdes och gosse så smidigt det är att vara ensam vårdnadshavare. Inga formaliteter som behöver gå igenom en annan förälder som ska jävlas. Nepp här var det bara att glida in och skriva på och ta ett nytt vackert passfoto på mitt mys sen var saken biff ;)

Ett lugnt stopp på gula M:et tog vi innan vi drog vidare i livet. En tur till Ekohallen för att kolla på folk och köpa lite bra att ha saker som bland annat bestod av en julgransfot till trissens julgran.
Vi vände hemåt, men vi passerade palatset och körde till kusinernas boning.
Där bjöds det på kaffe och sällskapsspel. Mycket trevligt.
Det blev sista stoppet på vår hektiska men samtidigt lugna tisdag.

Väl hemma var det så dags att klä gran nummer två. Glädjen gick inte att missta sej på, tjejerna älskade sin lilla gran som dom klädde mitt i sitt rum. Frågan är väl bara nu hur länge den kommer att stå upp.

Tisdagen med min dotter gav mej väldigt mycket, tänk om alla tisdagar vore så. Det var längesen jag hörde henne skratta så mycket och skrattet smittade mej bums. Vi hade en riktig solskensdag tillsammans. Precis så som det ska vara.




Jockarp.

måndag 21 december 2015

Alert....



Är man uppe och suddar på natten då blir det ofta lite sovmorgon. Halv nio väckte jag mitt lilla mys. Hon for upp utan att be om mys, det var ovanligt, oftast vill hon ligga kvar och dra i sej i sängen en stund och helst då med mej,  men inte söndagen den fjärde advent.
Vi tände alla fyra ljusen till frukosten och körde dikterna om ljusen ;)
Det var ljummet ute så en liten cykeltur till kusinerna blev det. Vi bjöds på kaffe och myset tog en macka.
En kusin följde sen med oss hem och pysslandet tog fart. Jag passade på att köra ännu lite ved. De resulterade i 27 grader varmt hus på kvällningen. Ruggit varmt.
Några vänner kom för att försöka sej på att få tag på en hyfsad gran. Vi tog fyrhjulingen upp i skogen och tre små vildar skrek och tjöt genom skogen så inte ett enda djur kunde missa att vi kom.


Två små glädjespridare ;)


Jag lämnade mitt mys på vägen hem hos mormor som jobbade delad tur, hon ville passa på att träffa myset under dom lediga timmarna.
Jag passade på att ta en löptur, även denna dag blev det rundan runt över bron, det blåste ganska frisk men det var ljumt.
Dusch och middagen lagades. Vi åt och när disken var bortplockad var det dags för årets julkola att kokas. Det är enkelt nu med fröken flickväns stektermometer, liksom ingen sport.
Kolan blev perfekt men så vakade myset över termometern hela tiden.
Kola kok....


När kolan stelnade på altanen tog vi oss ann frysskåpet, det var dags att frosta ut. Jag är glad över mitt frysskåp som har över tjugo år på nacken och går fortfarande som en klocka, men de krävs lite kärlek i form av avfrostning emellanåt, vilket man slipper på lite yngre förmågor.
Mollie medverkade självklart i utförandet med isbitarna. Jag är överförtjust över att hon så villigt alltid finns vid min sida och tycker att det är roligt med hushållssysslor. Vi hjälper varandra och det behövs i en familj.

Avfrostning....


Jockarp.

söndag 20 december 2015

Julbord sex....



Sovmorgon, ja tack. Vi hasade inte oss upp förrän vid åtta snåret. Det var fortfarande mörkt och trist ute. Gröt i magen och avvinkning av fröken flickvän som skulle på träning. Myset och jag gick ut och angrep biltvättningen. För dagen var det hon som stod för högtryckstvättandet. Det var otippat då hon alltid varit rädd för ljudet, jag blev impad av henne. Jag svampade bilen och hon spolade. Teamwork.

När fröken flickvän kom hem var det min tur för träning, jag sprang inom bron, en lagom tur. 12 km och för mycket kläder genererade i dyngsura svettiga kläder. Gött.
Jag hittade tjejerna i syrummet när jag anlände, jag växlade några ord med dom sen blev det en dusch för mej och vidare stod lunch på schemat.

Vi packade fikaväskan, hundarna och mormor och morfar. Vi begav oss upp på berget för att hitta den perfekta granen. Nytt för i år är att trissen ska ha en egen gran på sitt rum. Så med oss hem hade vi slutligen tre granar i växlande kvalité.
Fikat smakade gudomligt, lussebullarna slank ner till kaffet.
Vi passade även på att jävlas lite med julgrans tjuvar, det hade märkts ut granar och dom sågade vi ner och i granngranen satte vi meddelande om att nästa gång smäller det. Lite bus får man ju ha när man är markägare, ingen snor gran ostraffad i Jockarp ;)

Lite pysslande med nagellack och tja vad ska jag säga? hellre än bra. Min ena hand blev svart och den andra rosa. Myset var dock nöjd.

Vi hängde lite i soffan under eftermiddagen och sen var det dags för julbord sex, att jag bara tyar ;)
Det blev en mycket trevlig tillställning och myset hängde med till klockan var halv tolv, hon slog ihop på vägen hem i bilen så hon fick bäras in.
Helt klart en mycket bra lördag.


Hjälpa morfar med sågen....

Bära sin egna gran....

Och även min, tack för det :)



Jockarp.

lördag 19 december 2015

Fredagsmys.....

Trevligt...


Myset fick hostattacker under natt timmarna, detta påverkade även min sömn, jag gjorde så gott jag kunde för att underlätta för henne. Hon tar inte medicin och jag tvivlar faktiskt på om det hade hjälpt, viss hostmedicin är som vatten med smak av halstablett.
Uppstigning skedde tidigt då det var jag som skulle lämna på dagis. Fröken flickvän skulle ta ett pass gymmet och tiden klaffade inte.
Halv sju var vi på plats på förskolan, hon hostade lite men var för övrigt pigg som en mört.
Myset hade ringt mormor redan klockan sex på morgonen och försäkrat sej om att hon skulle hämta henne efter vilan på dagis. Dom är ett bra team dom där två.

Jag drog till jobbet och två protokoll skrevs, ett lämnade jag vidare till en protokollspecialist. Gott med kunniga medarbetare.
Vi har lite trubbel med vår nya fina anläggning så det var många som rev sej i huvudena och försökte sej på smarta lösningar. Medan dom pysslade med det drog jag och chefen till ett café och köpte en tårta för att avsluta veckan och önska dom som ska gå på ledighet god jul.

Jag stämplade ut tidigt och for hem och bytte kläder, löpartightsen satt som en smäck och jag njöt bara av tanken att ge mej ut.
Det var ett grymt tempo och jag var pigg, jag sprang förbi mördabacken, jag sneglade mot henne sen gjorde jag en u-sväng och begav mej upp för den härliga branten.
Underljuvligt. Jag har saknat grus under fötterna.
Jag svettades härligt när jag kom hem till mitt mys. Hon hade badat hos mormor och var ren och söt som en sockerbulle.
När jag hämtat hem mitt mys möttes jag av en bukett blommor på köksbordet adresserat till mej. Lycka på det.

Ett infall på kvällen och vi drog till stan och gick på restaurang, det var supermysigt och restaurangen var fullsatt. Är det vanligt tro?
Kvällen bestod sen enbart av närhet och häng i soffan.

Blommor ger glädje.....


Jockarp.

fredag 18 december 2015

Julbord 5......

Julbord....


Jag drog på och körde ännu ett morgonpass på gymmet, det var tungt men efter avslutat pass kändes det underbart.
Jobb och möte och jag lyckades på något märkligt sätt krångla mej ur mötet så att jag hade en bra möjlighet att hinna i tid till mysets Luciafirande. Förvisso fick kärran gå långt över anvisad skyltning.  Men jag har lärt mej på körskolan att det är vägbanans beskaffenhet man ska ta hänsyn till när man kör bil och det var just vad jag gjorde. En mycket fin vägbana och väg.

Mitt lilla mys gick längst fram i ledet och hon höll en liten kille i handen, hon sjöng för allt vad hon var värd, underbart.
Hon informerade mej senare under lussefikat att hon skulle gifta sej med kille som hon höll i handen under tåget, jag bara log, vad annat kunde jag göra?

Vi drog hem och la oss på soffan en kvart, sen var det vidare till mitt femte julbord. Ännu ett fint julbord med delikat mat. Jag har varit på fem olika bord och alla har dom levererat hemlagad mat i någon form. Det supergillar jag.
Jag hade så hysteriskt roligt och det var ett tag sen jag skrattade så mycket som under dessa timmar.
Jag fick avveckla mej tidigt, myset väntade och jag vill helst inte missa nattningarna. Det är ju lyx nu när man inte jobba skift. I alla fall när det är mysiga nattningar ;)

Flera möten på jobbet, det är slut spurten innan juluppehållet och det är mycket som ska klicka innan vi kan ta fritt. Men jag tror att vi löser det, kanske till och med någon dag innan. Hej semester.
Jag längtar verkligen efter ledighet, inte för att jag ska slippa jobbet utan enbart för att umgås med familjen och att kunna träna ordentligt, jag har saknat det.



Jockarp.

onsdag 16 december 2015

Bära bördor....

Hmmm.


För att få in ett träningspass fick jag lämna lopplådan tidigt. Snorhalt på vägen och jag körde i sakta mak till brukets gym.
Jag var på plats 06,00 och körde hårt i 40 minuter, lite löpband, cykel och magövningar. Sen väntade dusch, morgonkaffet och arbete.

Jag hade en hektisk morgon med många förbrytare. Vissa dagar vill man bara ge upp, men något gör att man samlar ny kraft och kör vidare. Det måste vara att jag någonstans tror på mänskligheten, att det finns möjlighet till förändring.
Fröken flickvän återkopplade till mej om ett tufft möte hon varit på under förmiddagen. Det är många bördor man ska bära, andras bördor.

Det gör mej inte så mycket att det är jobbigt emellanåt. Myset är pigg och frisk och det är hon största delen av året, och så är ju även jag, så vad har jag egentligen att klaga på?
Nja den frågan ställer jag mej ibland, mest kanske för att sätta saker i perspektiv.

Jag gjorde många väldigt bra saker under mina timmar på jobbet igår och det gör att man växer sej större och starkare, vilket är viktigt.
Bruket bjöd på ett julbord och där slank det fjärde julbordet ner. Det är ingen hejd på julbordsintaget hos Vilhelmsson detta år 2015.

Myset blev hämtad redan efter lunchen på dagis, mormor och morfar hade saknat henne så hon hängde med dom hela eftermiddagen. När jag kom för att hämta henne hade hon inga planer på att följa med.
Slutligen fick jag med henne hem och även under tisdagskvällen blev det en match yatzy. Trevligt.
Innan nattningen skulle hon riva av alla sångerna till dagens Luciatåg. Hon är underljuvlig när hon sjunger. Lite läspande, lite tappade ord och lite fel ord gjorde hennes sång ännu gudomligare att lyssna på. Jag log och klappade henne på kinden och sen blev det god natt.
Innan hon somnade sa hon till mej att hon var spänd och förväntansfull inför de stundande Luciatåg. Jag log ännu mer och njöt av hennes öppenhet till mej.

Måtte jag nu bara komma loss från jobbet i tid. Dagens Arbetsmiljögruppsmöte ligger inom ramen av mysets Luciatåg, vilket betyder mycket dåligt planerande och en prioritering kanske måste till. Den prion heter Mollie Myset Vilhelmsson.

Lite chill.....


Jockarp.

tisdag 15 december 2015

Lyckliga fötter....



Jag stod för dagislämning av trissen, det var inga problem förutom att det tog tid. Det var halt och alla skulle kramas tusen gånger innan jag fick lämna, förvisso trevligt men som sagt det tar tid.
Jag hasade in på bruket efter sju och kaffet smakade underbart.
En snabb kopp sen var det dags att ta tag i dagen. Mycket hade hänt eller inte hänt under helgen, vissa problem med en bommad tidsplan som följd, trisst.

Efter middag hade vi en städtimme då la alla sina jobb till sidan en stund och greppade sopborsten och sopsäck. Det gör nytta, allt är inte skinande rent men det är ordning vilket är viktigt för att säkerställa säkerheten på plats.

Jag lämnade bruket i tid och for till dagis, myset var ute och alldeles rosenröd om sina små kinder. Hon kom springandes mot mej, lyckan var total.
Vi tog en sväng inom mekonomen, jag behövde ett nytt oljefilter till bilen och myset tyckte att vi behövde något gott att lukta på. Hon valde en lite nallebjörn med sugpropp. Den sattes upp på rutan men gott de luktade den absolut inte, inte enligt mitt luktsinne i alla fall.

Vi lagade lite tacosoppa när vi kom hem till byn och åt den gemensamt. Det var rofyllt att det bara var jag och myset till middagsbordet, lite mysigt sådär :)
Ett parti yatzy efter maten där jag fick storstryk, inte ok.

Mysets kusin behövde lift till stan och till sin handbollsträning, jag fick bli chauffören vilket jag gillade skarpt.
Vi pratade om hans dag i skolan och hur tufft klimatet i dagens skola faktiskt är, lite orolig blir jag när jag lyssnar på honom när han berättar.
Framme vid idrottsplatsen kom han fram till mej i framsätet och kramade mej och pussade mej på kinden. Vilken kille säger jag bara. En tolvåring som pussar och kramar sin gamla faster. Helt underbart.

Myset roade sej under kvällen med att titta på Happy feet, det verkade vara en livad film om än lite hemsk. Men så är jag rätt känslig me.



Jockarp.

måndag 14 december 2015

Julbord och skönsång....

Skamvrån i kyrkan :)


Elda på undantaget, mata hästarna och alla små fåglar som behöver lite frö.
Det var det första jag angrep när jag slagit upp mina grönbruna ögon.
Efter det var det ett besök på kyrkogården, ett ljus skulle tändas på min mormor och morfars grav, dom hade bröllopsdag och de ville vi uppmärksamma. Jag filosoferade en stund vid graven, tände ljuset och begav mej hemåt igen.

Ved kördes även den gråmulna söndagen. Snart är källaren åter sprängfylld, det har gått fint att köra i helgen. Barnen har roat sej och konflikter uteblivit.

En försiktig liten löptur på 6 km testade jag innan middag. Det kändes ganska hyfsat, vinden var kall men solen tittade fram och lyste på min väg vilket gjorde att jag blev pigg.
En dusch och lite fix sen var det dags för julbord nummer tre.
Vi åkte med svärmor och svärfar till golfrestaurangen och intog en god bit mat. Mollie gick all in på prinskorvarna, leverkorven och den inlagda gurkan. Jag angrep sillbordet och var sparsam på det varma bordet. Jag kan inte trycka i mej allt från grisen när jag inte har möjlighet att träna den mängd jag behöver.
Efter jul kommer jag även att börja deffa, Ska jag springa nio mil tänker jag inte ha en massa extra fett på kroppen, jag behöver muskler. Just nu läser jag på för att kunna hitta en balans mellan kost och träning. Det är intressant.

Vi tog en kopp kaffe i palatset efter julbordet och när den var intagen väntade det lite andlighet. Vi körde över Vesan för att komma till Ysane kyrka. Kyrkan heter Sankta Gertrud och byggdes på 1300-talet. En fantastisk mysig liten kyrka.
Det var luciatåg och sång av barnkören. Efter det tog ykanokören över och levererade den ena vackra sången efter det andra. Tjejerna tyckte att det var mysigt och dom höll sej lugna största delen av luciagudstjänsten.
Efter avslutningen blev det lite mingel på kyrkbacken, många kända ansikten och en hög med varma julkramar blev det innan vi åter åkte över åkrarna.
Kvällen bjöd på lite sällskapsspel och mys i soffan.
En helt perfekt söndag med andra ord :)




Jockarp.

söndag 13 december 2015

Ved,lussebulle och julbord...



En underbar dag började med en långpromenad på berget med kamphundarna, jag gick innan det ljusnat och regnet öste ner. Det gjorde mig inget.
Hundarna var nöjda och så även jag, jag kände mej pigg och hostan uteblev.

Resten av dagen innehöll ved. Jag fyllde upp stora delar av källaren. Myset och lilla mini var med en stund men efter att ett finger kom i kläm mellan vedträden så blev jag ensam med mitt arbete.
Myset och fröken flickvän tog tag i lussebullsbaket. Det var en god ide och även jag drog nytta av det. Det doftade underbart när jag gick förbi med min vedkärra.
Myset kom utspringandes och informerade mej om att bullarna var klar för provsmak. Jag släppte allt för att ta en behövlig kaffepaus.




Vi hann med att måla och pyssla lite, det är viktigt för Mollie, det ett beroende och det måste stillas. Även pärlplattningen kom igång.

Jag lämnade palatset och fröken flickvän fick barnvakta kidsen på kvällen. Jag tog en tur till brukets gym för att känna på formen och hälsan. Jag tog det lugnt och sprang i tio minuter, körde lite magövningar och cyklade i tio minuter. Detta utan att hosta. Det kom senare.

In i duschen och på med skjortan, dags för julbord två. Detta ihop med mitt gamla skift. Det blev en mycket trevlig tillställning med god mat. Jag var väldigt törstig och mitt under julbordet dök hostan åter igen upp. Gaaa, vad trött jag blir.
Det avslutades i rimlig tid vilket var skönt, jag behöver vila så jag friskna på mej helt.



Jockarp.