Morgonpromenad med sällskap av hoande gök, en älg som sprang förbi, ljusgröna bokblad och en dotter som var tillfreds, ja det var en behaglig tripp i småbyxor och t tröja på berget, en toppen morgon helt enkelt.
Pang, boom, rätt ner i avgrunden.
Halv elva på kvällen igår undrade jag varför jag klivit upp på morgonen, vidare funderade jag på om jag skulle kliva upp nästkommande dag. (alltså idag)
Mm igår var en dag då stora och lilla fröken Vilhelmsson inte förstod varandra överhuvudtaget.
Den lilla fröken var grinig, mat och sovvägrade stora delar av dagen.
Den stora i sin tur blev frustrerad över att den lilla inte ville äta de goda maten som ställdes fram på bordet, vidare så har jag vant mej vid att kunna röja undan vissa saker vid sovstunden som brukar inträffa mitt på dagen, detta uteblev.
Och när man är mitt uppe i barnskrig, lipsillhet och trots så tror man aldrig att det ska vända och just då vill man bara bort.
Men det vänder och det gjorde det även här, i allfall en lite stund på dagen.
Vi fick besök av vänner till familjen, tre generationen damer och alla i ungefär samma ålder, de små töserna var då på toppenhumör och lekte sött med varandra, det kördes gåvagn, traktor och de lektes med hundarna. Vi lite större damer, vi kunde fika i en behaglig värme i soligt läge på altanen.
Efter det trevliga besöket blev det badkaret för lillafröken, gnällande startade åter när den stora tyckte att det var färdigbadat, vi var inte överens.
Men då brukar jag säga till fröken att så länge hon inte betalar räkningarna så är det jag som bestämmer, upp ur badet alltså trots livliga protester.
För att bryta de tjuriga så blev det en kvällspromenad på berget.
Mollie somnade i vagnen, vilket inte var helbra med tanke på att hon vaknade när jag skulle lyfta över henne till sängen, ja sen var vi där igen. gnäll, gnäll, gnäll.
Så ja vid halv elva i går kväll kunde jag efter en superfrustrerad dag sätta mej i soffan med en kopp kaffe och bara njuta av tystnaden.
Vi hoppas på ljusning idag men det ser mörkt ut, de står nämligen stadsbesök på agendan, mobiltelefon har nu åter gett upp. Jag är helt övertygad om att jag fick måndagsexet. Tack för det liksom.
Vi får väl se hur länge man är oanträffbar denna gången.
Jockap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar