söndag 18 oktober 2015

Teater dags.....



Vi lämnade palatset och körde till Olofström för att gå på teater på biblioteket. Den handlade om Nasse som hittade en stol. Jag tycker att det var välgjort och väldigt trevlig. Det var mycket folk och barnen skrattade rakt ut vid ett flertal tillfällen.
Vi tackade för showen och lämnade biblioteket. Utanför träffade vi en kär vän som slog följe med oss till lekplatsen. Vi hade en toppenstund ihop. Vi pratade om tuffa saker men trots det var jag överfull med energi när vi sa hejdå. Det är så härligt att kunna prata om saker som är tabu i samhället. Att sen prata med en person som upplever liknande saker och även hon vågar pratar om det. Jag supergillar det.

Vi åkte hem och lagade lite mat, myset vill pärla så självklart startade pysslandet upp. Fröken flickvän kom hem och kom till min undsättning vad det gäller pärlor på plattor.
Jag tog en löptur på berget och det var en helt otrolig känsla.
Jag sprang i skog och mark, på grusvägar och på stigar som var täckta med granbarr. Jag hoppade över mossbeklädda stenar och jag sprang i fruktansvärda backar, varje backe jag såg svängde jag upp på. Kroppen kändes otroligt stark och lätt och jag hade kunnat hålla på i timmar att leka mej fram på mitt älskade berg.
Jag njöt av känslan av att kroppen kändes så stark, nu när det varit tufft och självförtroendet fått sej en törn. Nu när man har känt sej sårad och funderat över om man handlat rätt. När man blivit utsatt för människor som hela tiden gör allt för att förminska andra. När man tvivlat på sin kompetens och förmåga över att handla rätt i jobbiga situationer.
Den känslan jag fick där på berget var just att jag handlat ut efter min egna förmåga och gjort så gott jag kunde. Den fysiska styrkan jag kände i kroppen den stärkte min psykiska del. En känsla som gör att jag lärde känna min kropp och själ ännu bättre. Detta under femton km löpning på berget. Löpning helar.

Jag sprang hem och hämtade mitt mys, vi tävlade sen upp till undantaget där vi blev bjudna på kaffe och bulle.
Myset tog ett bad i mormors badkar, mycket av vattnet hamnade utanför men vad gör väl det?
Kvällsmaten blev för dagen hämtemat och bordet var fullt till bristningsgränsen med härliga människor.
En bra dag helt enkelt.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar