tisdag 29 maj 2012

Rosenbad hej. Jockarp hejdå.



Jag fick ju brev från Rosenbad för några månader sen, jag har inte riktigt känt mej manad att svar än. Ibland behöver saker gro och kraft behövs samlas, så igår efter min bokläsning fick jag ny kraft, här nedan kommer först brevet jag fick av Jenny och vidare mitt nya.
Medans jag väntar på svar tar jag lite semester.

Lite svårpackat är det allt ;)

Hej Leonora,
Tack för dina mejl till olika ministrar med synpunkter på lagstiftningen om föräldraskap. Jag, som arbetar på enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt på Justitiedepartementet, har fått i uppdrag att besvara mejlet.


Dina synpunkter är värdefulla för arbetet på Regeringskansliet och det är också frågor som är aktuella i den politiska debatten. Den 15 april 2011 besvarade Beatrice Ask en interpellation (ip 2010/11:314) i ämnet. Du kan läsa protokollet (prot. 2010/11:89) från debatten på riksdagens hemsida. Det har också helt nyligen ställts en ny interpellation, ip 2011/12:270, som du också kan hitta på regeringens hemsida. Den ska, som planeringen ser ut just nu, besvaras den 27 mars.

När det gäller de svenska bestämmelserna så är det så att sedan den 1 juli 2005 får assisterad befruktning med donerade spermier utföras i svensk sjukvård beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Numera gäller detta även om kvinnorna är gifta. Makan, partnern eller sambon anses som förälder till det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet fastställs genom bekräftelse eller dom.

De nu gällande bestämmelserna är således relativt nya. De innebar ett viktigt steg framåt när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning.

Du har nämnt betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3). Det är riktigt att det innehåller förslag till ytterligare utveckling av lagstiftningen. Det föreslås att bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna i ett samkönat par ska utvidgas till att gälla även vid assisterad befruktning utanför svensk sjukvård så att något faderskap inte heller i dessa fall ska fastställas. Om modern är gift eller partner med en kvinna föreslås också att den kvinnan automatiskt ska anses vara barnets förälder, på samma sätt som en man presumeras vara barnets far när modern är gift med en man. Betänkandet, som bereds på Justitiedepartementet, innehåller en rad svåra frågor som kräver noggranna överväganden. Jag kan inte i nuläget säga om och i så fall när ytterligare lagstiftning på området kan komma.

Vänliga hälsningar

Jenny Wulker Roos

Hej Jenny.
Jag hoppas att du förstår att jag inte nöjer mig med de svar du gav mig. Du skriver att mina synpunkter är värdefulla för arbetet på Regeringskansliet och det är också frågor som är aktuella i den politiska debatten.
Så klar undrar jag då vad som händer och vad som görs av mina synpunkter som är så värdefulla.

Att politikerna väljer att låta dig svara på mina brev istället för att återkoppla själv ser jag som att det kanske inte alls är så värdefulla synpunkter jag har, utan att det i stället är en liten fråga som inte intresserar politikerna särskilt mycket och därför vill dom inte ödsla någon kraft och tid till att svara mig.

Hur som helst om jag förstått det hela rätt så motioneras det i frågan emellanåt, det tars upp från olika håll, allt från då lilla jag, som i sammanhanget är en ensam och sårbar privatperson till större grupper, förbund så som RFSL, vidare då till politiker som tar upp frågan ideligen.
Trots detta och trots alla dessa olika grupper som trycker på och belyser hur viktig frågan är så rinner det allt mer vatten under broarna utan att något görs.

Jag vet vad jag pratar om, för jag har fått erfara skillnaderna i lagen, Jag har inte samma rättigheter som andra svenska medborgare. Jämställdhet, de pratas det om i tid och otid, det låter fint om ett jämställt samhälle.
Frågan till dig från mig är hur ska vi kunna uppnå något jämställt samhälle när inte ens lagen är lika för alla?
Vidare ställer jag en fråga.
Vad ska jag som en enskild människa kunna göra för skillnad, hur ska jag kunna förändra en sak som både jag och ni vet är fel.
Finns det något jag kan göra eller ska jag bara nöja mig med att ni tycker att mina synpunkter är värdefulla och att inget sedan görs?
Detta är inte ett litet problem.
Jag vet att det kommer att komma fler fall som mitt, jag vet att det drabba mer personer än den föräldern och det barnet som inte har någon lag att luta ryggen emot.
Det drabbar nämligen hela samhället att människor blir tvingade att ha den ensamma vårdnaden till barnen, det drabbar familjer runt om kring, det drabbar arbetsplatserna och det drabbar kommunerna man lever och bor i och det drabbar staten.
Ser ni inte ringarna på vattnet? Jag gör det i alla fall.

Som jag skrivit innan så är jag ett levande bevis på att en sak man ansåg skulle bli så rätt, i stället blev totalt fel.
De klubbade igenom en lag om äktenskap och möjligheten för homosexuella att bilda familj, men sen tog det stopp. Resten hängde tyvärr inte med, skyldigheterna följde inte med rättigheterna. Sorgligt
Tanken var god, men i fall som mitt blev det katastrofala följder.

Jag vet att det är svåra frågor men de finns människor som på ett otrevligt sätt får erfara och också leva efter dessa lagar som ni beslutat om, när det då påpekas att det är något som är fel så borde politikerna rimligtvis lyssna och uppmärksamma att här är något vi faktiskt måste ta tag i och ändra på.
Att ni inte då tar vara på oss levande exempel och dra nytta och låter oss hjälpa till att förändrar de saker som vi uppmärksammat, så att vi på ett smidigt sätt kan uppnå en jämställd och lika lag. Varför ska det ta sådan tid?

Jag vill leva som en stolt Svensk medborgare och veta att alla är lika inför lagen, jag vill lära min dotter att vi lever i ett jämställt samhälle där alla människor är lika mycket värda och alla lyder under samma lag.
Tyvärr kan jag inte det i idag.
När kan jag det?


Vänligen Leonora




Ibland blir man trött :)


Jockarp.

måndag 28 maj 2012

Mossans dag ;)



Mygg, knott, flugor och annat små kryp hängde med oss på morgonpromenaden, lagom kul, men det är väl den tiden nu, bara att bita ihop.
Vi såg ett rådjur med ett par små kid, dom var säkert inte mer än nån vecka gamla de såg väldigt vingligt ut. Olagliga som vi är så var hundarna lösa men denna gången kände eller så dom inte rådjuret, en fredlig promenad blev det.

