Lata dagar....

Vi jobbar bra ihop ;)

Det har varit bråda dagar. Jag har jobbat i vedsvängen på nätterna och på dagarna har jag försökt komma i kapp med alla sysslor inför den stundande semestern. Detta gör att jag just nu känner mej helt tilltufsad. Totalt slut faktiskt.
Altanen är nu så gott som klar, det återstår en trappa och en del av staketet vilket vi inte kan färdigställa förrän vårt beställda ute-spa har kommit på plats. För att koppla in ström till just det där ute-spa:et behövde det grävas. Jag och Kennet gjorde det.

Jag har styrt upp med gräsklippningen och det återstår lite jobb med röjsågen runt hagar och husknut innan jag helt kan ta ledigt.

Mollie har varit på sommarfritids i dagarna tre vilket verka funkat fint. Hon klagade inte inför mej i alla fall.
Vi tog med oss en kompis hem en dag och hon fick följa med oss på jordgubbsfältet.

Det var mitt första sommarjobb, då var jag nio år och cyklade över Vesan till jordgubbsfälten klockan fem på morgonen. Nu hade jag helt andra förutsättningar och det var väldigt mysigt att få uppleva gamla minnen ihop med den yngre generationen.
Mollie plockade på av dom röda bären och hon tycktes aldrig vilja sluta, jag kände igen mej själv i henne just där och då.
Kompisen fick ont i ryggen så hennes uppdrag övergick från bärplock till att hålla koll på Kennet.
Vi plockade 25 liter och innan jag snoppat alla bären var jag helt slut. 1,5 h satt jag och separerade flugan från bäret. Väldans jobb.

Jag har kört in våra cyklar till cykelfirman i stan, tanken är att dom ska koppla på pakethållare fram på våra cyklar. Där ska vi sen bygga en anordning så Kennet kan följa med på våra turer. Mycket att planera nu när vi är tre i familjen ;)

I skrivande stund håller vi på att packa inför en resa. Vi lämnar byn i kväll och jag ser framemot vår tur väldigt mycket. Jag har packat ner en bok och hoppas på väldigt lata dagar, Det känns som om jag är i ett stort behov av det just nu.
Det återstår dock att se hur lata dagar det blir, jag är inte superkänd för att just prioritera lata.

Jockarp.

Tara....

Jag började måndagen med en löptur på berget, det är något jag inte har prioriterat allt för väl den sista veckan. Det har helt enkelt inte funnits utrymme för sådan lyx. Det gjorde det hela än mer magiskt när jag väl fick ge mej ut och få grusade vägar under löpardojorna.

Altanbygget fortsatte och vi gjorde staket på de dela som gick. Allt för att underlätta dagarna med Kennet.
Vi slet på till fyra snåret sen var vi ganska möra både jag och min far. En snabb dusch och bilen tankades och packades med förnödenheter.
Vi lämnade byn och åkte västerut, mot Varberg. Vi parkerade på en vacker plats och där skulle vi stanna över natten. Det lagades mat över öppen eld. Det är något visst med det.
Jag fick spendera natten tillsammans med fröken särbo vilket jag ser som lyxigt. Det är liksom inte självklart i våra liv.

Tisdagen startade upp med ett cafehäng mitt ute i obygden, Mollie åt en liter jordgubbar. Hon är tokig i bär.
Vidare tog vi oss mot havet och vågorna. Fröken särbo skulle surfa och självklart vill vi vara med och se hur det gick till. Det var mysigt att få vara delaktig och det blåste väldigt friskt vilket gjorde hela upplevelsen ännu starkare. Jag måste verkligen testa det en gång. Att surfa alltså ;)
Vi åt en sen lunch sen tuffade vi hemåt igen.

När jag var nio år fick jag min fösta egna häst, nu är jag snart 44. Det betyder att jag haft egen häst i ungefär 35 år. Det är en lång tid i mitt liv det.
Sen Mollie blev till har jag inte suttit på en häst, det av lite olika anledningar. Men min gamla tävlingshäst har alltid förgyllt mina mornar när jag stått i badrummet och borstat tänderna. Jag har sett henne ute i hagen och det har känts så fint att ha henne nära trots att hon blivit pensionerad.
I 23 år har hon bott på gården och det har varit 23 bra år.
Men nu är det slut. Tara som hon heter eller hette tog sina sista mumstuggor av gräs igår. Hon 27 år och hennes följeslagare Kalle 29 år fick avsluta sina liv tillsammans på gården.
Jag är tacksam över att jag inte var hemma och var tvungen att vara delaktig i det hela och än tacksammare är jag över dom som faktiskt såg till att deras avslut blev värdigt och fint.

Jockarp.

Sommarkvällar.....

Dessa kvällar....

En helg som mest innefattat förflyttning av ved. 12 h arbete både lördag och söndag. Att värmen var brutal och solen vräkte ner gjorde mej ena aning avundsjuk på alla andra som låg på en luftmadrass och skumpade på havet.

Men min tid kommer tänker jag ;)

Lördagsmysandet förflyttade vi utomhus. Vi körde upp till sjön där vi träffade några vänner. Grabbarna fiskade, vi andra hejade glatt på. Vilken idyll. Vi låg på en filt och käkade ostbågar och kollade på båtarna som seglade in i hamn. Ljudet av barn som hoppade från bryggorna och doften av sommar. Det var en vacker kväll på så många sätt.

När vi vände hemåt kände jag mej väldigt tacksam.

Vi stannade kvar ute med Kennet en stund, det var en sån galet skön sommarkväll. Doften av vildkaprifol mötte mej så fort den fuktiga luften rullade in. Jag älskar doften och jag älskar att jag får känna den.

Söndagen tog mormor med sej Mollie och en kompis till poolerna i Hällevik. Så himla snällt gjort. Hon satt på en bänk i tre timmar medans tjejerna badade och hade det mysigt.

När dom kommit hem hade taco dukats upp. En toppen söndag för mitt mys alltså. Jag fick även information om att dom gjort ett stopp och käkat Ottos glass. Lyxigt värre.

Jag hade lite göromål när jag kom hem, jag skulle förflytta en släpkärra som jag lånat. Mollie och Kennet stannade hemma själva och det gick fint.

När jag klev innanför palatsets dörr såg jag behovet av en vända med dammsugaren och moppen. Tja halv nio satte jag mej i soffan efter att jag varit igång sen fem på morgonen. En aktiv dag med andra ord ;)

Jockarp.

Hett....

Dagen började oroligt, jag fick inte ordning på känslorna. För att få bukt på ett och annat tog jag tag i att gräva. Att gräva ett hål som är 35 cm djupt och 15 meter långt kan få ordning på det mesta.
Jag blev inte helt klar med grävandet för Mollie ville spela pingis och det kändes helt rätt att prioritera det.

Eftersom att termometern passerade 26 grader och svetten formligen pumpade av mej så fanns det inget som kunde stoppa oss.
En termos kaffe en flaska vatten och mat till Kennet sen drog vi iväg i kärran.
Mot sjön. Våra vänner var på plats och det var så himla mysigt att bara chilla och se på kidsen som låg i plurret hela tiden. Mollie hoppade från bryggan och dök med sin simglasögon i ansiktet. Hon var mer under vattnet än över.

Jag fick en rundvisning på en fin skuta som låg vid den lilla hamnen. Imponerande hur mycket lyx som finns i en båt. Annat än en gammal träeka det ;)
Att dricka kaffe från en termos med en underljuvlig utsikt kan få vem som helst att glömma saker som oroar. Att sitta och samtala med en vän är även det lyx och väldigt behövligt emellanåt. Det var en bra eftermiddag alltså.

Vi tuffade hem över berget efter att vi varit inne i den illa lanthandeln för att fixa fredagsgodis. Vi var redo för kvällen.
Vi lagade middag och åt inomhus, hettan var för brutal för att sitta i solläge och inta indisk mat.
Vi öppnade upp fönster och dörrar i palatset för att få lite svalka, vi är sparsamma med att klaga över värmen. Vi gillar den och ser den som något väldigt fördelaktigt.

Jockarp.

Sött och salt-rädsla och oro....

Det tar sej ;)

Efter midsommar har jag hållit mej ledig från ordinarie arbetssysslor och i stället lagt lite krut på altanbygget.
Jag har fått fin hjälp av min far och fröken Särbo. Arbetet har fortskridit bra, det återstår förvisso en del och tanken är att ett spabad ska på plats. Tydligen är väntetiden runt en månad och det berodde även det på viruset som härjar på vår jord. Måtte det försvinna. Viruset alltså.

Mollie har haft turen att dessa varma soliga dagar kunnat följa med en klasskompis till stranden. Det har varit skönt för oss båda, jag slapp det dåliga samvetet för att jag försummar min dotter på grund av ett altanbygge och hon har haft det superskoj vid havet.

Vi har tagit oss till sjön ett par kvällar, dit där även hundarna är välkomna. Kennet simmade en bit men jag vet inte riktigt om han gillade det. Han satt i min famn inlindad i en handduk och huttrade efter han kommit upp igen ;)
Vi har även varit på veterinärkliniken för han har fått eksem på sin lilla mage. Kortison ordinerades ett par dagar och vi fick med oss ett schampo hem som han ska använda ett par gånger i veckan. Han fick badförbud i sjön tillsvidare.

Det var dejtdags med fröken särbo, det var längesen jag fick njuta av enbart henne så jag tog med henne på en tio-rätters middag på Österslövsbyakrog. En fantastiskt upplevelse från start till mål. Fantastiskt god mat och lugn skön miljö.
Att sitta och samtala med henne i fyra timmar hör verkligen inte till min vardag precis ;) det är alltid något som kommer i mellan.

Gällande mat ja. För att skämma bort mej mer än vad hon redan gör så beslutade sej fröken särbo för att laga en tre-rätters middag till mej. Jag fick tårar i ögonen av tacksamhet. Jag är väldigt ovan över dessa gester och sällan eller aldrig kommer jag till ett dukat bord i mitt eget hem.

