underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

lördag 31 oktober 2015

Yoga och spa....

Här ska målas....


Tick, tack, tick, tack. Det är helt sanslöst hur snabbt veckorna går, vissa veckor tycker jag att det är bra, andra tycker jag att det är mindre bra.
Denna veckan har det gått fort och jag har en panik över min träningsmängd. Det prioriteras så gott det går. Men hänsynen till alla andra gör det ändå att jag får ta ett steg tillbaka och foga mej i situationen.
Jag längtar efter helgerna något vansinnigt mycket just nu. Är det verkligen så det ska vara, att man ska leva för helgerna? Förvisso gillar jag att var på jobbet, det är utvecklande för mej personligen och det är utvecklande även för projektet. Men det är för mycket tid just nu.
Det blir för lite tid för myset och ska jag då träna någon gång så blir det på Mollietiden, det är inte ok. Jag måste få ordning på allt annars är väggen nära ;)

Jag hämtade upp mitt mys på dagis, hon och fröken satt och kollade på bilder på sköldpaddor. Jag kopplade snabbt, självklart var det för att mormor och morfar är och spanar in dessa jättesköldpaddor.
Hon hade även levererat en present till mormor under dagen och det var en superfin padda. Hon kan min tjej.
Dagen på dagis hade varit bra, både spa och yoga hade hunnits med. I och med höstlovet så var det mindre barn på avdelningen och det är ju super. Allt fokus från fröknarna.

På kvällen föreslog jag badhus men i stället blev det bubbelbad hemma.. Hysteriskt kul att bada ihop. Det åktes kana och det döks. Stora delar av badrummet låg under vatten när dom små fröknarna var klara.
Saga lästes och sen slöts dom små bruna ögonen snabbt.

Plums,plums....

Jockarp.


onsdag 28 oktober 2015

Hjärtat....

Mötet på kontoret ;)


Efter en ledig dag så började tisdagen tidigt. Jag hoppade piggt upp ur sängen halv sex och jag såg fram emot dagen.
Hästar och hundar matades och sköttes om. Rutan på King Caben skrapades och jag var redo för bruket.
Jag möttes av organisationsförändringar som jag inte riktigt förstod. Men någon måste väl tänkt. Eller?
När man har medarbetare och vänner som inte mår bra så händer det något på arbetsplatsen och i teamet man jobbar i. Själv blir jag känslig och lyhörd. Jag frågar mina kompisar än mer ofta om hur dom mår. Man ber andra hålla ett vakande öga på medarbetare som man vet har det tufft. Man hjälps åt och stötta.
I går lovade jag mej själv att jag ska tillåta mej att njuta mer när allt blir lugnare.
När jag kom in på mitt kontor hade någon ritat ett hjärta på en post-it-lapp till mej. Den glädjen jag kände där och då var stor.
Vilka medarbetare jag har. Helt otroligt. Jag tror dock att någon annan i mitt gäng hade behövt det hjärtat bättre än jag just då, men visst blev jag superglad.

Jag fick hoppa in och gå en skyddsrond på en annan avdelning. Det är bra att vi kan täcka för varandra om någon blir sjuk. Ofta är det så att man observera saker snabbare och mer på andra avdelningar än sin egen. Win-Win alltså.

Tanken var ännu en gång att komma från bruket i vettig tid, men nej. Det verkar vara helt omöjligt att komma ifrån enligt planerna. Jag måste verkligen bli bättre på det.

På väg hem fick jag info om att hela liga var på väg upp på berget med hundarna. Jag sprang ifatt dom och det var underbart att andas in höstdoften och prassla i alla härliga lönnlöv. Myset ballade ur och ville hem till sina stenciler som hon skulle måla. Ja man kan inte begära vad som helst efter en heldag på dagis. Vi gick hem.

Middag och besök av svärföräldrarna som bistod med både kaffekokning, bokläsning och barnspelande.
Det blev en skön kväll.



Jockarp.



tisdag 27 oktober 2015

Ledig måndag....

Stalledräng....


Uppstigning och matning av alla djuren. Myset var mej behjälplig även denna arla morgon.
Vi fixade och donade och hann precis bli klara till klockan nio. Då var det dags att ge sej iväg.
Först skulle vi hämta upp lilla fröken Vilhelmssons Pinata och vidare skulle vi på teater i Olofström
Föreställningen handlade om Mumintrollen och det var väldigt mycket musik vilket är trevligt. Salongen var full med barn och vuxna i en salig blandning.
Föreställningen varade ungefär en timme vilket jag tycket var lagom.

Vi lämnade salongen och gick mitt över gatan till ett café hak. Där väntade en vän med sin lille kille.
Vi lunchade ihop och fyllde på energierna till max.
Super mysigt att caféhänga, det är inte vanligt numera på en måndagsmiddag.

När myset klippt sin räkmacka och jag min paj drog vi vidare i livet, hem en sväng för att ta nya tag. Vi hämtade upp kusinen och drog in för att hämta lilla mini och fröken bonus på dagis.
Vi blev visade pumporna som det arbetats friskt med under dagen. Roligt att se vad dom små liven skapar.

Mumin.....

Hem med hela ligan och leken tog fart. Jag började med middagen och allt förflöt i maklig takt. Det var mysigt med en ledig dag, mysigt att gå och små pula i köket och lyssna på småfolkets lek.

Maten gav mersmak och dom små tog om flera gånger. Mycket populära maträtter som levereras. Potatis och brunsås, med lite smarriga proteiner till det.
Efter maten tog fröken flickvän hand om disken och jag tog en rask promenad med hundarna till ljuset av stormånens sken.

Kvällsaktivitet i form av steka ägg spelet. Jag fick storstryk gång på gång. Jag tog det som en god förlorare.



Jockarp.

måndag 26 oktober 2015

Syre....


Mysigt värre....


Efter en mycket seg nattning som inte slutade förrän halv tio på lördagskvällen så räknade jag med sovmorgon. Sovmorgon blev det. Kvart i sju ny tid vaknade jag, snabbt som ögat hämtade jag kamphundarna och lät dom göra sitt morgon jobb. Myset skulle inte få ligga och dra sej inte.
Pang bom upp. Vi hade mycket på spisen. Hundar och hästar fick mat. Vi vattnade i ridhuset och vi vattnade fålarna. Vi satte fyr i pannan och vi gick en lite promenad med hundarna.

Frukost behövde vi. Vi åt och förberedde oss för en utfärd.
Jag hade tusen olika platser och tusen olika saker som vi skulle kunna gjort. Men lotten föll på att umgås med min dotter utan en massa störmoment. Vi behöver tid ihop och vi behöver mycket tid ihop.
Vi packade därför fikaväskan och lastade in hela gänget i bilen och körde till Karlshamn.
Målet var den lilla underljuvliga ön Boön. En helt fantastisk plats där man lätt hittar en plats som är enslig.
Myset och jag pausade på klipporna och där satt vi och filosoferade och njöt av varandra.
Vi gick vidare och till slut hade vi gått hela rundan på 5 km utan klagomål. Det var en toppen förmiddag helt klart.


Myset som fotograf ;)

Vi körde hem och hem kom också fröken flickvän som varit på nattliga äventyr. Hon tog över ansvaret för myset och jag drog ut på berget. 2 mils löpning i en tuff terräng, hej mjölksyra.
Jag var nöjd, glad och tillfreds när jag kom hem till dukat bord.
Mat i magen och mera mys.
Kvällsmaten bestod av thaimat. Smarrigt värre.

Medan fröken flickvän agerade häxa i skogen för kusinernas Halloweenfest så läste myset och jag en ny bok. Efter de gick nattningen super fort.
Jag var trött jag med, det hade intagits väldiga mängder med syre under dagen men jag fick vackert kämpa emot John Blund en lite stund.


Lite balansövning :)

Jockarp.


söndag 25 oktober 2015

En dag med myset....

Sommar har blivit höst...



Jag hämtade in kamphundarna och lätt dom hoppa på myset i hennes säng.
God morgon typ. Hon fnittrade och vände och vred på sej när Sigge anföll henne. Det är underbart att se glädjen när dom båda möts.
Hundarna var hungriga så vi snabbade på morgonmyset och skynda fram till matskålarna.

Jag lämnade huset när det ljusnat och angrep mördabacken, det var ren skär kärlek, ingen löpning har skett av anledningar som kurs och arbete. På fastande mage och kanske lite för mycket godsaker innanför västen de senaste dagarna så var det tungt uppför, men det är ju det som är meningen ;)

Fröken flickvän drog på träning när jag kom hem och för myset och mej väntade hundpromenad i ett underljuvligt höstväder. Berget är som en vacker tavla just nu. Varje färg som finns avspeglar sej där. Helt otroligt. Och under promenaden såg jag allt det där som jag inte haft tid att se dom senaste veckorna. Jag samlade kraft där på stigen.

När vi var på väg hem passade vi på att mata hästarna med lite godsaker, myset hjälpte glatt till.
Hemma i borgen startade vi upp köttbullsbestyren. Smet gjordes, det rullades, det stektes och det åts. Hiskliga mängder.
Betyget från myset blev.
- Godare än mormors.
Det ser jag som full pott. Jag är en grym kock helt klart.



Stolt som en tupp......


Vi vinkade av fröken flickvän som skulle på en tripp. Ensamma hemma passade vi på att dra till stan och till bibblan. Det var minibio och pyssel. Myset gjorde ett spöke och vi lånade en massa nya böcker. När vi gick förbi en hylla så såg jag min egen bok står där. Stort är väl ordet som passar in bäst på det.

Vi stack inom cafét och köpte med oss ett par smörbullar hem som vi festade loss på. Så jobbar vi ;)
Myset älskar och pyssla och inför hennes kalas så ska inbjudningar skickas ut. Detta la vi stora delar av eftermiddagen till. Vi tog en cykeltur efter avslutande inbjudningskortsskrivning. Korten skulle delas ut. Alla skulle ha en egen inbjudan så till min brors hus följde det med fyra kuvert innehållande inbjudning till mysets femårs kalas.

Cykel hem och taco lagades. Myset skar gurkan och salladen, själv fixade jag med köttfärsen. Det blev en stillsam middag då det bara var myset och jag till bords.

En blivande femåring.....


Jockarp.


lördag 24 oktober 2015

Retorik....

Möt mej i gamla stan :)


Nu är jag tillbaka efter en kurs i stora staden.
Jag lämnade byn tidigt onsdag morgon redan halv fem. Det efter en kväll med projektgruppen på bowlingbanan. Alltså var jag trött.
Jag var osocial i bilen och lyssnade på Spotify i stället för att samtal med mina medresenärer.
Resan gick smärtfritt och jag var framme i gamla stan redan vid åtta på morgonen, kursen startade en timme senare.
Vad skulle jag lära mej då? Jo det handlade om retorik. Ett väldigt intressant ämnen och väldigt intressanta och trevliga kursdeltagare. Alla hade sina egna bagage och mycket av det speglades av när vi skulle göra våra övningar.
En övning handlade om att förbereda ett tal, vi skulle ha inledning, bakgrund, tes och argument.
Här drog jag på gällande lagändringen och att vi har skillnader mellan homo och hetero. Eftersom jag pratade om egen erfarenhet så öppnade det upp för väldigt många frågor efter mitt tal.
Det var självklart roligt att alla var så öppna och vill veta mer.
Kursen avslutades dag två med att vi skulle skriva omdöme om varandra och jag fick så fina ord skrivna om mej så jag blev helt rörd. Jag tackade alla min kursare för dom fina orden och vi sa farväl.
Efter lite trubbel med olika färdmedel kom jag så hem till byn. Taxin stoppade 20.05 på palatsest framsida. Jag var åter hemma något äldre och något klokare.

Fredagen på jobbet bestod av möten och av att komma ikapp en aning. Jag stämplade ut nöjd över veckan och såg fram emot en härlig helg med min dotter.
Helgen startade upp med att vi hämtade hem kamphundarna. Mormor och morfar har åkt till andra sidan världen för att kolla in skölpaddorna på Galapagos öarna. Någon behöver därför ta hand om dom små bestarna. Min bror och jag har ett gott samarbete i ärendet. Det behövs när vi arbetar och båda har små troll som kräver sitt.
När hundarna hämtades så fick vi även ett par små kusintroll med oss hem. Det var supermysigt och jag såg att myset njöt av sina stora kusiner.

En god fredagsmiddag ställdes på bordet och efter det blev det bad i badkaret för mej och myset. En fredagskväll helt i min smak.

Nya sykort.......


Jockarp.


måndag 19 oktober 2015

Soft söndag.....

Nya väskor ;)


Vi vinkade hej då till alla våra gäster, det blev med ens väldigt tomt.
Det tog en stund innan man kom igång med dagen, det kände märkligt.
Mollie fick fart ganska fort, hon skulle göra sej ett par handväskor av ett par raggsockor. Den flickan säger jag bara, kreativ som få och givetvis supernöjd över sin skapelse.

Det blev slutligen lite fart även på mej och jag och myset tog en cykeltur i byn, vi stötte ihop med mormor och kamphundarna vilka vi slog följe med.
Myset ville stanna hos mormor och det var ok, jag passade med det på att springa en sväng. Jag fortsatte där jag slutade dagen innan. Känslan kom tillbaka. Jag var ett med berget och varje steg jag tog kändes som välbehag i hela min kropp. Jag var grymt stark även på denna tur.
Så extremt stark har jag aldrig känt mej förut, men jag gillar känslan av att piska varje backe jag ser och ändå känna mej stark. Det har resulterat i 1000 höjdmeter på 2,7 mil och två dagars löpning. Gött.

Lite mat i magen och lite vila på soffan, sånt där som man sällan tar sej tid till, skönt var det i alla fall.
Fröken flickvän tog med dom stora tjejerna på en teater föreställning i Bromölla, jag och lilla mini chillade ihop hemma i palatset.

Vädret blev trevligt på eftermiddagen och solen visade upp sej. Då passade vi på att gå ner på Vesan och plocka potatis, nu snackar vi söndagsmys. På vägen hem plockades det sten och kastanjer, pysslet var räddat.
Efter nattningen tog vi oskulden på vårt nya fina badkar. Helt underljuvligt.

Olika uttryck....



Jockarp.


söndag 18 oktober 2015

Teater dags.....



Vi lämnade palatset och körde till Olofström för att gå på teater på biblioteket. Den handlade om Nasse som hittade en stol. Jag tycker att det var välgjort och väldigt trevlig. Det var mycket folk och barnen skrattade rakt ut vid ett flertal tillfällen.
Vi tackade för showen och lämnade biblioteket. Utanför träffade vi en kär vän som slog följe med oss till lekplatsen. Vi hade en toppenstund ihop. Vi pratade om tuffa saker men trots det var jag överfull med energi när vi sa hejdå. Det är så härligt att kunna prata om saker som är tabu i samhället. Att sen prata med en person som upplever liknande saker och även hon vågar pratar om det. Jag supergillar det.

Vi åkte hem och lagade lite mat, myset vill pärla så självklart startade pysslandet upp. Fröken flickvän kom hem och kom till min undsättning vad det gäller pärlor på plattor.
Jag tog en löptur på berget och det var en helt otrolig känsla.
Jag sprang i skog och mark, på grusvägar och på stigar som var täckta med granbarr. Jag hoppade över mossbeklädda stenar och jag sprang i fruktansvärda backar, varje backe jag såg svängde jag upp på. Kroppen kändes otroligt stark och lätt och jag hade kunnat hålla på i timmar att leka mej fram på mitt älskade berg.
Jag njöt av känslan av att kroppen kändes så stark, nu när det varit tufft och självförtroendet fått sej en törn. Nu när man har känt sej sårad och funderat över om man handlat rätt. När man blivit utsatt för människor som hela tiden gör allt för att förminska andra. När man tvivlat på sin kompetens och förmåga över att handla rätt i jobbiga situationer.
Den känslan jag fick där på berget var just att jag handlat ut efter min egna förmåga och gjort så gott jag kunde. Den fysiska styrkan jag kände i kroppen den stärkte min psykiska del. En känsla som gör att jag lärde känna min kropp och själ ännu bättre. Detta under femton km löpning på berget. Löpning helar.

Jag sprang hem och hämtade mitt mys, vi tävlade sen upp till undantaget där vi blev bjudna på kaffe och bulle.
Myset tog ett bad i mormors badkar, mycket av vattnet hamnade utanför men vad gör väl det?
Kvällsmaten blev för dagen hämtemat och bordet var fullt till bristningsgränsen med härliga människor.
En bra dag helt enkelt.



Jockarp.

lördag 17 oktober 2015

Avslappnat......

Kvällen.....


Tre glas vin och fyra tjejer med samma efternamn drog igång på fredagskvällen med projekt bygga garderob på nya toaletten.
Jag satt på toastolen och snaskade godis ur en stor skål.
Det var väldigt intensivt, mycket skratt och det fanns utrymme för en och annan liten truddelutt mellan spikandet och skruvandet. Det var supermysigt.

Vad som gjorde min fredagskväll ännu bättre var vetskapen om att Winnerbäck äntligen satt sej ner för att skriva ett nytt album, med det så levererade han en ny låt. Jag har inte lyssnat in mej helt på den men den låter schysst det lilla jag hört.

Natten har varit lugn jag har sluppit att ligga vaken och fundera vilket har varit skönt. Morgonen blev skön den med.
Myset vaknade tidig och fixade med morgonbestyren sen slog hon sej ner i soffan under en filt.
Jag återgick till sängen och fröken flickvän. Jag tände lampan, där låg vi sen och bara tittade på varandra och njöt av att inte behöva åka till jobbet. Vi småpratade lite om dom senaste dagarna och om framtiden, en viktig stund som vi båda var glada över att vi fick. Så välbehövlig.
Halv åtta var alla vakna så då masade vi oss upp för att ta tag i dagen.

Huset tömdes på folk och bara myset och jag blev kvar, vi satt nära varandra i soffan och filosoferade och planerade vår dag.
En enkel skön morgon.
Känslan av min morgon ;)


Jockarp.



fredag 16 oktober 2015

Mer empati....



Inte ett planerat löpsteg har jag fått in denna veckan, om det tycker jag inte. Jag behöver min löpning men av väldigt förklarliga skäl har det inte blivit så.
Det tillstötte komplikationer i vårt projekt, komplikationer av allvarlig karaktär. Det ledde till att dagarna har blivit lite upp och ner.
Vi har försökt att ta hand om varandra på bästa sätt nu när vi haft det tufft. Det har varit en del tårar, skratt, kramar och klappar på axlarna. Vi försöker dra upp varandra, ibland frågar man sej och orden tänk om har varit starten på många meningar de senaste dygnet. Funderingar på människors empati eller brist på det har även det varit ett ämne jag har funderat väldigt över.

Stöttningen hemifrån har varit stor, mormor fick hämta myset och hon har blivit väl omhändertagen. Jag däremot känner att tiden från myset har varit på tok för lång, det är mitt barn och hon ska vara med mej.

Nu inleds helgen och det ska bestå av att umgås med människor som ger mej energi. Vi har huset fullt av inneboende och det ska det njutas av.
Jag ska försöka få till ett långpass löpning och jag ska krama och mysa med min dotter.
Det är min plan och den ska följas till punkt och prickar.


Vi kommer att börja med teater i morgon.



Jockarp.




torsdag 15 oktober 2015

Massa bollar.....

Lite spel....


Jag fick styra med lämningen av trissen, tre ställen skulle jag stanna på, tja det tog sin tid så innan jag var på jobbet hade jag kört bil i 45 minuter. Härlig morgonaktivitet.
Jag börjar känna mej stressad emellanåt på jobbet nu. Det är hela tiden nya bollar som flyger i luften, vilka jag ska fånga. Det är kul men tuft ibland.

Nätterna har inte varit så särskilt behagliga dom senaste dagarna heller, jag har vaknat mitt i natten och inte kunnat somna om. Mycket tankar som snurrar i huvudet, tröttande tankar.
På dagen försöker jag bena ut vad det är som snurrar nattetid, jag lyckas föga.
Lite jobb....


Vi gör riskanalyser på löpande band nu på jobbet, ändå är vi ibland efter. Helt sjukt tempo.
En liten mer avslappnande aktivitet hade jag igår och det var att gå runt med en filmkille som skulle dokumentera vår värld, vår gamla värld och vår nya kommande.
Jag fick bära runt på hans stativ medan han bar på kameran. Det givande tur, det är trevligt med nya människor. Filmkillen berättade att han varit med och filmat antikrundan i många år. Spännande tyckte jag.

Tanken var hemfärd klockan tre, jovisst. Den löpturen uteblev. Hem kom jag halv fem. Jag måste bli bättre att följa planen för hemgång.
Myset hämtades på undantaget, hon var på gott humör och vi hade skön kväll. Vi kollade på filmen frost. Trevlig film med mycket musik.
Lite bus...


Jockarp.

tisdag 13 oktober 2015

Kyss mig.....

Fin och viktig film....


Det var en ruggig morgon så mössan åkte på, allt kändes med ens omhuldat och mysigt. Jag körde till jobbet och dagen var fullmatad, helt i min smak. Många tunga bitar jobbades det med, saker som är viktiga.
Jag lärde känna en jobbarkompis betydligt djupare och det är alltid roligt, människor intresserar mej och det gör mej glad när andra människor delar med sej av sina liv.

Jag körde hem och hämtade mitt mys, det var gympadags igen och hon är stora tjejen, vi sa hejdå och vinkade sen körde jag. Det var ett personligt möte med en dam som fröken flickvän och jag skulle ha. Det var ett viktigt möte.

Under mötet fick jag ett samtal som jag var tvungen att ta, jag trodde kanske att det hänt något på gympan och att det var gympaledarna Som ringde.
Det var det inte och jag blev väldigt glad över samtalet.
Kvinnan i andra änden var dramachefen på TV4. Hon berättade att hon läst min bok och att hon tänkt på mej under en längre tid.
Vi pratade lite om boken och om hur livet såg ut just nu. Ett väldigt energigivande samtal.
Hon ville göra något av min bok men hon visste inte vad just nu. Jag blev överlycklig så klart.
Vi pratade om hur viktig frågan var och hur många som faktiskt råkar illa ut på grund av hur systemet är uppbyggt och inte bara att barn riskerar att bara få en förälder utan även hur man blir bemött i den svenska sjukvården. Vilket hon själv fått erfara. Hon berättade om sin film Kyss mig och dom projekt hon jobbade med nu. Det var imponerande, vilken entusiasm och vilken kreativitet. Sånt gillar jag.
Samtalet avslutades och jag skulle återgå till de samtal som var menat just där och då. Det blev inte så mycket med det. Tiden blev knapp och gymnasterna skulle hämtas upp.

Småttingarna satt och myset i omklädningsrummet när vi kom instövlandes. Sockersöta givetvis. Hem i full fart och lite mat i magarna sen var det vips god natt.





Jockarp.


måndag 12 oktober 2015

Impad....

Morgon promenad....


Jag är djupt imponerad av min kropp. Något stel men inte öm, ingen smärta efter över fyra mils löpning är det inte märkligt.
Jag minns det som i går, mitt första marathon i Dublin för ett år sedan. Då när jag dagen efter loppet förbannade varje trappa jag såg. Speciellt om jag tvingades att ta mej nerför trappen.
Igår sprang jag upp och ner i palatsets trappor utan minsta problem eller smärta. Med det drar jag slutsatsen att Leonora Vilhelmsson just nu är grymt tränad. Vad skulle det annars kunna beror på. Nej kroppen är helt enkelt van vid lång monoton ansträngning. Och jag är stolt.

Jag hämtade mitt mys på undantaget redan halv sju på morgonen. Hon hade sovit gott hos mormor men vaknat på bushumör redan halv sex på morgonen.
Med en tidig start på dagen hinner man med massor. Vi städade bilen, bar in alla kassar från Ullared och mina träningskläder.
Vi bytte lakan i sängen och flyttade madrasser. Vi bonade så att alla tjejerna nu delar rum. Det blev supermysigt och jag tror att dom alla kommer att trivas.
Det är bra med stora rum.

Vi fick besök av en god vän och hennes dotter. Dom hade nybakade frallor med sej vilket det åt glupskt av. Tjejerna hade lite svårt att komma igång med leken men dom hade det ändå stundtals mysigt.
Vi avverkade en väldig massa samtal, lite terapi liksom ;)

Efter besöket drog jag och myset ut på en cykeltur i ett helt underljuvligt höstväder. Livet var väldigt lättlevt.
Den andra avlusningen följde sen, nu får vi vänta och se om det gett lyckat resultat.


Höstblommor.....


Jockarp.

söndag 11 oktober 2015

Marathon 5......

Avslappnad innan start.


Vi lämnade myset och palatset tidigt, vi styrde mot Göteborg, det var lite trafik så det flöt på bra. Ett litet stopp för ett toabesök bara sen var vi på vägen igen.
Vi var framme vid halv tio. Nummerlappen hämtades ut och ett antal toabesök senare var de äntligen dags för start.
Jag har inte haft dom bästa förberedelserna för loppet. Till skillnad mot dom andra marorna där jag förberett mej månader i förväg så blev det bara en vecka från anmälan till start. En ny upplevelse alltså.
Starten gick och det var en härlig känsla, jag kände mej stark och fick hålla igen en del. Men det är svårt, kroppen är inställd på ett tempo.
Det var fyra milsslängde som skulle avverkas. Vi sprang ut med havet och socitetsvillorna. Fantastiskt vacker. Det tog jag dock bara in de två första vändorna.
Planen var att springa lugnt och att orka hålla ett ungefärligt tempo hela tiden. Det gick tyvärr inte denna gången heller. Jag får träna på.
Vid tre mil började det bli riktigt tufft och jag la in lite gång, jag stretchade lite mot en stolpe och jag pratade lite med funktionärerna vid vätskestationerna. Det var trevligt, avslappnade och ett helt kravlöst lopp. Skönt.

Jag sprang in på arenan supported av fröken flickvän, hennes syster och svärfar. I mål sprang jag till deras hejarop på tiden 04:13:58 en härlig stämning alltså.
Jag var helt slut givetvis och fick sätt mej en stund. Jag fick min medalj och en blomma av fröken flickvän, vilken målgång alltså ;)
Jag vätskade upp mej lite och sen bar det iväg till bilen för fortsatt färd. På färden spydde jag upp en hel liter av den välbehövliga vätskan i en påse. Jag fattar inte varför det måste vara så efter långlopp. Efter spyan piggnade jag till igen.

Ett tre timmars stopp i Ullared hann vi med innan vi styrde hemåt. Vi återvände till palatset klockan elva på kvällen och då sov myset gott hos mormor och morfar.
Dom hade under dagen roat sej blanda annat med att gå på teater, trollkarlen från OZ och det hade varit spännande. Brandlarmet hade gått så teatern fick utrymmas och brandkåren kom. Teatern hade varit bra enligt rapport.
Dom hade även hunnit shoppa ben till hundarna och leka en stund men kusinerna. En bra dag helt enkelt även för myset.
Ja, det var vår lördag det.

Den klassiska bitbilden fick ske hemma..


Jockarp.

lördag 10 oktober 2015

Långmiddag....

Redo för dagis ;)


Fröken flickvän drog på morgonträning redan kvart över sex. Myset och jag tog det lugnt. Vi låg och pratade i sängen och vi valde kläder. Vi kammade håret och vi borstade alla tänderna.
För dagen skulle hon ha mössa, vantar och gummistövlar till sin sommarklänning. Jag älskar när hon väljer kläder själv. Hon är stolt över sina val och med det blir hon trygg.
Vi åkte till dagis och det blev lite lipande i vinkfönstret, jag vet inte varför, men förmodligen beror det på att hon var lite trött och att det var jag som lämnade henne. Det är ju lite speciellt.

Jag drog vidare till jobbet och jag hade en bra dag. Äntligen är jag klar med alla protokollen, nja lite kvar har jag men med det behöver jag expert hjälp.
Sista timmen innan utstämplig skötte jag undan städning av kontoret. Allt ligger nu på sin plats. Underbart att börja nästa vecka alltså.

Jag stämplade ut tidigt och körde mot dagis. Det var ganska snålt med barn på plats men dom var väldigt pigga.
Myset hade sin hylla fylld i vanlig ordning med en massa alster. Jag undra hur andra föräldrar gör med alla bilder och kreativa saker som skapas till höger och vänster. Jag har en hel låda full på vinden och myset är ju inte ens fem år än. Vad ska detta sluta?

Att komma hem till tillagning av tre rätters middag är inte fy skam, så såg min fredagskväll ut.
Vi satte oss till bords och vi åt friskt av alla tre rätterna. Lite hemmalyx sådär ;)

En timme med Alfons Åberg sen var det god natt.
Tidigt i säng även för mej. Idag är det ju dags för mitt femte marathon och det gör sej inte själv inte.



Jockarp.

fredag 9 oktober 2015

kanel och köttbullar....

Min lilla bagare...


Kanelbullensdag blev något senarelagt i palatset. Vi gör som vi vill, när vi vill. Vi gjorde en enkel sats med bullar och bjöd ner mormor och morfar på bullfika. Det blev en mysig stund och självklart åt alla friskt. Nybakade bullar är svårslaget.

På jobbet har jag hunnit med väldans mycket, ett studiebesök till Kalmar och till en firma som heter Möre maskin. Där kollade vi på skogsvagnar, vedklyvar och en och annan antikvitet. Det var en väldigt intressant och rolig eftermiddag på jobbet.
Väg dit och hem var givande den med, roliga, härliga samtal och inte en tyst minut där inte. Med vissa människor flyter det helt enkelt på väldigt lätt.

En sån här kanske....


Vi har snöat in lite på badhus, så nu tog vi en kväll i veckan till att mysa till det. Myset somnade på vägen dit och jag räknade med en tuff nattning på kvällen.
Vi hade i alla fall en super härlig stund i badhuset. Hon är tuff och det dyks från kanten så att till och med badvakterna får hejda henne. Men visst minns jag själv hur latjo det var att hoppa från kanten.

Och så har jag nu äntligen i mitt 39 åriga liv fått reda på den i mina ögon trodda statshemligheten gällande min mormors recept på köttbullar.
Jag gick en kurs hos min mor och hon visade mej hemligheten bakom dom vansinnigt goda bullarna.
Nu ska det rullas köttbullar i Månsagårdens kök.

Löpningen har legat nere på grund av långlopp till helgen och det har nog varit bra, det halsonda är förbi vilket känns enastående bra. Jag ser fram emot loppet även om jag vet att det blir tufft.


En gammal Bolinder Munktell....


Jockarp.


tisdag 6 oktober 2015

Lus och Datakunskap....

Min dag.....


Att leva med renovering i huset är ganska påfrestande i längden. Men samtidigt känns det helt rätt att ösa på nu så att allt blir klart.
Badkaret, tvättmaskin och torktumlare lyftes in på plats. Handfatet och dess skåp monterades på plats. Dörr in till badrummet sitter på plats men ändå återstår det mycket jobb innan vi är helt färdiga och kan städa ut alla överblivna saker. Och framförallt att kunna damma bort allt fint damm som ligger överallt. Just nu flyttar vi bara på det. Runt, runt, runt.
Mollie sa till mej en dag, att jag tycker inte att vi ska renovera mer, hon har sagt det flera gånger och jag undrar över vad det är som hon tycker är jobbigt.

Vi fick köra en avlusning i helgen, det var en ny upplevelse. Det har funnits information på dagis vid ett antal tillfällen om att barn haft påhälsning i huvudet av små kryp. Fröknarna har kollat på myset för att hon har så mycket hår men det har varit kontroll utan framgång på krypfronten. Men så i helgen lokaliserade vi dom allt. Både myset, jag och fröken flickvän lusade av oss. Dom andra små avvaktade vi med, dom är ganska gleshåriga och inget syntes. Man ska vara sparsam med lusmedel.

Jobbeveckan började med en heldagars kurs om styrsystemet. Det kändes bra, jag hade ganska bra koll och det känns mer än bra inför framtiden.
Mormor hämtade hem myset efter att hon avslutat sitt jobb. Skönt för oss alla.

Gympadags och mormor var chaufför. Jag sprang in, jag var tvungen att känna på formen lite. Jag har en retning i halsen som jag inte vet vilken vändning den kommer att ta, jag utmanade mej alltså lite.
På lördag måste jag vara helt frisk om jag ska lyckas genomföra mitt lopp. Ett marathon springer man nämligen inte ostraffat och är man då lite kraslig så lär det ju inte bli lättare precis.

Jag hängde i omklädningsrummet och väntade på myset, jag skulle lifta hem med dom från gympan, det var en trevlig stund att prata med dom andra föräldrarna som även dom hade blivit förvisade ut ur gympahallen.
Det är tuffa regler nu för tiden.

Vi åkte hem och jag gjorde soppa till middag, den blev måttligt populär av myset, det var ovanligt. Hon brukar välta i sej tallrik efter tallrik.
Jag brydde mej inte allt för mycket. Hon är i god form, stor, stark och frisk.

Soffmys efter gympan....


Jockarp.


söndag 4 oktober 2015

Musikal.....



Tidig morgon och fart sattes omgående. Fröken flickvän drog ut på en löptur och jag brassade frukost till hela ligan.
Efter bestyren lastades King Caben åter igen överfull med avfall från badrumsrenoveringen och jag och fröken bonus körde iväg med lasset till miljöstationen.

En snabb kopp kaffe på undantaget efter att vi lossat hela lasset. Mollie hade fått nya ritböcker av mormor och dom angreps från alla håll medan vi vuxna socialiserade oss.

En tidig lunch och väskorna packades. Lilla mini fick åka till mormor, vi större tjejer skulle på musikal vilken inte lämpade sej för mini folk.
Vi körde till Karlskrona och till konserthuset. Vi var spända av förväntan och vi kollade på klockan hela tiden när vi hittat våra platser.
Musikalen drog i gång och den varade i två timmar. Tjejerna älskade det. Mollie skrattade rakt ut och hade väldigt svårt att sitta still, det spratt i hela hennes lilla kropp. Helt underbart att se.

Efter musikalen fick dom chans att kram lilla Pippi men Mollie avstod. Inte hennes grej helt enkelt.
Vi gick till en Indisk restaurang vilket fick mej tillfredsställd. Fantastisk god mat, jag älskar indisk mat. Grytorna är underbara och lagom starkt.

Tjejerna var lyckliga men väldigt trötta när vi åkte hem. Vi lyckades ändå hålla dom vakna vilket var skönt.
Lite soffhäng sen väntade nattning.
En braig dag.



Spända och förvirrade innan allt drog igång ;)



Jockarp.

lördag 3 oktober 2015

Jobb+fritid=balans....

Bästa jobbet....


Många i min närhet sa att jag inte var riktigt klok när jag berättade min senaste impulshandling. En handling som betyder att jag nästa lördag ska stå på startlinjen på mitt femte marathon och det med åtta dagars framförhållning. Jag litar på mej sej och på min kropp.
Som väl är så är det många som även säger att det fixar du galant och visst är det så ;)
Det bästa är att jag ska försöka springa mitt långsammaste lopp någonsin, eller ja, det gör mej inget om det skulle bli så. Jag har noll tidspress på mej just nu. Här är det pannbenet som ska tränas och vad kan då passa bättre än att springa samma väg fyra gånger innan jag når målgången. Det är superbra träning för mitt psyke.
Vidare kom jag på att jag ska utnyttja när det finns lopp som jag har möjlighet att springa. Det blir lite extra krydda på träningen. Jag räknar med att jag får nöta ex antal mil i min ensamhet, så fyra mil hit eller dit med sällskap är ju bara bonus. Jag är grymt taggad.

Och så blev det vips helg igen, ledigheten började med en löptur. Det var en bra start. Vidare blev det ännu bättre. Jag tog med mej dom bägge stora tjejerna och körde till Karlshamn och dess badhus. Vi hade en toppen kväll tillsammans med mycket bus och närhet. Bägge två skulle imponera och det var bra. Dom lyckades med att dyka ner på botten och hämta upp en blå ring. Dom var stolta som små tuppar när dom lyckades få tag på det omöjliga bytet. Vi hängde i badet ett par timmar så vi var lagom skrynkliga när vi kom upp.

Det var ett par mycket trötta tjejer som kom hem till byn. Barnvakten i form av mormor till lilla mini sattes genast i jobb med tandborstning och sagostund.
Själv nattade jag myset och det gick snabbare än man säger bu.

När alla sov så tryckte jag i mej middagen och efter det en glass. Jag hade en härlig tyst och stilla stund i soffan.
Fröken flickvän var på festligheter och ramlade in betydligt senare, det fanns inte en chans att jag skulle lyckas hålla mej vaken.


Bästa fritiden...

Jockarp.

torsdag 1 oktober 2015

Jag vill flyga....

En present...Det känns som fröken flickvän känner mej :)


Dagarna på jobbet fortsätter att vara intensiva. Jag gillar förvisso högt tempo men ibland behövs det tid för reflektion och att komma i kapp.
Just nu ligger det fyra protokoll på mitt bord som jag ska försöka bena ut, det ihop med alla andra små måsten som kommer titt som tätt.

När det är mycket på jobbet är tiden hemma ännu viktigare. Men när jag kom hem var det tomt i alla ändar av huset, myset och mormor var hos mormors kompis som även hon passade sitt barnbarn.
Fröken flickvän var på sitt håll och jag, ja, vad skulle jag göra?
Enkelt, löparskorna på och jag siktade in mej på mördabacken och för dagen hade jag siktet inställt på två turer upp för backen. Det var så enkelt och lätt att springa och att hålla sej till planen. Ibland klaffar allt.
Känslan när jag kom hem efter 13 km och två vändor i backen var ljuvligt. Jag hade rensat hela kroppen på allt. Det fanns bara lycka kvar i alla delar av kroppen. Löpning är helande helt klart.

Myset har varit lite svajig på kvällarna och jag tror att det beror på sprutan, hon har varit känsligare än vanligt och med det har det blivit lite onödiga konflikter.
Men så är det ibland.

Badrummen är nu så gott som klara, det enda som inte är klart är porslinet i det stora badrummet, men det kommer förmodligen att vara på plats i helgen om allt går som planerat. En sak till som återstår är den räkning för kalaset som ska betalas. Jipppi.... Och plus till det jippit så behöver bilen nya sulor. Lika bra att ta allt på en gång.

Redan innan allt är klart med renoveringen har vi tagit tag i nästa etapp av tillpiffning av palatset. Fin farstun och grovfastan ska fixas till. Efter att det är avslutat ska jag luta mej tillbaka i några år och inte göra ett skvatt. Det gillar jag.


Så gott som klart....

Jockarp.