Vi var i stan och handlade och visst är det väl märkligt ibland.
Jag träffade en kvinna på en fest för några veckor sen och efter de har vi stött ihop på alla möjliga tillställningar och sammanhang.
Henne mötte jag nu i dörrhålet till affären, man kan ju tro att de är ödet som hela tiden ser till att vi är på samma ställen vid samma tidpunkt, vi växlade några ord och sa på återseende ;) De ska bli mycket spännande att se när nästa möte blir.

Vi tog oss in till centrum och köpte glass på ett café, det var väldigt lugnt trots att det var mors dag, jag observerade att det var ganska  många som valde att köpa tårta istället för att baka själv, men fikagästerna var få. Skönt.

Lite pyssel hemma och sen var det dags att åka ut på listerlandet för att inta morsdags middagen på Hörvik.
Jag träffade på fröken blondin som jag hängde med lite i höstas, artighetsfraser utväxlades och jag kunde bara konstatera att fröken såg fortfarande väldigt smakfull ut ;)

Mollie höll på att röja med ett stort ankare som låg på land och hon skulle prompt vara på det, Gaaa undanmanövrar är inte alltid så lätt, speciellt inte när det är vatten överallt, men som väl var kom kusinerna och styrde upp det hela lite.
Middagen då, jodå, den var smaskigt värre. kött från oxen på 300 gram slank ner mellan kindbenen på mej i full fart,  Mollie åt potatismos och brände sej i munnen på den samma, hon överlevde, men man vet ju själv hur vansinnigt varmt det kan vara.
Jag var på värsta skojhumör vilket servitrisen fick erfara, hihi antingen tyckte hon att jag var en drygjävel eller tyckte hon att jag var störtskön, jag hade iallafall kul och kunden har ju alltid rätt eller hur är det nu det är med det?
Eftersom det var en sen sittning så hoppade vi över efterätten denna gången. De fick bli en kopp kaffe när vi kom hem istället.

Lite häng i soffan och lilla fröken tittade på barbapapa medans den stora faktiskt öppnade en ny bok.
Min plan var att jag inte skulle läsa något förren min egen bok var färdig, men jag hade blivit tipsade och även fått låna denna fantastisk bok av en vän. Titel är YCDBRALAI : you can´t do business running around like an idiot den är skriven av Klas Halberg. En sjukt bra och lättläst bok, den handlar inte enbart om business utan minst lika mycket om livet, sunt förnuft. (Skulle nästan kunnat skrivit den själv) Sjukt att denna man tjänar fett med stålar på att föreläsa om saker man redan vet. Snacka om affärsidé.
Jag blev iallafall sjukt taggad och faktiskt lite frustrerad över att jag inte hade något litet projekt jag kunde testa mina kunskaper som jag redan visst om men som legat lite glömda där bak i skallen, jag hoppas jag snubblar över något i veckan som kräver min kreativitet och rättframhet.



Idag står packning och möte på schemat. Hej och hå vad dagarna går.

Jockarp.

söndag 27 maj 2012

Får får Lamm...

Äkta paret ;)


Något sliten var jag allt när jag la mej i vågrätställning på kvällen efter en tuff dag.
Vi började med promenad med kamrat med tillhörande barn, en lång tur med ett tryckande åskliknade väder, svetten öste av oss när vi stannade till en stund för att ungarna skulle få se på dom små lammen.
Mollie började återigen bräka men inte med samma höjd och längd som sist, då fick vi knappt tyst på henne.

Kom då...

Barnen lekte i trädgården och dom lekte faktiskt lite med varandra, den ena skulle göra trix så att den andra skulle bli impad, sött som socker ;)
Mollie åkte rutschkana på magen och när några regndroppar föll så gick det först snabbt sen segt som sirap ner för kanan, tröjan var dyngsur när vi satte oss i bilen och for hem.
Hon somnade sen och rullades upp till mormor.
Jag hade lite att styra med och vädret var helt perfekt för dessa övningar.
Först skulle grannens gräs klippas, det ligger i år på min lott och jag ska verkligen försöka klara av det.
Ibland är det tufft med ett mys sovande på ena benet när man kör varv efter varv, så ja det gick smidigare att köra själv när hon låg i tryckt förvar och susade på mormors altan.

Lite regn har väl ingen dött av. eller?


Ja efter det var det dags att råda bot på palatset som numera börjat se ut som en ödetomt där gräset växer meterhögt runt knutarna.
På med selen och röjsåget och sen fick den späda kvinnokroppen slita. Men herregud vad grant det blev, jag tror minsann att självaste konungen skulle tyckt att palatset var välskött.
Men som den realist jag är, gör att även fröken pessimist i mej talar.
Jag vet att det inte vara för evigt, så innan midsommar får det nog bli ett varv till med sågen på magen.

Middag och sen en sväng på berget som avslutades hos min bror, där hade myset räkfrossa. Efter det blev hon helvild och sprang naken runt i huset med små barbapapor, dom sattes än här och än där sen samlades dom in igen. Vilka lekar dom kommer på, hihi.
Väl hemma stupade hon i säng och jag la mej bredvid med en påse nötter och bara njöt av att höra hennes tunga andetag, schlager visade jag noll intresse.


Tjo ho :)

Jockarp.

lördag 26 maj 2012

Sovmorgon....



Jag var lite lagom stel i kroppen när jag skulle ta mej upp ur sängen, promenaden dagen innan hade satt sina spår.
Mollie var inte sugen alls på att kliva upp, hon susade kudden så gott fram till nio snåret då jag tillslut släppte upp två busiga kamphundar i sängen till henne.
Hon vaknade omgående och skrattande började hon busa med grabbarna, hon rullade sej på dom och dom gjorde detsamma med henne, det var en riktig mys och bus morgon.

Vi behövde tänja lite på dom stela musklerna så upp på berget bar det, myset skulle gå själv, grenar, stenar, gräs och annat skoj skulle plockas, så sakta gick det.
Men vad gör väl det, tid har vi gott om.


Middagsluren togs på altanen, de var stekhett så parasollet fick gör sitt bästa för att hålla myset svalt. Själv donade jag med lite vardagsbestyr och lite roliga mail skickades, man blir sjukt effektiv den timmen man har mitt på dagen, jag hinner med hur mycket som helst. Skönt.

Så klart åts de glass, de är ett måste dessa dagar, ja inte för mej men för myset. En banan slank ner på fruktstunden ute under trädet, Shit vilka glidare vi är ;)


Min storebror fyllde år så de blev kalas.
Våra möten sommartid innerfattar alltid hopp på studsmattan, ja jag brukar vilja slippa undan för jag blir helt snurrig i huvudet, det är nog något med balansinnet tror jag.
Kusinerna hoppade först en stund själva, men efter tillräckligt mycket gnäll på deras gamla faster så var det bara att hoppa upp och angripa studsandet, vad gör man inte för att få lite lugn och ro och glada barn ;)


Maten flödade och alla åt med god aptit, myset tryckte i sej en stor kyklingbit med potatisgratäng, tårtan slank ner även den, ja gårdagen var matfrisk, de är annars väldigt olika det där med matintaget, vissa dagar äts det hej vilt andra petas det bara på tallriken, jag gillar bäst det hej vilda.
De blev kyligt snabbt på kvällen när solen gick ner bakom berget, vi flyttade in och myset hängde lite i soffan innan hon intog lekrummen.
De ballade ur fullständigt, hon skulle spela på alla möjliga sorters instrument, dockor skulle få nya kläder på sej, spelkulor skulle rullas, Engelska polishjälmar skulle sättas på nallebjörnas huvuden, ja så klart skulle den ju testas på de egna lilla huvudet med. Ja det var fullt ös på lilla fröken.
Hon är verkligen rolig just nu.
Ett mycket trevligt och uttröttande kalas för myset som somnade efter ett par raders bokläsning i sängen hemma i borgen.


Jockarp.

fredag 25 maj 2012

Lilla liraren ;)

Mycke boll blir det :)


Jag hade fröken polis på besök här och kaxig som jag är drog jag med henne ut i mördabacken, det jag inte visste var att snuten var i grymt fysisk trim, vilket resulterade i att hon drog iväg uppför backen och det kändes som jag stod stilla.
Jag stånkade på och väl uppe stod hon leende och dammade av sej och sa.
-Den var lång och tuff.
Jag hade vissa problem med att föra ett samtal just då, hihi men det var roligt när man var på väg nerför igen.
Välbehövlig cheesscake och kaffe intogs på altanen. små nöjda barn och trevlig samtal. Ja det var en fin förmiddag.
Frågan är dock om jag vill gå med detta sällskapet nån mer gång ;) För en taskig tvåa vill jag inte känna mej som, vad är det vinnarskallarna säger, tvåan är den första förloraren.



Diskamaskinskillen kom på besök, en glasbit som fastnat i pumpen var resultatet, 895 spänn kostade den lilla biten, tack för det.
Jag fick vackert betala sen blev det till att skandera mitt egenhändiga ordspråk för att jag skulle bli på trevligt humör igen
-Kostar det bara pengar så är det billigt.
Ja efter trettio upprepningar så hade jag hämtat mej från chocken och livet fortsatte sin gilla gång :)



Mer besök, trevligt, jag tror jag kommer att sakna det när jag börjar jobba igen, just de spontana.
-Hej är du hemma?
-Japp.
-Okej jag kommer om en halvtimma, passar det?

Mollie blev iallafall helt vild av besöket hon skrattade sådär ljuvligt högt som bara hon kan, min lilla solstråle.
De underbara skrattet som smittar som värsta pesten, helt omöjligt att inte ryckas med. Och ja jag blir mer än gärna smittad. Skrattsjukan är en trevlig liten bacill.



Jag trodde i mitt stilla sinne att myset skulle somna snabbt efter en dag ute och alla besök och bus, men nej de skulle läsas böcker. Vi angreps nu Bamse och hans vänner, när jag läste om skutt, skalman och gamla farmor på berget så kunde jag inte låta bli att undra var hans päron blivit av, farmor lever ju men vad har hänt med Bamses föräldrar. Har dom schappat?

Vi hann med en bok till innan damen klubbades som oxen och det var "vad gör traktorn?" en trevlig bok och jag som skyddsombud såg med glädje till detaljer som brandsläckare, hjälm, skyddsavstånd med mera, arbetsskadad javisst :)



Jockarp.

torsdag 24 maj 2012

Skönlitteratur?

Lite smörj ;)


Mina tankar, funderingar, känslor, det är det som denna bloggen handlat om.
Från att bli lämnade nygift höggravid, till förlossning, vidare att bli mamma, polisförhör, rättegång, filminspelning, bokskrivning. namngivning, ettårskalas, resor och allt annat som hänt på detta 1 1/2 år.
Det har varit mina upp och ner gångar, min längtan efter min stora kärlek, mina frågor, det har varit hatkänslor och hårda ord om det hon gjort mot oss.
Men det är trots allt så jag har levt, så jag har mått, det är inget förskönat eller påklistrat, detta har varit mitt liv de sista året.
I många fall har jag skrivit vad andra tänker, vad jag tänker. Rätt eller fel?
Helt rätt för mej så klart för varför skulle jag annars skriva? Jag behövde detta?
Blogg, bok, vilket som, så är det ingen skönlitteratur jag skriver, det är min biografi.
Alla böcker alla bloggar är inte dans på rosor, kärlek, rosa moln, och den totala lyckan, nej ibland är det hemskt, elakt, vidrigt, ibland handlar böcker och bloggar om döden.
i mitt fall kan jag inte skriva om något annat än mitt liv i ett liv som pågår, jag fattar liksom inte poängen att jag ska skriva om något annat eller något som inte är sant, detta är sant, detta är min sanning.

Jag ställde mej faktiskt frågan igår om jag skulle stänga ner den och skriva som jag gjorde i början, bara för min egen skull, en datadagbok helt enkelt.
Möjligt att jag tolkade en viss fröken Kristin fel, men denna diagnos om att jag inte skulle vara en bra människa. Den var inte kul, det är inte kul att människor följer min öppenhjärtliga berg och dalbana. När jag blottat min strupe och visat min svaghet och när jag då de senaste månaderna börjar må bättre och att min ex fru tar mindre och mindre plats.
Då sätts en kniv i ryggen på mej om att jag har psykopatiska tendenser.
Inte okej.

Provocerar jag så fruktansvärt mycket för att jag mår bättre, att jag börja få ordning på mitt liv.
Är det mej missunt på något sätt?
Återigen kom jag fram till att detta är mitt liv, min blogg, den ska inte stängas nånstans.
Skit i och läs om psykopaten Vilhelmssons framfart i livet om det inte passar.

Och vill jag ha råd i någon fråga så brukar jag fråga om det.
Typ som vad det gäller att torka disk, varmt eller kallt vatten?
Eller tandläkarbesök för myset, eller vilken barnvagn som är bäst, eller barnvänlig bil, ja jag frågar helt enkelt:)

Nyfikenhet det gillar jag, men i vissa fall kan jag känna att de kanske går till överdrift, kvinnan vid namn Kristin verkar vara helt inne i mitt liv och kommer ihåg varje mening jag skrivit i min blogg.
Jag läser även meningar om en stor nyfikenhet om de jag skrivit som jag valt att inte berätta, något som hände väldigt tidigt i min och min ex frus förhållande.
Jag har inte undanhållit de, jag har bara valt att inte berättat det här i detta forumet, många människor vet dock vad det handlar om och det ska även du nyfikna Kristin få reda på.
Mitt nummer är 0708601197 ring så ska jag berätta så att din  nyfikenhet stillas.
Jag vet nämligen vilket helvete det kan vara att leva med en massa frågor där svaren uteblir.

Nog plats för Kristin i min blogg. (För tillfället iallafall)

Bollen är rund.


Psykopaten, *host* jag skojar bara. Jag och Mollie drog till stan för att hämta ut vinsten från vårsalongerna, vidare blev det besök hos tandis, det visade sej att vi inte hade behövt att åka in utan de hade räckt med att ringa och berätta vad som hänt, detta eftersom det inte var så längesen vi var på besök där och att försäkringsbolaget är underrättat i ärendet.
Men vi fick åter träffa denna underbara kvinna som är Mollie tandläkare, en supermysig dam som verkligen har ett behagligt sätt, mjuk och mysig.
Med detta i tankarna så gick vi glatt ut i sommarvärmen efter att vi fått ännu en tandborste.
Jag funderade över det här med tandläkarskräck, det måste vara helt omöjligt att kunna få det om man går till denna kvinnan.
Tänk vad lite som behövs, mina vita fina jämna tänder visades upp i ett leende under resten av dagen.
Jag hade ännu en fin dag. (Vågar man skriva det? ;) )

Promenader på berget givetvis vad vore en dag utan det? Lite gunglekar hos min bror hann vi med och sen hade vi besök här i palatset. Jag skulle åter visa upp min vackra omgivning.
Och ja, jag är mallig när jag går här hemma och tittar ut över ägorna.

Häng i soffhörnet med bokläsning, lilla fröken ville läsa i sin första bok, de var ju roligt fram till man kom till sidan om hennes släktträd, hum behöver jag säga att det ekade väldigt tomt på ena sidan. Sorgligt.
Jag fick henne att välja en ny bok, valet föll på Familjeboken, en väldigt fin bok som är politisktkorrekt, gulligt värre.

En brottningsmatch med blöjpaketen följde innan vi tog en bok om den lilla röda traktorn med oss in i sovrummet.
De är verkligen höjdpunkter på dagen när vi ligger tätt intill och bläddrar i böckerna, nu har vi rutiner även på morgonen att vi ligger kvar och drar oss i sängen med någon trevlig bok. Lättläst, ja och lättlevt.

Upp å gå ;)


Jockarp.

onsdag 23 maj 2012

Psykopat! Va fan...

Lagom trappa....


Det verkar som att någon inte tål att jag börjar må bra, den svenska avundsjukan visar åter upp sej. Vilken skepnad den än tar så genomskådas den ofta.
Nu var det en riktig raring från västsverige som tyckte sej ha rätten att ställe en psykanalys på fröken Vilhelmsson, hon sa sej märka att genom det jag skriver att det tyder på att jag är en skadad människa, tack för det liksom.
Något trött blir man ju och jag ska erkänna att hade detta skett för ett år sedan så hade jag inte mått bra av att få en sån salva slängt efter mej.
Nu bekommer det mej sådär lite lagom :)

För just nu är jag ruggigt stark, jag har blivit stark och jag är på väg framåt och det i en positiv takt och anda. Och tempot är uppskruvat till max.
Men försöka bryta ner mej kan man ju förstås roa sej med. Jag skickar med ett litet lycka till på färden :)

Jag slutar inte heller att förundras över dessa människor som läser min blogg och tycker sej ha den rätten att ställa olika diagnoser på mej utifrån det jag skriver.
Detta intresset av mitt liv, var kommer det ifrån tro?
Har man ett trist liv själv så att man måste analysera andras människors liv utifrån vad som skriv i en blogg, att en människa tycker att det jag skriver tyder på att jag har ett kontrollbehov, att jag manipulerar och låter dom människor som lever med mej leva under en psykisk press. Hmm vad får vissa allt detta ifrån?
Jag undrar just vem som har mest troll i skallen i detta fallet, skrivaren eller läsaren.

Att sen läsaren kan lägga ner så enormt mycket tid till att förklara för mej att jag är sjuk i huvudet ja vad tyder det på tro.
Ett hett tips till Kristin. Skaffa dej ett liv.

Olagom trappa....


Psykopat, psyksjuk eller knäpp ja i vilket fall som helst så fortsätter vardagslivet för den ensamma mamman, jag har ett litet mys att ta hand om och den lilla damen fyllde ju ett och ett halvt år i går, vi hade en väldigt behaglig dag, mycket mys utomhus, vi hade lite picknick i trädgården och satt på en filt i skuggan och lunchade. Mysigt värre ;)


En sväng till ekohallen för att köpa diverse saker till myset, så klart fanns det inte hemma så andra onödiga saker fyllde korgen. Sjukt att man inte kan gå in i den affären utan att bli av med en lusentapp.
Intresset för naturgodis har väckts, men de slogs ur hågen när jag såg prislappen, 129 kronor kilot, inte okej med tanke på att "vanligt" godis kostade 39 kronor kilot. Nu blev det varken det ena eller det andra godiset, men det var ju kul att jämföra.

Kvällspromenix med bästa promenadvännen blev en bra avslutning på dagen, full rulle både på benen och samtalen, svetten öste av oss och idéerna sprutade :) Vi hann se ett litet råddjur och jag kunde till och med fota de, sånt är alltid roligt.


Ett litet dopp fick det minsann bli innan sovuniformen skulle på, det går bättre nu det där med badandet och det tycker jag är skönt.

Bada bada.

Sammanfattningen blev en trevlig 1 1/2 års dag för mej och mitt mys.


Jockarp.

tisdag 22 maj 2012

Grattis till oss...

På spaning :)
Jag satte in en hel kruka syrener häromdagen, det mötte mej med full kraft, vilken doft, vilka färger. Och när dörren öppnades ut var det sommaren som slog emot mej med full kraft.
Njuter jag av min mammaledighet nu eller?
Ja faktiskt äntligen kan jag göra det till 90%, lite störmoment ligger där fortfarande och gnager men de är ju ändå hyfsade procent om man jämför med förra året när det var polisförhör och bylingen sprang här hemma som om man vore värsta vilden, när man hade en höst framför sej som innefattade en rättegång, när man hade en tillsynes paranoid sinnessjuk ex fru på halsen som inte verkade dra sej för något. Då när det krävdes pengar för den futtiga tid vi varit gifta, då när det hotades om både det ena och det andra.
Nej nog är det allt lugnare detta året alltid.