Att jag reagerade så känslomässigt av tacksamhet över middagen beror kanske inte endast på att hon skämmer bort mej och att jag känner mej enormt älskad. Jag tror även att det beror på att jag hittade en knöl i mitt ena bröst för ett tag sen, knölen undersöktes av läkare och nu väntar jag på en remis till mammografi.
Livet är skört och jag är väldigt rädd just nu.
Rädd för att min kropp inte är okej. Rädd för Mollie. Hon är alldeles för liten för att behöva gå igenom en massa hemskheter.
Jag vet att jag inte ska måla fan på väggen men det är svårt just nu. Och självklart förändras man. Oro, rädsla och mitt i allt det en enorm tacksamhet för allt fint som finns i mitt liv.

Dom två <3

Jockarp.

Traditioner.....

Två altanbyggare ;)

Det där med att ha traditioner har aldrig riktigt varit min grej. Jag önska ibland att det hade varit det. Att alltid göra samma saker med samma människor vid samma högtid, det känns fint på något sätt.
Men så finns det ett men. Och att inte ha traditioner har gjort livet betydligt friare och enklare. Jag tänker närmast på dom människor som av någon anledning försvinner i ens liv. Minnen efter dessa människor stärks oftast vid dessa högtider. I mitt liv har det försvunnit människor då och då och det har smärtat nog så hårt utan att jag ska behöva hantera dessa långt rotade traditioner också.
Att vi även känt friheten att faktiskt tillexempel kunna ge oss ut att resa när vi vill utan att ta hänsyn till någon tradition och utan att någon ska bli besviken eller tycka något har varit väldigt positivt.

Jag har funderat på vilket som är bäst för Mollie och nånstans har jag hittat den väg som känts bäst för oss två. Vi har en del traditioner som vi håller fast vid men en del "svensk traditioner" bryr vi oss inte ett skvatt om.
Midsommaren blev inte som den brukar vare sej man gör det traditionsenligt eller ej. Corona härjar fortfarande fritt och med det restriktioner och inställda festligheter.
Jag skulle även jobba eftermiddagspass i vedsvängen så matjessill och nypotatis fick stå till sidan mot en smörgårdstårta.

Men för att göra dagen lite somrig frågade jag ändå min dotter om vi skulle binda oss en krans av blommor och ha på huvudet. Nä mamma jag har redan ett diadem med blommor som är fint.
Jaha, lite glad var jag över svaret för jag var inte helt säker på att jag skulle kunna leverera den där kransen med blommor ;)
Hur som, blommor älskar jag och speciellt blommor som jag kan gå ut och plocka själv. Sommarmånaderna pryds alltid vårt matbord med en bukett blommor och det är en tradition som jag minsann inte tänker släppa på.

Vi jobbade på med altanen och även där kände jag friheten. Vi gjorde liksom midsommarafton som vi vill.
Jag drog på jobb och det flöt på helt okej. Klockan 22 stod jag åter med fötterna på Jockarpsk mark.
Hem och i bingen bums.
Jag lät bli att lägga sju sorters blommor under huvudkudden. Och faktiskt drömde jag ändå om en speciell kvinna. Det kändes fint inför framtiden ;)

Min tradition....

Jockarp.

Nässelbunken.....

Altanbygge-sakta men säkert framåt.

Ja morgonen i tältet var en fin upplevelse. Men när vi vaknat och klivit upp tog jag ner det igen. Det är bra träning för mej att sätta upp och ta ner det. Det måste sitta i ryggmärgen på mej. Träning ger färdighet som det så myndigt heter.

Mollie åt frukost och jag tog ett par koppar kaffe. Hon ville cykla så det blev en tur, hon på cykeln och jag i löparskorna. Det är väldigt fina stunder tillsammans det där. Rörelse i vackert väder ihop med min dotter. Vad kan möjligen gå fel? 

Nja ett fall med cykeln i en nässelbunke tillexempel ;) Några tårar över rödflammiga och svidande ben. Men hårdingen hoppade upp på cykeln igen och vi fortsatte vår färd.

Hon är grym.

Altanbygge. Det är något som grott ett par år i mej, en plan har tagit form och nu känns det som om jag är hemma (i tanken i alla fall.) Nu är det själva utförande kvar.

Tanken är att utöka altanen och förnya den som redan finns på plats.

Det ska alltså reglas upp en del och även plintar ska grävas ner. 

Det pysslade jag med efter löpturen. Materialet köptes och hämtades och sen började själva bygget. Både i huvudet och en liten start fysiskt hann vi med.

Det kommer ta tid men det kommer bli väldigt bra. Det är jag säker på ;)

Efter avslutat arbete tändes grillen. Maten intogs sen tog vi oss ut igen. Det var en underbar sommarkväll och vi njöt till fullo när vi tog en kvällspromenad med Kennet.
Så mysigt med hund i alla fall på sommaren ;)

En kaffe i trädgården sen tog vi oss in och parkerade oss i soffan. Jag bjöd min dotter på en tallrik glass, är det sommarlov så är det och glass hör till sommaren. Det är sen gammalt det.
Att hon uppskattade min spontana glasstallrik rådde det ingen tvekan om.
Med orden från min dotter:
-Du är världens bästa mamma åt jag nöjt av min glass ;)

En bra dag i paradiset helt enkelt.

