torsdag 29 mars 2012

Levande landsbyggd...

Min gamla skola...


Jag tänker nu slå ett slag för en förening som heter levande landsbyggd.
Medan jag var på andra sidan Atlanten blev jag invald i styrelsen i denna förening och i går var jag på första mötet.
Detta är en förening som bildades när Sölvesborgs politiker valde trots högljuda protester att lägga ner byaskolan i Gammalstorp, den by och församling som jag tillhör.
De var väldigt sorgligt när skolan las ner och sorgligare kan jag tycka att det är idag när jag tänker på alla fina minnen jag hade från den skoltiden och just från den skolan.

Tanken på att min morfar min mor min bror och jag själv gått där, men nu är det alltså stopp.
Myset Vilhelmsson ska inte få springa med sina träskor i den stora stentrappan som ledde ner till matsalen  på bottenvåningen, hon kommer inte att få ha gympa i världens minsta gympasal, ej heller ta på sej skyddsglasögonen och hårnätet innan pelarborrmaskinen skulle få startas i slöjdsalen.
Nepp det var inte lönsamt, vi var för dyra i drift helt enkelt.

Hur som helst, denna förening bildades med siktet inställt för att rädda byskolan.
Där gick dom då på pumpen så det smällde om det, lite som med David och Goliat, det var ju dömt att misslyckas.
Sossarna med Jens Åberg i spetsen ville inte satsa på vår del av kommunen, inte då och inte heller nu.
Motvinden fortsätter, men som någon skrivit i bloggen att även motvinden fyller seglet ;)

Och efter mötet igår kväll så kände jag en styrka att man på ett gemensamt sätt kanske kan lyckas med att göra små röster hörda, det är dags att ge det ett försök.
Nu gäller det inte skolan längre, det är passé, nej nu har vi andra mål vi siktar mot.

Men det är inte bara en kamp, frustration, ilska som driver, nej istället är det en glädje och en ambition att hitta på saker gemensamt med små medel, att tillsammans är vi starka.
Jag tänkte lite på det innan det var godnatt på kvällen att i en lite grupp så finns det så många möjligheter, viljor och idéer.


Jag tänker på den där tändsticksasken, att tar man en tändsticka i handen så är den väldigt lätt att bryta av, men tar du alla tändstickorna som finns i asken så är det inte lika lätt att knäcka dom. En och en är vi sköra och lättknäckta men tillsammans blir vi ruskigt starka, så är det.

Ja och på tal om tändstickor så hittas de på festligheter i föreningens anda nu närmast väntar det årliga majbålet och det var i den diskussionen jag kände att ingenting är omöjligt, alla kan göra något.
Någon hade lastare och traktor dom skulle fixa själva brännet till bålet.
Någon skulle fixa med inköpet av korv och bröd som ska säljas.
Någon skulle se sej om efter möjligheten att låna ett chokladhjul, lotter och vinster.
Någon skulle fixa med marknadsföringen och kaffet skulle kokas.
Ja de som fanns var en vilja att fixa allt.....
Och jag, ja jag gillar helt klart min nya förening.

I går pysslade jag annars mest med nödvändiga saker, tvätta och städa lite.
Just det när jag skulle tvätta så hittade jag en lastbil i maskinen, hur ofta händer det liksom? Ja mej har det nog aldrig hänt innan ;)
Sen packades bilen på diverse bra och ha grejer, vi ska ju på utflykt nu igen.
Ja det är väl bäst att vi sätter lite fart för vi ska ju tjena på kungen nu igen...

Vink vink.

Brum brum, Typ ;)



Jockarp.

onsdag 28 mars 2012

Hääärregud säger jag bara...

Elefant trottoar ;)


Vad fan pysslar Sölvesborgs kommun med egentligen. Ja de var den stora frågan jag ställde mej efter att ha gästat staden efter ett litet uppehåll.
Jag begav mej härom dagen in till färgaffären för att göra av med lite överskott i kassan och få med mej lite nyttigheter hem i form av altanattiraljer.
När uppdraget var slutfört tog jag en sväng i vår kära stad, när man ser vissa saker som händer i stan så går hjärnan på högvarv för att försöka reda ut anledningen till att vissa saker sker.
Just nu i denna fråga resonerar jag som följer, antingen har dom som som håller i taktpinnen fått det totala hjärnsläppet eller så står Sölvesborgs kommun för en gigantisk stadskassa, nja det sistnämnda tvivlar jag förstås på, eller kan de vara så att den kassan uppdelad som följer, Sölvesborsförsamling 70% Mjällbyförsamling 30% och sist och minst Gammalstorpsförsamling 0% Jämt och bra...

JA så vad var det jag fick nys om då som gjorde mej spritt språngande galen.
Jo kära läsare, Sölvesborgs kommuns invånare måste se ut som elefanter eller vara dom fetaste, bredaste och vingligaste människor som finns i världen.
Jag har haft den fina möjligheten att resa världen över, jag har varit i storstäder som New York, Barcelona, London, Paris och på många många fler ställen där invånarantalet är en bra bit över miljonen, men aldrig har jag någonsin sett trottoarer som i Sölvesborgs innestad, där är dom lika stora som en europavägar, helt horribelt i mina ögon, vem behöver ha fem meter att gå på.
Med tanke på att det inte precis är överfullt av gång och cykeltrafikanter i vår stad så hade det räckt med en kostig ;)

Vidare har jag kört en sväng runt det nya området ljungaviken som kommer att befolkas av pensionärer som är nersketna med pengar, (dit där även jag tänker flytta på ålderns höst (ironi) )
Samma sak där, där har kommunen plöjt ner hiskliga mängder pengar på gång och cykelbana, gatlampor vad tionde meter, detta på ett ställe där det finns en befintlig väg som kommer att bli lågtrafikerad, så varför inte angränsa den vägen till cykel och gångbana?
Ja det är mycket jag inte kan finna någon som helst logik i som händer i min kära hembyggd. Finns det någon förklaring på detta tro, någon som vet?

Gung gung gunga, gunga med mej :)


Atanattiraljer skulle klart användas så det pysslade jag med igår när myset sov, jag hann nästan tvätta hela däcket som har en yta på 75 kvadratmeter, just då funderade jag på varför jag har storhetsvansinne ;)
När myset vaknade avstannade projektet Ja det gick helt enkelt inte att fortsätta med starka medel och med ett mys som är klåfingrigare än klåfingrigast så istället körde vi ner till dom blonda damerna i Hällevik.
Vi var på stranden och busade, grävde, gungade och gick på den nyutlagda brygga som var full av måsskit, varning för fågelinfluensa borde de stått på skylten istället för dykning förbjuden och varningar om att det var grunt.
På vägen hem gick vi inom byns affär och jag slopade mitt handlingsförbud och slog till med en glass till myset i den heta sommarvärmen, hon tänkte inte bjuda mamma inte. Hon är minsann bestämd unga fröken Vilhelmsson.
Hem till vännen och grillen tändes, myset och hennes killkompis studsade lite studsmatta och kastade sten och körde sportbil. En helt underbar eftermiddag helt enkelt.
Hem och nattning av ett helt utschasat mys och vidare angrep jag resten av altanen, slit och släp, men bra det blir det, det har lätt för att bli det när jag är i farten ;)

Nu drar vi ;)


Jockarp.

tisdag 27 mars 2012

Fru, fru, ex fru...

Vad passar väl bättre än lite sommarbilder?


Sådär jag, nu kände jag att nu får det vara färdig fjantat från ex fruns sida.
Nu ska jag har dom saker som tillhör mej och vad det gäller det förråd jag bistått henne med i snart två års tid så ser jag även detta som en avslutad historia, frågan är ska man ta ut en hyra ;) Skojar bara...

Jag kände inget behov av att ta kontakt med ex frun och tvivlet var från min sida stort att hon inte ens skulle behaga svara om hennes före detta livskamrat, förrut hennes allt ringde.
Så i stället ringde jag upp hennes skyddsängel, tilllika vår bröllopsfotograf som hjälper henne i allt vad som hon tänkas kan behöva hjälp med nu när hon bor i stora staden, vilket jag förstått är en hel del. Hur betalningen sker för den hjälpen kan vi väl spekulera lite i på varsit håll.