Det blev ett nytt tandläkarbesök bokat igår, inget återvändo där inte.
Undrar just vad dom tänker när man kommer dit så ofta.
Jag har ingen lust överhuvudtaget att gå dit. Men för framtida men är det väl lämpligast att göra som man blir tillsagd.
Det är ju så att lever man ett aktivt liv så är det större risk att det händer en och annan liten fadäs. Och vi lever aktivt.
Mer bokningar för mysets räkning blev det, bvc och läkarkontroll av stora damen, sköterska pratade om en spruta, men den tror jag minsann att hon redan fått, Mässlingen och kompani. Jag får nog kolla upp det där, dubbel dos känns ju lite överkurs.

Full rulle ;)

Mycket bus och glass blev det igår, vi var på berget och myset envisades med att gå själv, just nu är det fett med ormar som ligger och njuter i solgasset så jag är inte riktigt bekväm i att lilla fröken ska gå själv.
Hon hade småbyxor på sej för första gången och givetvis resulterade detta i två små skrapade knän, jag minns de som igår när man själv ständigt gick med ruvor eller öppna sår på knäna eller händerna, det var tider det.

Småbyxa på ;)
Diskmaskinen krabbar fortfarande till mitt stora förtret, det är ju sjukt vilken tid det faktiskt tar att diska för hand i stället för med maskinens hjälp och vilka mängder disk det faktiskt blir på en dag. Det är helt sinnessjukt. Måtte den få den vård den behöver nu inom de snaraste, ett sammanbrott är nära,hihi.


Struts?

Ja och så väntar jag klart fortfarande med spänning på vad som ska hända i barnomsorgs frågan, är detta möjligen vad man brukar kalla långbänk eller surdeg.
Jag hoppas för gudskull att det inte är ännu en.
-Vi hör vad du säger. Punkt.
Just i detta ärendet känner jag mej helt fri från brister. jag har liksom full koll, full fokus och fullt rätt i frågan jag tagit upp.
När jag känner så, ja då är jag som en igel och jag blir livsfarlig om jag skulle stöta på patrull. Så se upp Kommunen för en ilsk flatmamma är inget latjo och få på halsen ;) Speciellt inte när hon har helt rätt.

Livskvalite ;)

Ja just de idag fyller vi ett och ett halvt år ihop, grattis till mej och myset.

Jockarp.

måndag 21 maj 2012

Inspiriation och konst...



En natt från helvetet. Hej.
Jag måste säga att jag har haft en väldig tur i livet, jag fick en liten dotter som oftast sover som hon ska på nätterna, visserligen kan det ibland bli sena kvällar. Men när hon väl somnat så sover hon.
Detta ihop med att hon oftast är frisk som en nötkärna har gjort att jag faktiskt överlevt 1 1/2 år utan att få fullsändigt fnatt och bli helt slutkörd.
Igår natt infann sej tyvärr en natt som inte innehöll dessa kriterier, hon sov inte och hon var inte frisk.
Efter en sen sängång så vaknade hon igen runt ett snåret hostade och snorade, jag hörde hur det rosslade och rev i den lilla stackarens hals. Hon blev klart ledsen över detta och då blev det ju än värre, cirkeln var igång och den var ond.
Klockan fyra somnade hon så tillslut igen och då kan jag säga att jag inte var i hög form.
Utmattat sov hon sen fram till tio, det gjorde inte jag, grrr.
Hon var iallafall pigg när vi klev upp och det var ju skönt det. Dagen kunde alltså angripas på ungefär det sätt vi planerat, ja morgonpromenaden hoppade vi över.

Men nu var det kulturdags, närmare bestämt konst och det i alla möjliga former. Ämnet för årets vårsaloner i slottslängorna var bröderna grimms sagor, de var i mina ögon inte så god klass på utställarna detta året som det brukar vara men jag hittade dock ett par alster jag gillade.
Det är en tävling varje år, att man ska rösta på den konstnär som faller en bäst i smaken. I år föll lotten och min röst på en tjej vid namn Frida Malm. Mer information har jag faktiskt inte om denna konstnär, men jag gillade de jag såg.

Myshörnan för konsten.


Efter konsttittandet intogs glassbåten av mej, myset och tant N, ja hennes tre grabbar kom också och gjorde oss sällskap, de var härligt ljumt i luften och myset åt glatt av glassen. Sen bar det hem och middagslura, ja den varade i två timmar, så hon var nog inte riktigt i slag min lilla hjälte.

Jag snodde ihop en smarrig kaka som jag och min promenadvän skulle mumsa på fram på kvällskvisten, när det var fixat hängde jag i solstolen ett par minuter.
När jag halvligger och njuter av livet i allra högsta grad så ringer telefonen, rösten i andra änden informerar mej om att jag har vunnit i tävlingen på vårsalongen. Hihi vilket stim jag är i just nu, tror minsann jag ska köpa mej en lott.

Kvällspromenade på berget blev givande, jag behöver väl inte ens skriva att det var underbart väder och helt ljuvligt att traska där uppe på stigarna med den ljusgröna färgen stark lysande i ögonen vart man än tittade.
Vi hade som vanligt ett högt tempo.
Dessa promenaden vi gör dom stärker oss fysiskt det vet vi och psykiskt gör dom underverk.
Gårdagen började vi båda två med att säga att vi tappat inspiration och lite av vår positivitet, att vi längtat efter att ses så att vi kunde dra upp varandra på banan igen, så klart lyckades vi och vi kände oss starka som björnar när vi skildes åt på kvällen. Ideèrna hade återigen sprutat ur oss :)

På promenaden gick vi inom Ryssbergstugan, det var fullt med folk där, visans vänner hade tydligen en träff där.
Märkligt ändå, där gick vi i vår egna lilla värld och pratade om våra saker och hux flux kom vi rakt in i en viskväll.
Som det sociala odjur jag blivit så stannade vi klart till en stund så att en ordväxling kunde till att ske.

Väl hemma, blev det fika och mer prat, Mollie slog tänderna i sandlådan så det började blöda, Gaa är det dags att köra till tandis nu igen tro?
Jag hoppas inte det, men en liten pling dit får det nog allt bli.

Vill du ha?


Jockarp.

söndag 20 maj 2012

Äldreboende....?



Äldreomsorgen och äldreboende, ja vi kände oss manade att göra ett studiebesök just på ett sådant ställe, jag har både bra och dålig erfarenhet av just dom inrättningarna.
Å ena sidan bodde min mormor på ett sådant och där var det trevlig miljö nära till djur och natur å andra sidan var personalen inte den bästa.
För bland det värsta jag vet det är när människor pratar över huvudet på andra människor, detta skedde i min mormors fall.
Hon var skarp som kniven i huvudet till den dagen hon dog ändå pratade personalen med henne som om hon vore tre år.
Och andra sidan bodde min morfar på ett annat ställe ett tag innan han dog, på detta stället var miljön inte så trevlig men där var personalen bättre.
Ja och vem ha sagt att en kombo av god miljö och bra personal vore omöjligt?
ingen mej veterligen men frågan är om det finns?

Vidare var jag nu på ett tredje ställe och det var faktiskt inte för att tycka något för det var jag där för lite för att kunna göra. (Ja lite fick jag tycka och det var att det var väldigt nerslitet och gammaldags)
Nej nu var vi och hälsade på mormor på jobbet.
Mormors arbetskamrater blev helt vilda när myset kom innanför dörren, vilket välkomnande må jag säga.
Myset var inte alls blyg när vi var på mormors avdelning, hon fick kex av en kollega och tyckte det var spännande.
Värre blev det när vi skulle följa med till frukosten där en del var så påflugna så myset tog till lipen, ja det är minsann inte alltid lätt att vara lilla fröken populär ;)

Bus på berget,


Ja det var morgonen de, hem och ut på berget med morbror och alla hundarna, Mollie somnade gott av alla intrycken från förmiddagen och det var ljuvligt i backen, det började nu också bli något behagligare temperatur, nog har maj varit kall alltid.

Pannkakslunch och kaffekorgen med upp på utsiktsplatsen, vi busade runt i gräset och njöt av den storslagna utsikten med kontraster på gula rapsfält och bruna fält med potatis rader som ännu inte kommit upp ur jorden.
Vesan är otroligt vacker just nu, men det säger jag ju vid alla årstider, hihi.
Bada lite badkar hann vi med och det var behövligt, små jordiga fingrar bytte färg och var så härligt bebis mjuka när dom kom upp efter diverse bus i plurret.

Och så var biljetterna införskaffade till den store konungens konsert, ingen man har haft så stort inflytande på mej som han. Han Herr Winnerbäck.
Myset fick med en egen biljett, den kostade 11 spänn, värt varenda krona ;) så ja sommaren är räddad, Winnerbäck och pride, de kan ju sluta hur som helst.


Kvällen bjöd på mat, musik och dans, det var underbart att se lilla fröken dansa loss, hon spelade även lite synth och lite trummor.
Det blev ganska sent även denna kväll innan vi kom in och stängde dörren bakom oss, Vi avslutade den allt för sena kvällen i soffan med popcorn och barabapapa.
Men är det lördagskväll så är det ;)



Jockarp.

lördag 19 maj 2012

Möhippa kaa...

Dags för krig...


Paintball, aj säger jag bara, prickad i första matchen rätt i planeten, ingen mysig känsla de inte.
De gick sen bättre, småfuskade lite och drämde i väg en skottsalva rätt i magen på den stackaren som kom i min väg, hihi då var det genast lite roligare må jag säga.
Flera matcher följde, möhippegänget mot svensexegänget, den vita flaggan stod i mitten och den skulle erövras, de gjorde den med, två gånger av tjejerna och en gång av killarna. Mm vi var grymma strateger :)
Jag tycker egentligen att det är hemsk att "leka" krig när detta är allvar och vardag för vissa människor, vad jag tycket är än hemskare, det var just det att jag tycket att det var kul, adrenalinet pumpade och det var på allvar.
Men när jag smög omkring där i nässelhögarna och kände kulorna vina runt om huvudet så tänkte jag på dom stackarna som det faktiskt är allvar för, jag tänkte på dom som hade dödande kulor vinande runt skallen istället för som vi då några små färgkulor som endast skadade en med lite sveda. Så ja mitt uppe i allt detta tycker jag mej ha lite sundhet kvar. Eller.

Efter detta krigandet så körde jag hem igen, behövde slicka såren, hihi nej då de behövde jag inte, men jag ville hem till Mollie några timmar innan det var dags att möhippa vidare.
Så något senare hoppar jag åter in i bilen och siktar in mej på nya festligheter och festligt det blev det.
Och just ordet fest var jag tvungen att reda ut. Vissa definierar detta ord som att man dricker alkohol och är upp väldigt länge och resultatet blir tydligen då ofta att man är helt av banan dagen efter.
Så ansåg jag nog med innan att en fest skulle vara. Men nu gör det inte det längre.
Nej fest för mej idag är att en massa människor umgås har roligt, skrattar och pratar, nykter eller onykter,om kvällen slutar sent eller tidigt spelar heller inte så stor roll.
Så klart av nyfikenhet så googlades ordet fest.
En fest anordnas vanligtvis för att fira att en lycklig händelse eller ett årligen återkommande fenomen.
Fester görs ofta med ett tema för att skapa en kraftfull helhet och nöjdare gäster.
På fester brukar i regel mat, musik och i vissa kulturer även alkoholdrycker förekomma.
Ja betydelsen av ordet fest är olika men visst går det väl ut på trevligheter.

Efter festen förbarmade jag mej över en väl överförfriskad Irländare, stackaren behövde lift.
Med tanke på att mannen skulle vara doktorand och ett riktigt smarthuvud så kunde jag inget annat än förundras över utfallet på kvällen, super knackad.
Mmm funderingar i bilen blev, att  jag var glad över att jag inte hade ett så grymt vasst huvud som nu herr Irländare. Och fnittrande funderade jag över hur klipsk han känner sej idag ;)

Här var det glassfest ;)


Jockarp.

fredag 18 maj 2012

Smurfarna och Katarina den store..



Ja nu är jag i tycka tagen igen och så klart är jag förbannad ;)
Vad är det som händer och vad är det positiva med att låta de kvinnliga könet gå in gratis på en fotbollsmatch, ja det positiva är klart att det just är gratis, men så klart bli jag beretad på det.
Ska det vara nån sorts kvotering även på vad för fritidsintressen som nu ska intressera olika kön. Att fler kvinnor ska tycka att det är roligt att gå på en fotbollsmatch. Vad är det som händer egentligen och vem F-n kommer på alla dessa idéer som jag personligen känner en känsla av nedvärdering av de kvinnliga könet. (Och nej jag är inte feminist)
Ungefär som att dom tror att bara för att det är gratis så skulle alla kommunens kvinnor gå man ur huse för att gå på fotboll, gratis är gott men det måste väl finnas gränser.
Ja ibland är jag kanske lättretad, men i min värld så är man antingen intresserad eller inte och då spelar det mindre roll om det kostar något eller ej.

Efter ett samtal om kärlek med en vän en mycket god sådan så var jag tvungen att läsa lite om Katarina den store.
Hon var tydligen en slipad dam den där Katarina och en jävel på karlar ;)
Hon ska ha myntat uttrycket.
Lycka och olycka finns i hjärtat och sinnet hos var och en: om du känner olycka, sätt dig då över den och handla så att din lycka inte blir beroende av någonting.
Snacka om att man får tänka en och annan gång för att förstå innebörden av det, vid detta uttalande kan hon helt enkelt inte varit i sin livs form. Eller var hon det? Hmm



Tvära kasst, än en gång konstaterade jag att om jag någongång blir politiker så har jag vissa saker som ska ombesörjas omgående, en liten pluttsak som faktiskt kan göra en stor skillnad det är Sölvesborgsmusikkårs uniform, den är inte okej. inte alls faktiskt, inte någonstans med andra ord, ja ni fattar nog.
När det går ett helt led men grymt duktiga och engagerade musikanter som då är klädda i en smurfdräkt med tillhörande gällivarehäng och opassliga kavajer ja då  känns de lite lagom seriöst.
Att sen dessa duktiga musikanter gör allt för att glädja människor och göra reklam för sin hem kommun Sölvesborg, ja det är ju toppen bra, men varför visa upp dessa människor i dessa bottennapp till kostymer?

Myset Vilhelmsson då, jo ordförrådet byggs på dag efter dag. Det är Nej till det mesta och så klart när jag frågar henne om hon bara kan säga nej så blir det givna svaret nej ;)
Hon har nu lagt till även pappa på sen repertoar, konstigt kanske ni tycker och det hade minsann jag med tyckt om jag inte hade vetat anledningen. Men det är så här att hennes nya favorit är barbapapa, vi läser om den lilla formändrandefamiljen och vi ser på datorn, så det är inte jätte konstigt att hon säger just pappa.



Jockarp.

torsdag 17 maj 2012

Skrivandet fortsätter....



Promenad och mailskrivning, återkoppling med kommunen, sommarpratskrivning, mysbus, hästar, hundar, kakbak, handdiskning och god middag. Ja de var dagen igår det.
Promenaderna är ju givna när vädret är ödmjukt vilket jag oftast tycker att det är, en sväng med myset på ryggen och en tur på eftermiddagen med fikakorgen, ja det är trevligt och faktiskt behövligt, jag mår bra, jag samlar kraft och mod när jag går där uppe.
Berget är så mycket mer än bara sten, skog, kottar, bäckar, mossa och löv. de har sin egen själ, sin egen puls, sitt hjärta. Jag får ta del av det den lilla tiden jag befinner mej här och tacksamheten är stor.

Kraften och modet, ja det är inte alltid lätt att sätt fingret på de, men det utspelar sej varje dag när man ensam har ansvaret för ett barn, svår förståligt för viss helt klart och det ska dom vara glada för. Men ju mer jag tänker på det ju större ser jag på skillnaderna på att vara ensamstående eller ensam vårdnadshavare. De är något jag inte reflekterat över innan, men det är faktiskt två helt skilda saker, i allafall i min värld.
Någon som har något att tillägga om saken? :)

När myset tog middagsluren drämde jag och fröken ordförande i föreningen Levande Landsbygd i väg ett nytt mail till kommunen med en inbjudan till vår vackra del. Svar direkt, så nu ska här fortsättas i samma goda anda, kommunikation, diskussion och slutligen då förhoppningsvis ett resultat och en lösning på våra problem vi har här ute på landsbygden.
Kanske en vacker dag en och annan liten skattekrona från kommunens skattkistan kommer att läggas här ute i vår socken :) Dömmen lever.

Sommarpratandet, ja skrivandet till det går minsann i en raslig fart, jag får ta och klocka mej en dag så jag vet hur stora utsvävningar man kan göra och exakt hur lång tid jag har. Men jag som i början tyckte att två timmar var lång tid tycker nu att det börjar bli väldigt taight, de känns som jag har så mycket jag vill berätta, kan just undra om man kan få ett par timmar till ;)

Jaha E25 den informationen fick jag från min diskmaskin härom dagen.
Kaputt? nja jag vet inte, vi väntar på mekaniker och medans jag gör det så blir det vackert till att handdiska och jag jag ogillar verkligen den sysslan, speciellt efter den stora bjudningen med kaffe och nutellakaka till ett tiotal personer. Klök.
Gamla minnen väcks och det är ju ofta roligt.
Så när jag stod där med min hög av disk så tänkte jag på hur var det nu man lärt sej på hemkunskapen i skolan, skulle det vara varmt eller kallt vatten om de skulle självtorka. Tänk att man hade en sån fråga på ett skriftligt prov, hihi i min värld spelar det noll roll om man har varmt eller kallt vatten, det torkar väl ändå, eller vad var anledningen egentligen, jag kommer faktiskt inte ihåg. Nån som minns och hade rätt svar?



Jockarp.




onsdag 16 maj 2012

Det är bögarnas fel.....



Jag tyckte att dagen gick lite långsamt igår, den var lite småtrist. Förvisso var vi ute på de vackra berget två rundor varav den ena med fikakorgen.
Men det var ändå seg, jag vet inte om det beror på att min hals var öm och kändes som ett rivjärn varje gång det skulle sväljas något större eller när det var mängder som gick över lite futtigt saliv.
Oh ja jag är gnällig :)

Den lilla rymlingen kom inom en sväng och det var roligt att se henne och höra lite skvaller, Mollie vaknade efter sin middagslur och armarna sträcktes ut efter rymlingen, nog känner hon igen folk alltid mitt lilla mys. De busades en stund sen drog Mollie återigen upp mot mormor och morfars hus, nu endast iförd strumpor. Gahhh vad ska de sluta i sommar det här?