Chilli odlingar......

Jockarp.

Tältande....

Tre nätter i vedsvängen, för lite sömn och en familj som behöver sitt. Det har varit tuffa dagar men vi har fixat det tillsammans.
Mollie var vid havet med ett par kompisar vilket gav mej möjlighet till lite vila när hon var på roligheter.

Extra viktig blev gårdagen när vi varit ifrån varandra så mycket.
Vi hängde ihop hela dagen.
Skogspromenad med Kennet under kvällen blev fantastisk mysig och vilken sommarkväll. Det var en fröjd att strosa runt i en stor granskog bland mossa, kottar och stigar fulla med granbarr.
Vi tränade lite med Kennet. Mollie gömnde sej bakom stora träd och stenar. Kennet sprang som en lite projektil och letade upp henne. Han fick självklart en liten godisbit när han lyckats med sin uppletning.
Han fick gå i koppel en stund och sen var det frihet och bus igen.

Det var en perfekt kväll att testa det nya fina tältet. Vi satte upp det och in med liggunderlag och sovsäck. Vi hade mycket plats vilket kändes kanon.
När det var dags för sovning kröp Kennet ner i min sovsäck och där låg han till klockan fyra på morgonen. Vi vaknade båda två av en helt fågelsångskonsert. Jag tror att varje levande fågel i Jockarp spelade för oss. En fantastik morgon. Kennet somnade om vilket var skönt, några timmars sömn till skadade inte. Nästa gång jag vaknade var det av solens strålar som värmde mitt ansikte.
Vilken kanonmorgon.
Jag tror nog att det lär bli fler nätter i tältet. Vilket härligt liv :)

Jockarp.

Hund på kroken....

Vi lättade från byn och körde västerut, till ett ställe som heter Öinge.
Vi möttes upp av fröken särbo vid en vacker liten sjö. Där skulle vi spendera ett par dagar och en natt.
Vi började med kaffe och efter det grillade vi lite korv till lunch.

Vi fiskade och badade en stund sen parkerade vi oss på bryggan. Där låg vi och pratade och filosoferade. Det var verkligen rofyllt.
Mollie träffade en tjej i sin egen ålder och dom lekte hej vilt i vattnet.
Kennet chillade med oss.

På kvällen lagade vi middag över öppen eld, jag tror aldrig jag ätit någon godare mat en just den som vi lagar över elden. Lök, potatis, svamp, bacon och korv. Lite i mat på det gör det hela till värsta nobelmiddagen. Vilka smaker.

Fröken särbo höll på att koka kaffe till oss och jag stod med Kennet vid Van:en och pratade med Mollie som låg inne i sängen.
Rätt som det var flyger Kennet iväg och skriker rakt ut.
Jag fattar direkt att han fått tag på fiskekroken och nu satt den stadigt fast i munnen på honom.
Helvete..... In i bilen med er löd ordern.
Fröken särbo fick ta Kennet i famnen och försöka hålla honom lugn, Mollie satt där bak och var bedrövad och jag stampade på BMW:en allt var tyget tålde.
Som tur var hade jag sett en skylt med texten Veterinär inte långt från sjön, dit hade jag siktet inställt.
Vad som var ännu mer tur var att veterinären precis kommit hem från affären och var redo för att hjälpa oss.

Kennet fick lugnande och efter en stunds pillande med en avbitartång så lyckades vi få ut kroken. Kennet väcktes och han var lite förvirrade dom näst följande timmarna.
När vi kom tillbaka till sjön satt vi i solnedgången och drack alkoholfri öl och åt popcorn som jag poppat över öppen eld. Det där lugnet var verkligen behövligt just då.

Ja usch vilken pärs, men allt gick bra och morgonen efter var han samma lilla Kennet igen.
Efter lunch körde vi hemåt igen mot byn och natten väntade arbete för mej. Verkligen ett svängigt liv just nu, men det är ett mycket bra liv :)

Jockarp.

Annorlunda....

Jag for på jobb klockan fem på morgonen. Mollie vaknade också tidigt, hon var förväntansfull inför dagen. Det stundade skolavslutning i tredje klass.
Allt var annorlunda i år. Jag fick inte vara med och se när min dotter lämnade lågstadiet för att efter sommaren börja i mellanstadiet. Corona satte stopp för det. Märklig känsla. Och jag är nog inte ensam om den känslan.

Mollies fröknar som hon haft nu i tre år har verkligen varit grymma på alla sätt. Och dom levererade ända fram till sista stund. Den senaste veckan har dom fixat så mycket fina minnen till min dotter och hennes klasskompisar så jag blir helt rörd.
Rörd blev jag också När Mollie ringer mej och läser en dikt som hennes fröknar skrivit om henne.
Jag kunde inte hålla lipen tillbaka när hon läst klart. Jag var så otroligt stolt över min dotter.