När jag presenterade mej och frågade om han mindes mej så svarade han lite fnittrade och nervöst att det gjorde han, jag funderade på varför han uppträdde så nervöst, kan de möjligtvis vara att han förstått med tanke på den friande domen i rättegången (som han förövrigt själv medverkade i) att de jag sagt är sant och det lilla ex frun jiddrar om är osant, skulle minsann kunna vara så.

Givetvis ska hon få kopia på alla dessa fina bilderna :)


Jag informerade den ena av muskitörererna, vilket förövrigt nu bara är två till antalet, att jag tänkte sluta husa hans lilla leksaks saker här i palatset.
Jag tänker köra upp till Stockholm i slutet av veckan och stanna kvar i krokarna ett tag då jag även har för avsikt att åka ut lite söder om söder och hämta upp mina saker, lite som med muhammed och berget, vilket jag kan tycka är dålig stil av ex frun.
Att här ska berget behöva flytta sej, med tanke på att jag tar jag hand om vad hon lämnar efter sej och att jag ska behöva lasta ett litet barn i bilen och köra 60 mil bara för att hon är fegare än de fegaste och inte kan göra upp sina affärer, fy skäms på den strutsen.

Vidare informerade jag den lille budbäraren att de där spermiedoserna vi har i Danmark ex frun och jag, där tars det ut en hyra varje år för att dom ska hållas nedfrysta och inte tappa stinget ;) den avgiften kommer numera att betalas från ex fruns konto, rättvist tycker jag.
Jag informerade även att min tanke var att få betalt för bilen hon glider runt i vilket släkt och vänner är helt på det klara med vilken som betalat, om någon säger något annat i fråga så ljuger dom.

De glädjande i samtalet med den lille mannen (med den dåliga andedräkten, vilket jag nu slapp känna) var att han informerade mej att poletten trillat ner i huvudet på ex frun att hon inte skulle kunna få ett ruttet öre från mej för dom få veckorna hon var min fru.
Detta kan ju klart ha att göra med att hon kommit på att hon valt historiens sämsta ombud för att föra hennes talan.
Men det är ju skönt att hon fattat hur juridik ser ut, sol och vårande är straffbart och det skulle hon minsann fått se om hon valt att kasta yxan ännu en gång.

Vidare skojigheter i borgen, jag hörde ifrån den utebliva dejten vilket jag såg som trevligt, hon hade inte dragit likt min ex fru med svansen mellan benen utan hon hörde av sej och ville gottgöra missförståndet med en ny lite träff. Sånt gillar vi.
Myset och jag hängde med russinpaketet under körsbärsträdet bland skillor och vårlökar en stund, de är livskvalitet i stora mått det.


Livsnjutarna ;)



Jockarp.

måndag 26 mars 2012

Mot alla odds....



Ja vi lever ju i ett datofieratsamhälle och vi kommer förmodligen att göra det hela vår livstid, allt annat vore väl märkligt.
Mmm som så ofta tar jag tjurskrället i hornen och lite utmaningen har man ju inte dött av.
Det är ju ofta så att i sinom tid måste man lära sej de nya sakerna som dyker upp och händer, så varför inte angripa det direkt då liksom. Så jobbar jag :)


I datordjunglens lianer kastar jag mej vidare likt Tarzan och nu stannade lianen på twitter, klart man måste testa, jag har bara hört positiva saker om detta forum, så varför inte.
Problemet är dock som vanligt att jag har vissa problem när jag ska lära mej något nytt.
Jag tror att jag gör rätt men det visar sej vara fel.
Twitter problemet är nu att jag ska kunna twittra från mobilen, men jag får inte till det, Gahhh Varför???
Jag efterlyser nu något smarthuvud som kan ge mej lättförståelig information för att lösa mitt lilla dilemma, någon som kan förklara för mej som om jag vore fyra år.

En annan sak i denna lite för mej svårbegripliga twitter historia är, kan man koppla ihop twitter med facebook, men inte tvärt om, alltså att det jag twittrar om kommer upp på fb men det jag fb:ar om inte kommer upp på twitter, är detta möjligt? någon som vet?
Kan man möjligen gå en twitterkurs?

Pannkakor utomhus är det bästa som finns :)


Livet handlar ju även om lite annat än datorer de handlar i mitt fall om min underbara lilla dotter, djur och natur, familj och vänner.
Igår kombinerade jag, barn, promenad, djur och vän. En långtur på berget på morgonkvisten, kaffe, kaka och lekande barn i söderläge, allt hade varit perfekt om det inte varit för min väns skäggiga sambo som höll på att skrämma livet av myset. Långa läppen kom fram och upp i famnen för lite tröst, jag tror myset behöver lite träning vad det gäller håriga män :)
Brrr kanske jag med för den delen.

Annars höll vi oss mest i söderläge under stora delar av dagen vilket klart resulterade i en ljuvlig gyllenbrun nyans på huden fram på kvällen.
Vi hann givetvis med ännu en sväng på berget så mätaren på mobilen slutade på cirka två mil, två futtiga mil, ja det är inte mycket för mej det, men jag skänkte minsann hjältarna i programmet mot alla odds en tanke när jag läste av min mätare.
Dom som med diverse avsaknaden av kroppsdelar skulle ta sej 150 mil från viktoriafallen i Zambia till skelettkusten i Namibia ingen dålig bedrift det, alla lyckades inte ta sej hela vägen men de flesta kom faktiskt fram. Bra jobbat.

Trött efter en heldag ute ;)


Jockarp.

söndag 25 mars 2012

Braig dag....

Strandhugg ;)

Jag vaknade med tron om att jag delat säng och natten med Robbie Williams. De var inget naket om de nu är någon som skulle tro nåt sånt ;)
Nej jag drömde att vi låg i en säng jämte varandra, vi låg på magen och hade böjda ben som vi viftade så där lite lagom avslappnat med, så där som man gjorde när man var liten och låg och läste nån tidning på sängen.
Vi låg och chitchattade med varandra om allt möjligt, som vänner gör. Hehe ja det är väl märkligt hur tokigt de kan bli, jag som inte ens gilla Robbie.
Hum kanske ska ge honom en chans...

Ja och snacka sen om goda vänner. Min promenadvän kom med en gigantisk smörgådstårtebit, jag hade helt glömt bort det så när jag öppnade kylen var det en glad överraskning i mitt annars så tomma kylskåp.
Myset hade taberas på räkorna och jag fick allt de andra gotta.
Ja den starten på dagen kan man väl knappast klaga på.
Morgonpromenad på ett dimmigt berg.
Hem och in i bilen och iväg för att kolla in kusinen som hade fotbollsmatch.



Haha, vad kul det är ;)


Solen tittade fram och det blev åter ljuvligt, matchen gick bra och de märks att dom blivit lite större, nu har poletten trillat ner och faktiskt kommer dom ganska ofta rätt till bollen nu, de är kul att se utvecklingen och att det går på rätt håll.
Matchen slutade 2-1 och de var ju även det att dom gick segrande ur striden som gjorde att det var sevärt.
På vägen hem somnade myset och under tiden hon hade sovstund fick vi en inbjudan till spontan våffel ätning, vilket vi såklart tackade ja till.
På mitt program för dagen hade det först stått dejt med en liten tös från Skåne, men på något vis hade detta missförståtts så besöket uteblev, så denna spontana fika passade minsann utmärkt in i vårt schema.

Hum...


Ingen hejd på de spontana igår.
Någon i våffelsällskapet sa.
- Idag skulle vi ju varit på stranden.
Sagt och gjort, in i bilen och mot stranden for vi.
Vackert, soligt, lugnt, lek och bus bjöds det på.
De grävdes i sanden och lekplatsen testades med gungor, gungbräda, rutschkana ja  allt som fanns där provades och det var roligt.
Myset bjöd återigen på ett underbart humör, hon verkar vara tillfreds just nu, inget gnäll och ingen frustration, nej hon verkar vara supernöjd med livet :)


Se havet och sedan......

Jockarp.

lördag 24 mars 2012

Solstrålen...

Tungt lass .)

Likt rönnerdahl togs det ett skutt ur sängen.
Dörren öppnades ut och äntligen så kom den, den ljuvliga doften av höns och grisskit, den kom emot mej med full kraft och jag njöt.
Tankarna for tillbaka till vårarna när man var liten och cyklade omkring i byn och tittade på alla traktorerna som brukade jorden, när ett hav av fiskmåsar följde lilla bondens väg när han vände den mörka fuktiga jorden.
Jag kände ett lyckorus när ljummen vårvind slog emot mej redan tidigt på förmiddagen, känslan av kärlek.
Leende gick jag och trallade för mej själv och Mollie och funderade ett tag på om det inte var dags att göra som Ronja rövadotter, att ge till ett ordentligt vårskrik.
Jag älskar våren och känslan av att det håller på att bubbla över i mej blir starkare för varje år. Det är förväntningarna och förnyelsens tid.
Allt börjar om...Underbart.


Ridbrallor på, mot stallet :)


Jag kände åter en tacksamhet över att jag är där jag är. En lägenhet på femtevåningen gör mej spyfärdig av bara tanken, jag funderades just på det, om man bott i en lägenhet i en stor stad, hade man då lagt märke till skiftningarna i årstiden på samma sätt.
De finns dom människor som kanske inte går ut så ofta, håller sej inne med sina leksaker, märker dom när våren är på ingång, hum ja jag vet inte, men glad är jag att jag gör det.



Myset Vilhelmsson äter jord och sten, vad är njutningen i det? Jag frågade och hon svarade mej med ett jordigt leende.
Hon mådde som en prinsessa igår, vi var ute från morgon till kväll.
Lyckan är total när jag ser att hon njuter likt sin mor av att vara ute.
Efter middagen sa jag hejdå långbyxa och hej småbyxa, vilken förlösande känsla, man lättade, man svävade fram, sockarna av jag kände gräset mot bar fot.
Den första tvätten för året hängdes ut på linan när gödseldoften lagt sej.
Jag säger bara VÅR bästa tid är nu.....

Lite rast ;)


Gottegrisarna började med en kladdkaka och grädde, myset hjälpte till att slicka på vispen, de hör småbarn till :)
En långpromenad med en vän och mer kaka, ungarna busade och Mollie har nu börjat med ordentliga teaterskratt, hon tycker det är roligt när hon märker att andra tycker hon är rolig, då eskalera de i en raslig fart.
Hon bjöd mej på ett underbart humör igår, de var lilla solstrålen från morgon till kväll, ja just nu finns det inte mycket att hitta att klaga på.
Livet ler mot mej och jag ler tillbaka.

Kan man bli annat än glad ?


Jockarp.

fredag 23 mars 2012

Planta....

Och vem behöver senilsnöre?



De här med glasögon är något som upptar mysets hjärna till hundra procent när hon får syn på ett par, varför det vet jag inte, men när hon ser någon med detta lilla hjälpmedel pekar hon och skratta, får hon sen tag på ett par ja då är lyckan total, hon kan hålla på med dom hur länge som helst, av och på, på och av.

På förmiddagen igår blev det sysslor i stallet, en av hästarna hade fått ont i hoven så de skulle undersökas, myset var klart med, men hon fick hållas på säkert avstånd från dom stora djuren.
Efter ingreppet blev det kaffe på altanen och ja det var hett som en sommardag, välkommen vår.....
Nattningen vid middagstid går alltid lätt, vi är uppe och busar fram till ögonen går i kors, vissa dagar somnar man till och med på sin post.


De hände så mycket roligt nu, myset hittar på massa hyss varje dag hon är verkligen en liten person med egna små egenheter, hon har sina egna idéer om hur saker ska vara och hon är inte alltid lättövertalad längre, man får bekänna färg och använda sin kvinnliga list allt oftare för att få henne dit man vill.


Jag kan bli så arg....

Sen blir jag snäll igen...


Däremot börjar hon komma in i blygis stadiet vad de gäller främmande människor, ganska skönt på ett sätt, att hon är lite lugnare, men samtidigt ska hon klänga sej fast på mej och söka skydd, det är för och nackdelar med allt.

Kör nu dåååå.


Igår var vi och köpte lite vårblommor, jag är sent ute i år att plantera men jag tror att jag ska hinna njuta ändå.
Vi planterade under först ganska kritiska förhållanden, myset var vansinnig för att hon inte fick trycka ner penseerna i vattenkannan, men efter ett tag fick jag henne på andra tankar så att det faktiskt blev lite mysigt att sitta med våra händer i fuktig jord.

Vad fint det blir :)


De köptes blommor till att ställa på gravarna och Mollie var med när dom sattes ut.
De känns oftast så allvarsamt när man går innanför grindarna på kyrkogården, men inte i går, det var så avslappnat och faktiskt riktigt njutfullt att gå om kring där bland gravstenarna, Mollie lättade upp stämningen med att lägga småsten i blomkrukorna, jag tror nog att mina förfäder uppskattade mysets lilla påhitt. De blir vi väl varse om inom en snar framtid annars :)

På kvällen blev det en sväng upp till mormor och morfar, lilla damen börjar nu bli lite tuffare så hon vågar hoppa upp på mina axlar utan att hisna.

Hoppla mamma ;)

Ännu en fin dag som mammaledig ;)

Jockarp.



 



torsdag 22 mars 2012

En tjusig tjej....

Spännande ;)


Vårfrisyren är nu fixad, gosse så granna vi blev.
Myset klippte sej för första gången hos frisören, hon satt som ett litet ljus i stolen och hon tyckte hon var viktigast på hela planeten (vilket hon så klart är)
Hon såg så myndig ut så, blixtstill var hon och hon vågade knappast blinka.
Ytligheten som jag hatar är ett faktum, de kommer att bli en tjusig tjej den där myset Vilhelmsson va så säkra, vad må det bli tro, hon älskar storstan och nu då även frisörstolen :)

koncentrerat :)

Själv slog jag på stort och klippte mej kort, jag tog 15 centimeter på en gång, de var minsann behövligt efter avslutad ammning. Vidare upplystes jag om att jag har en enorm tillväxt på hårstrån, hur tjockt ska det bli tro.
Är det hej pälsmössa som gäller, jag räknar iallafall med en varm sommar.

Allt ljus på myset ;)

Eftermiddagen tillbringades såklart utomhus, tänk en ljumen vårvind i våra nyfrissade hår, ja livet var gott och lättlevt i går minsann.
Myset lekte lite i vedskjulet, super kul att kasta bark och små vedträn runt om kring sej, själv satt jag och njöt av min lekande dotter i solen.




En promenad på berget och myset skulle klart gå själv, det känns som vi närmar oss perioden i livet då det blir mer stå än gå på promenaderna.




Min kvällsaktiviteten var att frosta av frysen, Mollies var att cykla på sin trehjuling som hon fått av tant N.


Fram och bak eller bakochfram :)



Jockarp.

onsdag 21 mars 2012

You've Got Mail....

De finns hopp ;)



Minsann och dar nu har de snabba politikerna vi har i Sverige fått tummarna ur ändan och behagat försöka sej på att ge mej ett svar på mina frågor som sändes upp till rosenbad vid juletid, snacka om fördröjning.

Svaret ja....
Jag vet inte vad jag ska säga om det, det var nog fler frågor än svar som följde med vändande post, så ja det lutar väl åt att än en gång skriva några rader och adressera mot huvudstaden, man blir ju less.

Brevet var skrivet av en vid namn Jenny Wulker Roos som tydligen är välutbildad, dom får minsann lägga ner lite jobb på mej och mina upplysningar om hur fel det är på lagarna.
De som kanske retar mej mest i ärendet är att dom har full koll på att det är ett problem och att barn hamnar i kläm. men dom vet inte vad dom ska göra åt det, men det måste ju finnas en lösningen.
Det är min övertygelse i allafall.

Brevet som kom följer här.....


Hej Leonora,

Tack för dina mejl till olika ministrar med synpunkter på lagstiftningen om föräldraskap. Jag, som arbetar på enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt på Justitiedepartementet, har fått i uppdrag att besvara mejlet.


Dina synpunkter är värdefulla för arbetet på Regeringskansliet och det är också frågor som är aktuella i den politiska debatten. Den 15 april 2011 besvarade Beatrice Ask en interpellation (ip 2010/11:314) i ämnet. Du kan läsa protokollet (prot. 2010/11:89) från debatten på riksdagens hemsida. Det har också helt nyligen ställts en ny interpellation, ip 2011/12:270, som du också kan hitta på regeringens hemsida. Den ska, som planeringen ser ut just nu, besvaras den 27 mars.

När det gäller de svenska bestämmelserna så är det så att sedan den 1 juli 2005 får assisterad befruktning med donerade spermier utföras i svensk sjukvård beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Numera gäller detta även om kvinnorna är gifta. Makan, partnern eller sambon anses som förälder till det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet fastställs genom bekräftelse eller dom.

De nu gällande bestämmelserna är således relativt nya. De innebar ett viktigt steg framåt när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning.

Du har nämnt betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3). Det är riktigt att det innehåller förslag till ytterligare utveckling av lagstiftningen. Det föreslås att bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna i ett samkönat par ska utvidgas till att gälla även vid assisterad befruktning utanför svensk sjukvård så att något faderskap inte heller i dessa fall ska fastställas. Om modern är gift eller partner med en kvinna föreslås också att den kvinnan automatiskt ska anses vara barnets förälder, på samma sätt som en man presumeras vara barnets far när modern är gift med en man. Betänkandet, som bereds på Justitiedepartementet, innehåller en rad svåra frågor som kräver noggranna överväganden. Jag kan inte i nuläget säga om och i så fall när ytterligare lagstiftning på området kan komma.

Vänliga hälsningar

Jenny Wulker Roos



Inte mycket matnyttigt för mej där inte, det skojiga i detta är att hon hänvisar till interpellationen från April 2011 just den som handlar om mitt fall, snacka om att vara påläst, not.
Och nej jag är inte alls nöjd med detta.

Anfall är bästa försvar ;)



Nu till lite roligare saker. Igår fick jag två olika mail av tjejer, den ena berättade att hon var ny läsare på bloggen och att hon tyckte att det var en hjärtskärande historia med alla olika turer fram och tillbaka.
Hon skrev även uppmuntrande rader om att hon tyckte jag var stark och att hon tänkte fortsätta följa våra framtida äventyr.
Den andra tjejen skrev ungefär samma sak men att hon läst bloggen ett tag och att hon var rädd för att hon skullat kunnat hamnat i samma sits som jag, men ödet ville annat med henne.
Ja när jag läset de så ser jag att de finns behov och att det bara blir större och större av att en lagändringen måste ske.

Iallafall blir jag klart väldigt, väldigt glad över denna respons jag får, vilket jag även svarade de bägge damerna.
Så Tack.


Vad är min ledarhund?




Jockarp.

tisdag 20 mars 2012

Potatislek....

Min lilla köksa :)


Vi höll på att lyfta igår, April väder i Mars, hagel, regn, strålande sol och en vind som fick en att tappa andan.
Vi trotsade stormarna och gick ut, myset blåste omkull på gräsmattan ett par gånger, men hon reste sej ( de ska mer till för att hålla oss Vilhelmssonska damer nere på mattan)
Lite surmulen blev hon men det gick över när jag visade henne, vintergäck, skillor, vitsippor och dom nu snabbväxande kejsarkronorna, hon tyckte det var spännande när jag pekade och berättade vad blommorna hette. Där, där sa hon när hon förstått vad de var vi tittade på. Sötnosen där :)

Vi höll oss på skogsvägarna på vår promenad, de känns onödigt på något vis att utmana ödet och ge sej ut off road när vinden är opålitlig, man ska ha respekt för naturen.
De sägs ju ofta att havet ger och havet tar, jag skulle nog vilja säga naturen ger och naturen tar. Den ger nog mest som väl är.
Märkligt ändå att man hör samma ljud i skogen som vid havet när det blåser, det låter som att vågorna rullar in och faktiskt såg jag från berget att det gick stora vågor på östersjön i går, inte läge för kanotpaddling där inte.




Min lilla prinsessa badade på eftermiddagen och min naiva tro var klart att hon skulle vara ren, några timmar i allafall. Men icke då.
När jag skulle skala potatis så fick myset nys på potatisspannen och hon roade sej sen en bra stund med att flytta över potatis från spannen till en bunke, hon var duktig och hon var väldigt nöjd med sin bedrift.
Detta höll henne sysselsatt i en halvtimme så jag hann minsann både skala och få dom kokta. Nu snackar vi egen tid minsann.



Vi har nu skaffat oss en liten rutin, efter kvällsmaten säger jag.
- Nu ska fröken borstar tänderna, myset ler tar min hand och drar mej med in i badrummet, hon älskar sin tandborste.
Det måste vara en söt syn om någon skulle komma förbi, där sitter ett litet mys på golvet med sin lilla tandborste och borstar för glatta livet och på toastolen sitter mamman och borstar sina små tänder.
Hehe vi är just ett grant par vi ;)


Vidare gjorde jag en reflektion, även jag har nu hamnat i hjärngympa spelets Wordfeuds klor, (sent jag vet)
De jag inte förstår det är folk som börjar spelar och när dom sen ligger under så lägger dom sej.
Och sen finns det dom som lägger sej innan man ens börjat spela, jag bara undra vad är meningen med det? 


Jockarp.

måndag 19 mars 2012

Vardagslunken...

Bus i kusinens säng ;)


Livet börjar så sakta stabilisera sej efter vår senaste resa och aldrig har jag väl blivit så välkomnade hem som efter denna tripp, mina söta vänner som saknat mej och även låta mej få reda på det. De är en härlig känsla det.
Myset är inte riktigt i topp form än, de var en rejäl smäll hon fick, de var en pärs säger jag något annat ljuger jag, men samtidigt var det skönt att hon nu haft feber så jag vet hur hon reagerar och beter sej när hon blir sjuk, trist bara att hon prickade in det over there.

Hon är extremt mammig nu, hon är som en igel på mej, hon gnäller och inget duger och ja det håller på att driva mej till vansinne i bland.
När det är som värst och jag håller på att tappa fattningen, när jag tänker på att andas och när tänderna i över käken pressas hårt mot tänderna i nedre käken, ja då säger jag till mej själv.
- Det tog sex försök, det var blod, svett och massa tårar för att lyckas få denna lilla underbara och just nu gnälliga lilla tjej.
Förhelvete Leonora skärp dej och var lycklig.....Ja och då går det ganska bra även om bägaren är på gränsen till över full.

Såklart är hon glad också...oftast :)

Tvätten är nu klar, de var minsann inte många plagg i den resväskan som inte innehöll kräk eller bajs. Nåväl nu är det historia, den kommer säkert att upprepas men måtte det dröja.
Bilen tvättades, avlopp rensades och ved kördes in, de var gårdagens stora projekt.
Efter arbetet var det kalas dags, Mollies kusin fyllde sju år, hon är stora tjejen nu minsann, nyss var hon nyfödd och nu går hon i skolan, man hinner ju knappast med. snabba ryck må jag säga.

Stora tjejer :)

De busades på och de byggdes med lego, trots att de ibland satt ett mys i legolådan, ett mys som skulle lägga beslag på varje liten bit som kusinerna ville bygga men, dom stora fann sej i hennes bortskämda beteende och lät henne hållas. Är man stor ska man vara snäll :)
Mollie hittade en låda med kramdjur, den stora draken höll på att skrämma ihjäl henne. Men till slut hittade hon några små gosedjur som föll henne i smaken och som passade ett litet mys betydligt bättre.
Ja nog hade vi en fin eftermiddag alltid.

Hmm vad ska jag ta?

Den var väl söt :)


Fram mot kvällningen tog vi en liten vända ut i stallet, de är skönt att komma ut lite och bara gå omkring här hemma på borgen och andas in frisk jockarpsluft, den är svårslagen på vårkanten. Nu väntar vi bara på grisskitdoften som snart kommer att sprida sej likt en dimma över vesan och upp i byn vilket den gör varje år. (Som Kalle Moraeus sjunger) Underbart ;-)

Jockarp.