Mmm hundben de e grejer det :)


Eftersom jag inte är något vidare fan av tristess så skulle de rådas bot på det och så klart gjordes det det.
Det är ju på det här lilla viset att vi inte har någon ny resa inplanerad förren det är dags för att ta oss down under och det blir inte förren augusti september nån gång.
Alldeles för länge tyckte jag, jag beklagade mej lite över det när jag satt och pratade med mina föräldrar, direkt  sa mamma.
-Ska vi ta en tur då?
Gärna sa jag, Paris, Dublin, eller Edinburgh.
Nej då får det bli London sa mor min, så jag nu är det bokat några dagar och även biljetter till Phantom of the opera med Peter Jöback är nu bokat...
Jag säger bara.
-Det är bögarnas fel, tja eller bögens ;)
Skoj ska det bli iallafall.

Vidare hade vi ett nytt möte med föreningen LevandeLandsbyggd, nu var det styrelsemöte och det blir ursäkta språket ett jävla liv varje gång och de är inte konstigt, vi vill så mycket men ha så få resurser.
Men vi jobbar vidare och det mot samma mål.
Nu laddar vi bössan med mail till våra politiker som visat intresse för vår förening, grytan hålls kokande.
Och så klart jobbas det aktivt med nästa festlighet, idér har vi så det räcker och blir över.
Många föreningar brukar behöva gasa, här är det tvärt om, här får bromsen i bland trampas på, men bara lite nätt så klart :)
Mötet blev som vanligt långt, och myset hängde hos mormor och morfar, jag trodde att hon skulle somnat innan jag kom hem, men där hade jag fel.
Som vår vana trogen gick vi till sängs tillsammans och de är bland de mysigaste vi vet.

Min lilla skogsmulle ;)


Jockarp.

tisdag 15 maj 2012

Blandad kompott.

Kuligt ;)


De har ju utlovats busväder så glädjen var än större när de grönbruna slogs upp och mötte en bländande stor gul boll där på himlavalvet.
Så klart var vi nu tvungna att ta vara på dagen, frukost och sen drog vi in till stan, vi tänkte prova järnvägsparkens lekplats.
Och vi testade den så nu får jag "tycka" även i den frågan och de gillar jag ju ;)

Jag är så anti allt sånt.
Kanske inte själva lekplatsen utan just att tillgängligheten är så urusel i vår kommun, sinnessjukt att behöva lasta ungen i bilen för att leka i en lekpark.
Ja jag skulle för all del kunnat cykla in om det nu inte varit för att det är förenat med livsfara att färdas ut med vår väg på två hjul.
Jag tror att en cykelhjälm varken gjort till eller ifrån om man fått en 24 meters lastbil över sej.
Så nej cykel bli det inte tal om.

Parken då, jo den var fin och det verkar som om skattebetalarna här i kommunen uppskattar den och det är ju bra. De kom en pappa med ett par barn och även en annan mamma med sin lille kille.
Mollie tyckte bäst om den lilla barngungan, dom andra grejerna var lite för stora för mysets tycker och smak, ja de var några små djur som var intressanta att sitta på med förstås men resten lämpade sej nog bättre om man var fem sex år sådär.

Hoppla...


På twitter blev jag informerad om att polisen i Blekinge nu finns på facebook, är det inte förträffligt bra då, de tycker jag iallafall. De tyder på nytänk, man ska vara i dom forum där folket finns.
Tycker det var ett mycket bra initiativ, där kan man nu få reda på öppettider, telefonnummer osv, kanon. Om man nu har nått ärende dit vill säga :)

Så har jag bokat ett möte med personalavdelningen på bruket med, jag måste ju lägga fram min plan även där på hur jag vill att min framtid ska se ut.
Så den 28 maj ska de små hornen angripas, jag tror och jag har en stor förhoppning till att dom kommer att vara väldigt tillmötesgående och faktiskt gilla mitt förslag.
Mmm jag kommer att återkomma i ärendet.

Eftermiddagsfika på berget.


Ja och vidare snubblade jag över en kanon insändare i tidningen i går den var visserligen ett par månader gammal, men förskolefröknarnas uppror kan jag helt klart förstå, jag kan inget annat än hålla med.
Jag har skrivit om det innan de ord som ger mej kväljningar, ja det är just "egen tid" Klök.

Varför vill ni inte ta vara på tiden med era barn?

Vi är pedagoger på en stor förskola i Blekinge som känner att det nu är dags att säga ifrån. Vi känner att vi som har insyn i hur det egentligen ser ut på förskolorna i dag nu måste agera. Vi läser dagligen insändare från er föräldrar om ert missnöje om hur ni får lämna era barn på förskolan och krav på mer vistelsetid på förskolan.
Vad har hänt? Varför vill ni inte ta vara på tiden tillsammans med era barn? Helt plötsligt är egentid ett ord man hör och läser om ständigt. Vem har egentid den dagen man bestämmer sig för att skaffa familj? Varför skaffar ni barn om ni inte vill vara tillsammans med dem och ta vara på den korta tid då de är små?
Man måste väl ändå begripa att skaffa barn innebär en stor förändring i livet, att man måste sätta någon annan än sig själv främst och att egentid kommer i sista hand? Vart har föräldrarnas ansvar tagit vägen? Helt plötsligt har barnen blivit samhällets ansvar och föräldrar pratar om sina ”rättigheter” att få lämna sina barn. Ska ni i stället inte fokusera på era skyldigheter och ert ansvar som man tar den dag man bestämmer sig för att skaffa barn?
Barngrupperna i förskolan i dag är väldigt stora. Det beror bland annat på att man nu väljer att lämna sina barn på förskolan när man till exempel är föräldraledig med syskon, när man är hemma för vård av barn (syskon) och att tiden för arbets- sökande har utökats till 30 timmar i veckan (det finns inte arbete att söka aktivt i 30 timmar/vecka). Snart står ni där och har fått arbete 40 timmar/vecka och lämnar barnen 50 timmar/vecka i stora barngrupper med hög ljudnivå och stressad miljö. Man måste inte lämna 30 timmar i veckan utan det är ett erbjud- ande vid behov. Inget annat.
För att barnen som måste vara här ska få uppleva en bra verksamhet och vi ska leva upp till vår läroplan krävs det mindre barngrupper. Mindre barngrupper blir det automatiskt om ni tar ert ansvar som föräldrar och lämnar era barn på förskolan enbart då ni måste.
Förskolan kan aldrig ersätta familjen. Barnen missar ingenting av värde på förskolan som ni inte skulle kunna erbjuda dem hemma! Börja ta ert ansvar som föräldrar och njut av tiden då era barn är små!
Med hopp om en tryggare, säkrare och lugnare förskola där alla barn får möjlighet att synas.
Pedagoger i förskola.



Jockarp.