Fröknarna kommer att vara saknade både av mej och Mollie. Jag har haft nära samtal om min dotter när det varit jobbiga saker hon tvingats gå i genom. Dom har lyssnat, varit observanta på hennes mående, dom har tröstat henne och pratat med henne när det behövts och dom har varit helt fantastiska på att återkoppla till den ibland oroliga mamman.
När jag frågade Mollie om hon var glad över att det var sommarlov svarade hon ja men att hon tyckte det var sorgligt att hon skulle få nya fröknar.
Jag sa att jag förstod henne men att det säkert kommer bli superroligt att börja fyran och få nya fröknar och med det få uppleva nya saker. Hon muttrade Mm till svar.

Mormor hämtade henne efter avslutad skoldag eftersom jag var på möte. Dom drog iväg och tog en stor skål med godsaker på Yoggiboost. Inga kan festa loss som dom två ;)

När jag kom hem myste vi en stund sen körde vi till fiskrestaurangen i Karlshamn. Mollie valde restaurang och jag stod för notan. En bra fördelning för dagen. Hon valde självklart även en efterrätt. Det hör ju liksom till det.
Nu väntar det många veckors välförtjänt ledighet för Myset. Och jag hoppas verkligen att vi kommer få ett oförglömligt sommarlov.

Kanon gänget.....

Jockarp.

Sprutan...

Ännu en tidig morgon och när klockan ringde var jag i helt fel stadie i sömnkurvan. Jag var så fruktansvärt trött och jag kände mej som en uppblåst ballong i huvudet. Jag lät bli att titta mej i spegeln, jag orkade inte möta ett trött face.

Kneget gick bra men jag var fortfarande väldigt trött. En huvudvärk låg och lurade och gjorde sej extra påmind då och då under dagen. Jag undrar just om det är dags för tanten att kolla upp sin syn. Kan vara så att jag är redo för glasögon.

Jag hämtade upp myset och Kennet och vi körde till stan. Mitt första besök på veterinärkliniken. Kennet skulle få sin tolv veckors vaccin.
Mollie höll honom nära sej när han var lite pipig.
Sprutan gick fint och efter det fick han välja en leksak. Han valde en rosa flamingo. Han var söt som socker när han sprang omkring med sin flamingo.

Vi städade huset när vi kom hem och det var skönt att få lite ordning. Mollie skulle göra sej fin inför den stundande skolavslutningen så hon tog ett bad. Medan hon gjorde det så angrep jag tvätthögen. Vi sällskapade varandra.

Att sitta nybadad i morgonrocken i soffan är vardagslyx på hög nivå och det unnar vi oss då och då. Gårdagen var en sån unnadag....

Kennet var pigg efter sprutan och inga allergiska reaktioner syntes till vilket var väldigt skönt. Vi vill gärna slippa ledsamheterna.

Tillbaka....

Jockarp.

Sjöutsikt.....

En toktidig morgon som innefattade jobb och möten. Så höll dagen på fram till 14:00 då kom jag hem till min kära by och till en hund och ett par tjejer. Mollie hade en kompis med sej hem och givetvis lekte dom med Kennet.

Jag hoppade i löparskorna och begav mej ut på en mil på berget.

Mormor lovade att gå ner och kolla till kidsen så allt var okej med dom.

När jag kom hem åt dom jordgubbar och Mollie hade även styrt upp lite bitar vattenmelon.

Jag började brassa lite käk till dom för att bottna magarna. 

Efter maten drog vi iväg över berget och till en sjö. Där spenderade vi ett par timmar i högsommarvärme. Fantastiskt mysigt att sitta i en brassestol med Kennet och se ut över sjön som bjöd på små små vågor för dagen. Enligt en annan badgäst var det 19-20 grader i vattnet och faktiskt kändes det skönt.

Från sjön och hemleverans av kompis. Vidare mot ICA för inköp av en present till Mollies taxichaffis. Idag åker hon sin sist resa för detta läsåret och det är viktigt att visa tacksamhet till dom människor som finns i vår närhet.

Hem från affären och ännu en bit mat slank ner. En lite promenad med vår lille grabb, Mollie tog cykeln i stället. Hon har blivit en aning besatt av att cykla, men det ser jag som något positivt.

En kopp kaffe och en uppfräschande dusch sen var det minsann afton i palatset.

Ännu en lång och aktiv dag var till ända.

Jockarp.

Hilleberg Anjan 3.......

Jag hade bestämt att när aktierna gick bra skulle jag köpa mej ett tält.
Jag har läst mycket om olika tält.
Jag hade egentligen bara ett par små krav. Det skulle vara lätt, vara lätt att sätta upp och ha bra med vattenpelare.
Tanken var ett kvalitetstält och med det fick det kosta en slant.
Jag har läst att under vandring är det lämpligt att köra med tre för tre. Det innebär i det stora hela att sovsäck, liggunderlag och tält max ska väga tre kilo tillsammans. Vi är nära det nu.
Kvalitets sovsäck inhandlat, förvisso väger den 1200 gram. Men vi tog igen det på liggunderlaget som vägde 650g.
Tältet då. Jo det föll slutligen på ett Hilleberg Anjan 3. Detta för att tältet levde upp till mina kriterier.
Det väger 1.9 kilo och är ett tremannatält, så alltså om jag och Mollie ska vandra själva blir det ändå inte mer än 1 kilo per skalle. Och är vi tre som ska tälta blir det ju ännu lättare. Jag kollade på några olika modeller av tvåmannatält men dom vägde mer eller så var priset högre eller ungefär detsamma. Det känns som om rätt beslut fattats.

Jag hämtade tältet samtidigt som jag hämtade upp Mollie och en kompis i skolan. Dom hade haft en cykeldag och hela klassen hade cyklat hem till en av fröknarna. Hon bor vid havet så bad hade självklart skett.
Dom hade blivit bjudna på pizzabuffé och glass. Lite andra dagar än vad en annan var van vid i skolan minsann. När jag gick i småskolan började vi med att sjunga en psalm sen var det inte mycket mer spännande den dagen ;) Tiderna förändras och det är väl tur det.
Tjejerna var väldigt nöjda med dagen i alla fall.

När vi kom hem drog jag igång med tältuppsättningen bums. Det blåste en del vilket var bra. Jag måste ju träna i alla väderförhållanden. Det tog mej inte lång stund innan tältet stod på plats och jag var väldigt nöjd. Alla levande väsen som befann sej i trädgården skulle inspektera tältet. Två ungar tre hundar och så jag.
Jag tog ner det igen efter avslutad syning. Egentligen bara för att jag skulle träna. Träning ger ju färdighet och detta är något jag måste klara av själv när vi är på vildmarksäventyr ;)

Vi tog en hundpromenad på berget och det blev en bra miljöträning för Kennet, vi mötte tre hästar och en hel hög med cyklister. Han var duktigt och fokuserade mestadels på sin lillmatte. När vi kom hem slog han ihop omgående i sin lilla hundsäng.

Jag lagade en god kycklinggryta och när Mollie gått ut med sin tallrik till diskbänken la hon sin hand på min axel och sa.
-Tack för maten mamma, det var väldigt gott.
Varsogod sa jag och log över min dotters ord och hennes förstärkande kroppskontakt.
Vi rundade av kvällen med en tallrik glass. Är det måndag så är det :)

Jockarp.

Helg....

Mycket häst och hund i livet nu.....

Vi var på besök i skolan och där fick jag ta del av Mollies skolår. Jag fick även se hennes nationella prov. Vilket självklart gjorde mej väldigt stolt. Godkänt så det small om det.
Jag fick se hennes arbete om stenålder, religionerna, dinosaurier och inte minst arbetet om kroppen. Väldigt spännande.

Helgen började fint med att fröken särbo kom. Det kom även en vän till henne och Mollie körde hela välkomstceremonin. Att från husesyn till en överraskning vid sänggång.

Vi hade lite snickeriarbete under dagarna vilket var roligt och intressant. Att göra saker med andra människor är alltid spännande. Hur funkar teamet liksom. I vårt fall funkade det fint.

Vi brassade väldigt fina och goda middagar. Ett intresse som bara blir mer och mer intressant. Det finns verkligen så mycket god mat.
Efterrätter givetvis. Det är en självklarhet i det Månsagårdska palatset. Det piffar liksom till det hela.

Kennet fick besök han med, första mötet var det skräck. Han har aldrig sett en svart hund så det blev tufft ;)
Han smälte en aning under helgen och leken blev vildare dom emellan.

Mollie och jag tog en tur till stan, hon på cykel och jag med mina löparskor.
Vi gjorde ett stopp på glassbåten där hon välte i sej en stor glass med topping på.

En väldigt fin helg är till ända och nån form av vardag ska till att få fart. Vi får väl se hur det gå med det.

Jockarp.

Cykeldag.....

Trött....

Cykeldag i skolan vilket innebar att vi skulle ha mysets cykel med oss vid körningen på morgonen. Mollie hade sett framemot det mycket och när jag och Kennet kom in för att väcka henne låg hon påklädd under täcket.

Jag frågade henne varför hon hade kläderna på sej och när hon tagit på sej dom. Hon svarade glatt att hon tagit på sej dom på kvällen och anledningen var att hon ville vara förberedd.

Jag log mot henne och berättade att frukosten stod serverad.

Vi lämnade Kennet på undantaget och jag lämnade Mollie i skolan. Det väntade en dag med möten för min del. Det har varit tröttsamma möten och dom har innefattat en hel del känslor, det är tröttande i sej.

Hur som helst så består livet av så mycket fint som jag väljer att fokusera på. Jag hämtade upp min familj och vi packade en väska med livsavgörande saker. Bland annat korv ;)

Vi körde över berget och till Orudden, detta har blivit en favoritplats för att samla energi. Vi möttes upp av vänner och eftermiddagen och kvällen blev helt perfekt. Kidsen badade, vi grillade korv, kaffet intogs till en tokblänkande sjö. Boll sparkades och samtalen avlöste varandra.

Runt sjusnåret packade vi våra saker och det var verkligen inte på grund av kyla eller tristess över platsen som gjorde att vi begav oss hemåt. Nä jag behövde röja i palatset.

