underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

måndag 30 november 2015

Femårsfest.....

Fiskspelet....


Söndagen bestod även den av arbete. Vi kämpade tillsammans inför den kommande stormen, vi hade ett gott samarbete vilket vi hoppas ska bära frukt. Vi vill inte att någon ska råka illa ut på grund av vädrets makter, men det var enormt mycket saker som var oklart när jag vid middagstid stämplade ut från bruket.

Utstämpling från bruket och instämpling i familjen, umgänge med familjen har det varit snålt med den gångna veckan. Jag har tuggat timmar på bruket och det har prioriterats före både familj och träning. Men stoppveckorna är speciella så är det.

När jag kom upp i allén till gården såg jag att fröken flickvän fixat till i rabatterna och fått upp lite ljusslingor. Så himla mysigt att komma hem till lite ombodnad.
Jag tog tag i mina sysslorna direkt, jag kände mej pigg och redo för festligheter.
Mollie kunde inte förstå varför klockan gick så sakta. Hon stod i fönstret och kikade ut men inget hände.
Det hon väntade på var sina vänner från dagis som hon bjudit in på sitt första kalas.
Äntligen kom dom och hon hoppade av lycka.


Det är inte lätt ;)


Alla ramlade in i samlad trupp och paketer öppnades. Mollie blev lycklig och hon hade lust att börja producera bland pysselsakerna bums. Här fick jag som den förståndiga vuxna ta tag i det hela och styra henne. Inget pyssel under kalaset.
Vi satte oss till bords och korv och bröd slank ner. Lite bus avlöste matintaget och det lossnade rejält på blygfronten. Alla sprang runt, runt, runt i huset. När det blev för vilt tog vi paus och angrep pinata. Alla slog men alla misslyckades med att få hål på den lilla dinosaurien, jag fick stötta till så att godsakerna ramlade ut. Vi samlade ihop dom och åt några små bitar innan det ställdes undan för att sen läggas ner i små påsar att ta med hem. Vi pimpade även påsen med en varsin tandborste vilket alla barn uppskattade väldigt.

Vi sjöng och hurrade för myset sen åts det glass i stora lass, lite hamnade på kläderna men det får man allt räkna med när det är fest. Leken fortsatte sen i lika hög hastighet som innan avbräcket. Det var verkligen full rulle vilket var superkul.
Vi var väldigt glada och tacksamma efter festligheterna. Det blev en hellyckad fest. Tack för det.

Festen.....




Jockarp.

söndag 29 november 2015

Arbete och kalas.....

Fiskedamm....


Det blev en heldag på bruket under lördagen. Vi har stora projekt på gång och vi har tredubblat antal personer inne på området. Mycket människor betyder stora risker. Dessa risker ska minimeras av vår trupp.
Jag har rört mej på stora områden som är utanför min trygghetszon och det är bra. Jag behöver se mera. Lära mej mera och utvecklas inom mitt företag. Jag var nöjd över dagen även om den blev lång.

Lördagskvällen bjöd upp på vuxen kalas för mitt mys och det innebar mat, tårta och fiskedamm. Hon fick en ny fin klänning och lite pysselsaker. Hon var supernöjd med sina gåvor och jag var nöjd över hur hon uppförde sej. Ingen önskan om mer, mer eller mer saker utan hon var tacksam och glad. I det avseendet har jag lyckats utmärkt.
Vi nattade oss allihop väldigt tidigt. Jag hade varit vaken sen 04,15 och dom andra var trötta efter kvällens kalas.
Jag tycker att det är fint att man kan lägga sej tidigt en lördagskväll utan att bry sej om att det på något vis skulle vara onormalt ;)
Prinsessan med sitt pyssel....


Jockarp.

fredag 27 november 2015

Tivoli......

Duvmatning.....


Jag började med att tidigt pass på bruket. Tanken var att jag skulle vara ledig hela dagen, men det gick inte.
Jag jobbade undan och begav mej hem, frukost och ombyte och väskan packades.
Vi hann med tiotåget vilket vi planerat.

Resan gick fint och den varade i två timmar. När vi kom ut på den Danska sidan möttes vi av ett helt gäng duvor. Myset tjöt i högan sky när duvorna letade smulor runt hennes små fötter.




Vi gick över gatan och in på tivoli. Det var snålt med folk så karusellerna åktes utan att behöva stå i kö. Solen lyste från en klarblå himmel och det riktigt gassade när man hittade en husvägg att luta sej mot. Myset åkte karusell efter karusell. Jag och mormor turades om att åka med myset vilket var skönt, jag hade nog blivit väldans snurrig i bollen om jag tvingats åka varje tur.

Vi åt pannkakor i Rasmus nalles hus, supermysigt. Lekparken ovanpå var rolig den med och vi gick hela hinderbanan, den var inte lätt den. Mot kvällen lyste tusentals små lampor upp hela parken, underbart vackert. Vi fortsatte med karusellåkandet efter mörkrets infall. Helt outtröttliga.




De blev en helt perfekt dag och vi var inte hemma i byn förrän halv tio på kvällen, det efter att varit tvungna att legitimera oss när vi kom in på den svenska sidan.

Idag klev vi upp klockan sex så nattningen lär bli enkel. Det har varit tuffa men roliga dagar för min lilla femåring.


Lite bus i snön ;)



Jockarp.

torsdag 26 november 2015

Stopp.....

Firas på dagis...


Storstopp betyder långa dagar. Även om jag inte är direkt involverad i storstoppet i år så är det ändå viktigt att vi alla hjälps åt. Jag har varit behjälplig i diverse olika saker och det har varit extremt tidiga mornar.

För att få lite distans till allt tog jag myset med mej och provade ett nytt bad, Tivolibadet i Kristianstad. Det var slitet så jag tror inte att det blir fler besök förrän dom byggt nytt.
Mollie hon var nöjd och det var en stor vinst.
Efter badet tog vi en vända till gula M:et, det har duggat tätt med besöken, för dagen lyckades jag förhandla till mej en bok i stället för någon liten skitgrej som dom envisas med att stoppa i den lilla låda.

Jag hoppade i lopplådan kvart i åtta efter nattningen av myset, jag var grymt trött.
Just nu är jag glad över att jag ådrog mej en lättare skada på mitt traillopp i helgen för jag hade inte haft ork att träna. En skada i vänsterfot har gjort mej hämmad i min gång ett par dagar. Men jag bättrar mej snabbt.

Myset har blivit firad på dagis, det bjöds på popcorn och apelsin. Hem kom hon med ett nytt hopprep vilket hon var lycklig över.
Mormor har åter funnits för myset och hämtat henne tidigare från dagis, glad över det är vi alla tre ;)

Ett tevefritt hem har gett oss utrymme för att leka ringlekar hela familjen, det är helt underbart att leka leken en bonde i vår by, sjunga fader Abraham och klappa händerna när du är riktigt glad.
Att alla i familjen stämmer upp i sång är en bra källa till återhämtning och krafthämtning. Alla är superglada. Och alla gillar dom tevefria kvällarna. När vi frågar barnen vad dom tycker om att vi inte titta på teve så säger dom att det är skönt. Snacka om Win-Win.


Jockarp.

måndag 23 november 2015

Min femåring....

En glad femåring.


Vi började med sång för den lilla femåringen. Hon fick välja sången och det blev en på engelska. Hon är noga min lilla tjej.
Hon blåste ut ljuset, öppnade sitt paket och åt upp sin kanelbulle.
I paketet var det ett pysselset. Det började pysslas direkt och det levererades både armband och örhänge, imponerande.
Jag fixade med frukosten och vi åt tillsammans och pratade om dagen.

Pysseltagen......


Lite snö hade landat på palatsets baksida, de skulle myset kolla och känna på. Det blåste kraftigt och det var iskallt.
Jag gick in igen, jag ogillar kyla.

Vi hämtade upp kusinen och körde mot Kristianstad, det var myset som satt agendan och vi skulle till Randiz. Det var en mysig stund. Kidsen lekte och jag satt med näsan över en bok. Då och då la jag handen på fröken flickväns kropp och njöt av att beröra.