Jag hade tvättat sängkläderna och dom torkade för vinden. Jag tog in dom och la dom åter på plats i sängen. Det är magi att få krypa ner under täcket framåt kvällen.

En formidabelt bra eftermiddag och kväll avslutade dagen.

Jockarp.

Fullproppad....

Hemma....

En dag fylld till bredden av möten. Jag kände en viss stress med att kastas in från olika håll, i olika ämnen. Jag uppskattar förvisso när mötena komprimeras och läggs på samma dag. Lite dubbelbottnat alltså.
Mötena höll på till 16:00 och jag skyndade mej hem. Jag hade så mycket som kändes så viktigt i mitt liv.

Mollie och Kennet mötte mej och jag kände kärleken till dom. Det var så starkt och så väldigt fint.
Vi samtalade några ord sen hade vi ett uppdrag.
Mollie slutar skolan nästa vecka. Jag får inte vara med på grund av viruset och det känns verkligen märkligt. Det är en dag jag gärna skulle delat med min dotter. Hur som helt så vill jag försöka göra dagen speciell för henne.
Vi körde till en klädbutik för att fixa avslutningskläder.
Hon provade alt från klänningar till småbyxor till byxdresser och tröjor. Hon hittade några plagg som hon gillade men hon kunde inte välja.
Jag tyckte hon var fin i alla kläderna men det var helt olika stilar. Jag tyckte att hon kunde välja alla hon ville. Det var ett bra tag sen vi köpte kläder till henne och hon uppskattade det väldig mycket.

När vi kom hem mannekängade hon och tog på sej sina nya kläder. Hon var superfin när vi hämtade upp mormor och morfar för att ta med dom på restaurang för att fira morsdag ett par dagar försent.
Det blev en trevlig och väldigt god afton. Vi avnjöt måltiden på Vägga fiskrestaurang. Mollie och mormor bjöds även på en efterrätt, jag och morfar lät bli ;)

Kaffe på undantaget och lite träning med Kennet sen var den fullproppade dagen över och förbi. Sänghalmen väntade.

Jockarp.

Glass dagar....

Vi lämnade myset i skolan och sen drog vi upp på berget. En promenad runt Grundsjön blev en lagom tripp för Mister Kennet.
Han fick åka bil hem, själv tog jag till apostlahästarna och sprang i en sagolik skog. Jag är så enormt bortskämd.

Hemma på gården fick jag ta ett litet tag med röjsågen för att få ordning på gräset runt palatset. En otrolig förbättring efter ett par timmars jobb. Nöjd och svett avnjöt jag en kopp kaffe.
Jag välte ner ett par glassar, det känns som att glass säsongen verkligen kommit i gång på allvar. En favorit tid helt klart ;)

Molllie kom hem från plugget och även hon var varm, vi festade loss på en vattenmelon i trädgården. Det var väldigt varm så vi beslöt oss för att ta oss till havet. Vi valde Hällevik och dess hundbadplats. Det var kallt vid havet så jag och Kennet höll oss på land, Mollie doppade sej givetvis. Efter en timme begav vi oss hem igen.

Vi käkade en lätt måltid, ingen av oss orkade med en stor middag.
Mollie föreslog en pingismatch så det blev det. Morfar kom förbi så det blev en match även där. Väldigt roligt.

En kaffe i trädgården innan det var dags att gå in och ta sej en välbehövlig dusch. Jag tycker oftast att det är väldigt tråkigt att duscha, men efter dagar som denna infaller ett sug till att krypa ner i sängen precis utkommen från duschen.
Jag slog ihop omgående efter en aktiv och en dag som inneburit mestadels utomhusvistelse.

Jockarp.

Mors dag.....

Efter en slitsam och faktiskt tråkig vecka så packade vi in oss i bilen.

VI är tre i familjen nu och alla behövde sina saker för att livet skulle bli smidigt. Vi är inte van vid en hund på heltid i vårt liv så en extra tanke fick läggas innan vi satt i bilen för att ta oss några mil västerut.

Vi mötte fröken särbo på hennes jobb. Därifrån tog vi oss hem till hennes hem. Vi köpte pizza sen blev det lugnt i soffans hörn. Kennet verkade helt tillfreds med den nya platsen vilket var väldigt skönt.

Jag var ute med honom ett par gånger på natten sen tog dag personalen över.

Jag fick order av min dotter att inte gå upp från sängen. Det passade mej som handen i handsken det för jag var väldigt trött.

Jag hörde hur det donades i köket och doften av pannkakor och nybryggt kaffe var slående.

Kaffe på sängen, tomtebloss, målade teckningar och choklad. Vilken start på morsdag. Fantastiskt. 

Den fortsatte minst lika fint.

Vi var iväg tidigt och körde mot havet. Mollie valde platsen och den var fin. Västkusten är verkligen fin, vid fint väder i alla fall och det bjöds det verkligen på denna morsdag.

Vi chillade på klipporna en stund sen for vi vidare.

Mot Öckerö och Hönö. Där köpte vi färska räkor, kräftor, räksallad, en paket med köttbullar och lite annat smått och gott.
Vi parkerade oss sen på en liten ö. Där åt vi gott och bara njöt av livet. Första doppet utanför kallbadssäsongen avklardes av oss alla. Kennet med ;)

Hem till lägenheten och jag var tvunget att vila en stund innan hemfärd. Jag har sovit extremt lite den sista tiden och jag ville inte att det skulle påverka min körning säkerhetsmässigt när vi skulle hem mot byn.
Jag la mej i en mjuk skön kärleksfull famn. Att känna hennes hjärtslag mot min kind gjorde mej så tillfredsställd och lugn. Vi somnade totalt utslagna båda två och 45 minuter senare vaknade vi i samma position, så underbart skön. Jag fylldes av en känsla, känslan av att jag alltid ville ha det så.

Mollie, jag och Kennet vände hemåt och att det varit en tuff dag för Kennet märktes tydligt. Han sov som en gris hela vägen hem.
Inom mormor en runda för att ge en gåva som Mollie själv gjort i slöjden, hon är väldigt omtänksam min dotter.
I sängen var vi inte förrän halv elva och då vi nere för räkning omgående.

En helt fantastiskt härlig dag var till ända. En bättre morsdag kunde jag inte ens drömma om. Jag var så uppvaktad och jag kände mej så älskad.

Jockarp.

Livsgnistan....

Nattjobb och seg i mössan. Jag kan tappa livsgnistan för ett ögonblick dessa dagar när jag får för lite sömn. Jag tappar den bara en lite stund som väl är.
Ut i naturen vilket gör att allt mörkt blir ljust.
Jag hämtade Kennet på undantaget redan runt tiosnåret, vi lufsade hem och jag la mej på soffan som för tillfället är placerad på gräsmattan. (Altanen är en aning deformerad)
Där låg jag och tittade på en blå himmel, små gråsparvar som satt på stuprännan och såg allmänt förvirrade ut. Svalorna hade en fin dag, det var mycket insekter i rörelse och dom flög för fullt ovanför huvudet på mej.
Jag tvingade i mej lite mat, inte sugen på någonting annat än godsaker men dom lät jag vuxet bli ;)

Mollie kom hem med taxin och vi packade en fikaväska och begav oss av mot vattnet.
Vi åkte ner till Sillnäsudde igen, vi kände att vi inte var riktigt färdiga med platsen.
Det var mysigt och för dagen tog vi oss ut på udden över stenarna. Det var lite småknixigt men det gick.
Vi fikade på kanelbullar med fyren i ryggen och med utsikt över havet. Mycket vackerhet.

När vi var hemma i byn igen startade vi upp spisen, maten skulle lagas. Det var längesen vi välte i oss pasta och köttfärssås och efter önskemål från lilla fröken V var det just det som tillagades.
Vi valde att inta den delikata måltiden utomhus. Det är mycket utomhus nu och det är bra.

Efter maten lekte vi en stund. Att kasta boll och fånga med en kardborreskiva är minsann roligare än man kan tro. Vi skrattade så det hördes över hela byn ;)

Jockarp.

Lyxtisdag.....

Det stora blå...

En sån där helbra dag.
Jag kände redan tidigt på natten när jag var ute med Kennet att det skulle bli en fin dag. Dimman låg tät över byn och det brukar betyda att solen trycker sej igenom och dagen blir bra.

Jag körde myset till skolan och vidare upp på berget. Vi gick runt sjön och det var verkligen vackert och stilla.
Kennet fick lift hem och jag drog iväg med löparskorna på fötterna. Tanken var att jag skulle springa etapp två på Blekingeleden. Vissa bitar hade jag sprungit innan, men vissa var helt nya för mej. Tekniskt var det svårt vissa delar, små stigar, rötter och väldigt blött. Att jag fick hoppa över tre ormar gjorde det hela extra spännande eftersom jag under mitt 44 åriga liv lidigt av ormskräck.
Jag var stolt över mej själv att jag bara hoppade över och fortsatte springa, att jag hade vissa katastroftankar om att ormarna skulle följa efter och döda mej fick jag liksom låtsas att jag inte hade ;)

Jag sprang igenom en fårhage och det var några nyfikna filurer, bakom en sten kom det fram en bagge och där nånstans tänkte jag att det var bäst att knata på.
Det var en tuff tur mycket branter både upp och ner, att jag hade 15 km i benen sen dagen innan gjorde att dom sista km av dom 17 km var lite sega.
Fram kom jag och det kändes fin, det var en vacker plats vid Holjeån jag avslutade min tripp på.

Eftermiddagen blev även den världsklass. En kär vän som jag träffar på tok för sällan kom med räkmackor och en fantastik god kaka. Detta lyxiga avnjöt vi i trädgården till mysiga samtal om då, nu och framåt.
Tre timmar kändes som tre minuter. Den känslan är fantastiskt. Då har man minsann trevligt ;) Vi enades om att besöken hos varandra måste bli betydligt tätare.

Kvällsaktiviteten bestod av att klippa gräset och köra undan lite grenar innan vi tog en liten lätt promenad med vår lille hund,
En makalös dag som gav otroligt mycket energi och lycka.

Nöjd över dagen....

Jockarp.