Efter busandet var det gula M:ets tur att få besök. Vi åt friskt och myset fick en orange ballong.
Hon blev väldigt glad.
Inom Ekohallen för att investera i smågodis till pinjatan som ska angripas på kalaset. Vi proppade den full. Väl avvägt.
Vi hälsade på mormor och morfar och myset fick en paket även där. Ett par nya vinterstövlar. Jag älskar när man förenar nytta med nöje. Hon var super mallig över sina stövlar, hon tog på dom och hade dom på sej inomhus ;)

Middagen hade även den bestämts av myset. Tacos blev födelsedagsmiddagen. Hon gjorde nästan allt själv, hon rev ost, hackade gurka och sallad, hon dukade och hon hällde upp mjölk.
Jag blev djupt imponerad.

Vid nattningen slog det mej att vi faktiskt överlevt fem år tillsammans. Fem tuffa, ljuva och helt underbara år. Jag är så innerligt tacksam för min lilla dotter.

Bollhavet......

Snörace.....

Jockarp.

söndag 22 november 2015

Trail och spel.....



Jag har utsatt mej för fruktansvärd fysisk ansträngning dom gånger jag stått på startlinjen till mina marathon, men jag funderar på om inte gårdagens lopp slog rekord i trötthet.
Jag lämnade palatset vid nio och begav mej till Bockeboda för att springa ett traillopp på 25 kilometer.
Jag sprang på stigar uppför och nerför, jag hoppade över vattenfyllda diken och över stenar. Kroppen tog stryk av allt fokuserande på stigen, det var snabba fötter som gällde.
Jag kroknade och gick upp på stigen som kallades för tre toppar, den ena toppen var brant, den andra var brantare och den tredje var fruktansvärd.
Graderna låg på 0 och jag frös stora delar av loppet, kinderna och läpparna var helt isiga.
Buljongen efter loppet smakade himmelsk. Gosse vad gott det var med värmen som strålade ner genom halsen och vidare till magen.




Eftersom jag var så sliten hoppade jag in i bilen direkt och begav mej hemåt.
Fröken flickvän tappade upp ett hett bad och myset schamponera mej, det var precis den omvårdnaden jag behövde. Efter att jag vält ner en pizza i magen började jag bli som vanligt, men det tog minsann tid.
Under pizza intaget fick jag ett medelande från en som också sprungit loppet, han informerade mej om att jag vunnit en starplats på Ekotrail. Gött för den hade jag precis börjat planera in att jag skulle springa. Fråga är bara om jag pallar 47 km i skog och mark i och kring Brösaps backar.

Kvällen spenderade jag först i syrummet med fröken flickvän syendes med Myset som hantlangare. Ett par nya vantar beställde lilla fröken. Så himla mysigt att se dom jobba ihop ;)

Annars har dagarna mest handlat om spel. Fredagskvällen bestod av mys hos kusinerna och en massa olika spel, det var inomhus kubb och fia med knuff. Hemma i palatset drog vi till med yatzy och steka ägg spelet. Super mysigt.

Idag ska dagen handla om att mysa med min dotter, det är hennes önskan som gäller idag. Så är det när man fyller fem år ;)




Jockarp.


fredag 20 november 2015

Gymråtta....



Nu har jag befunnit mej i Stockholm några dagar.
Det har varit intressant. En kurs som hette utredning arbetsmiljö har levererat mycket lärdom. Mycket frågor som fick svar och massa nya möten med människor som brinner för säkerhet och arbetsmiljö.
Varje gång jag är på en kurs kommer jag fram till slutsatsen att min firma har kommit väldigt långt i detta evighetsarbete som handlar om säkerheten. Jag blir glad av det.

En kursare som jag träffat innan hade med sej sina träningskläder och vi drog fyra pass på gymmet. Tidiga mornar och även kvällspass. Hur bra som helst. Vi körde ca 50 minuter varje gång så förbränningen i kroppen hann aldrig sluta. Vi bara öste på.
Energi flödade och det berodde helt klart både på den fysiska träningen och på dom mycket intressanta samtalen vi hade.
Jag funderade mycket på dom där populära träningsresorna som finns. Man tränar, äter bra mat och umgås med trevliga människor. En sådan resa kommer vi förmodligen att testa vad det lider.
Men just nu får jag nöja mej med att simulerar det när jag är på kurs :)

Myset har bott hos mormor några nätter och det verkar varit underbart för henne. Hon har lekt med hundarna och hon har fixat morrötter till hästarna. Nya kängor har hon köpt men dom blev inslagna för att öppnas först på söndag när lilla prinsessan fyller fem år.

Jag har ringt hem varje dag men ointresset av att prata med sin mamma har varit stort. Hon har inte sagt ett ord till mej.
Längtan var alltså stor när jag väl hoppat ut från Taxin av att få hålla min lilla tjej i famnen.
Hon blev överlycklig av att se mej och det var ömsesidigt så klart. Underljuvligt.


Jockarp.

måndag 16 november 2015

Det viktiga i livet.....

Pysseldags....


Hela familjen började med en pysselstund, armbanden levererades på löpande band.
Under tiden packade jag väskan. Vi var åter sugna på Boön och för dagen tog vi med mormor och Sigge.
En helt underbar tur blev det, vi hoppade på klipporna och vi klättrade i trapporna som var beklädda med hönsnät. Vi stod och kikade på utsiktsplatsen och skådade både Hanö och Tjärö.
Mollie letade och fann en skatt. Hon var supernöjd med skatten vilket var små guldpengar av choklad.

Ett par timmar senare vände vi hemåt. En väninna till fröken bonus kom och tjejerna lekte ute. En toppenstund.
Under tiden tvättade jag bilen i ett ljuvligt väder.


Boön...
Sandviken...



Vi kunde inte vara inne så vi drog ner till vår favoritstrand. Barnen lekte på lekplatsen, dom plockade blåklockor och det kastades boll på stranden. Vi vuxna stod omslingrade i solens sken och tittade ut mot havet och lyssnade på barnbus.
Det var så enkelt och så lättlevt. Dom stunderna fyller på hela kroppen med energi.

På kvällen hade jag lovat fröken flickvän att vara med på ett av hennes gympapass. Grit levererade. Mina armar var som spagetti när jag skulle köra hem. Helt sjukt hur otränad jag är i överkroppen, det är nog dags att jag tar tag i lite stärkande övningar för den delen av kroppen.
Roligt var det i alla fall.

Gemensam måltid väntade och packning av väska. Dags för utfärd.

Trädklättrare...
Lite kärlek....



Jockarp.

söndag 15 november 2015

Loppet.....

Yrvädret redo....


Och så var dagen kommen när vi skulle åka till Jämjö för att springa ett lopp. Jag skulle springa en halvmara och myset 500 meter.
Mormor följde med oss för att hänga med myset när jag skulle springa.
Ett helt perfekt arrangerat lopp. Banan var trevlig, ömsom grus ömsom asfalt. Upp och ner. Alla var glada och funktionärerna hejade på hela loppet. Super bra och viktigt. Det var många leende på rundan.
Under tiden jag sprang satt mormor och myset i pysselrummet, massa barn som blivit lämnade till barnpassningen av sina löpande föräldrar var på plats.
Myset levererade ett fint halsband till mej och en fin pengabörs till sej själv i zebramönster.
En av fritidsledarna frågade myset om hennes mamma och pappa sprang loppet.
Myset svarade att hon inte hade någon pappa men att mamma sprang. Underbara lilla unge :)

Precis när jag kom i mål såg jag min lilla dotter, dom hade missat min målgång men det gjorde mej inget.
Sen var det dags för myset. En pingvin och en kanin höll i uppvärmingen. Myset skrattade rakt ut så kul tyckte hon att det var.
Startskottet brann i väg och så även Mollie Vilhelmsson. Hon gjorde precis så som det är så lätt att göra. Springa för fort i början.
Vi gick lite mitt på banan och hämtade andan något sen bar det iväg igen. Mormor stod och hejade på när myset sprang över mållinjen.
Hon fick sin medalj och hon var överlycklig och stolt. Hem mot byn med två nya medaljer, det var en bra dag.

Fröken flickvän är helt underbar, hon lät mej ta ett hett bad med kaffe och tända ljus, undertiden tog hon hand om trissen vilket inte alltid är så lätt ;)
Middagen blev enkel. Svärmor hade lagat en dunder god kalopps som hon bjöd oss. Hela gänget åt friskt. Duken fick sej en härlig blandning av rätt den också, inte så mycket att göra åt med tre små matvrak.

Kvällsprogramet på teven blev fem myror är fler än fyra elefanter. Helt underbart att våra barn tittar och uppskattar samma program som vi gjorde när vi var barn.
Medaljerövrarna...


Jockarp.

lördag 14 november 2015

Bowling.....

Grym...


Myset och jag låg och pratade om vårt kommande lopp som vi ska köra tillsammans. Vi pratade om medaljer efter loppet. Jag frågade om hon trodde att hon skulle få en medalj eller om hon trodde att jag skulle få en.
Du får men inte jag mamma blev svaret.
Varför tror du det hjärtat sa jag.
Jo för att du vinner alltid och jag tror inte att jag vinner.
Tänk va, min dotter tror att jag vinner alla lopp jag ställer upp i ;)
Jag blev lite sorgsen över att hon inte trodde på sej själv gällande loppet. Det ska bli spännande att se när hon får sin medalj, hur hon reagerar.

Fredagsarbetet gick fint. Jag diskade undan en hel del, jag gillar fredagsarbetet, jag hinner med och hinner ifatt den dagen.
Alla är så glada och önskar varandra en trevlig helg, detta är ovanligt från min tid som skiftare. Vi brydde oss inte så mycket om ifall det var vardag eller helg, vi levde mellan friveckorna på den tiden.

Fröken flickvän och dom stora tjejerna kom och hämtade mej på jobbet. Vi skulle på aktivitet. Alla fyra hade varit med och bestämt att fredagskvällen skulle vigas åt bowling.
Vi hade en helt underbar timme tillsammans på banan. Tjejerna hjälpte varandra med kloten och dom hejade på varandra.
Jag sopade banan med hela gänget men just där och då var det oviktigt.
Jag samlade energi där på banan.
Efteråt satte vi oss till bords. Maten serverades och alla åt så det rök om det.

Trötta tjejer hoppade i lopplådan omgående när vi kom hem. Det hade varit en perfekt afton för stora och små.
Tack för det.


Jockarp.



fredag 13 november 2015

Kämpa på.....



Vi har gjort ett aktivt val den senaste veckan. Det är att teven startas inte förrän tidigast 18,00 i palatset.
Detta på grund utav att vi ser det som viktigt att göra saker tillsammans.
Resultatet har blivit att teven inte varit på alls. Ett bra resultat, ingen har frågat efter det, ett tydligt bevis på att man ofta gör saker på rutin, dålig rutin.
Vi har i stället pysslat med målning, sällskapsspelande, potatisplock och skeppsbrott. Hur underbart är inte det då?
Ett dopp i badet har vi hunnit med på vår kvalitetstid utan teve ;) En bra vecka med ett viktigt test som verka lyckat.

På jobbet har det flutit på mycket fint. Just nu är vi inne i ett gott samarbete med alla firmorna. En symbios helt enkelt. Vissa fighter har jag fått ta, det hör liksom till rollen jag har.
Ibland frågar jag människor om deras jobb är värt att offra livet för. Och med dom svar jag får ibland verkar det som att svaret är, ja det är det. Jag förstår det inte även om jag kämpar på för att försöka sätta mej in i deras tankegångar. Det är helt omöjligt för mej hur mycket jag än kämpar på.

Lite löpning har det funnits tid till. En snabb tur för att känna på formen, jag måste ta det lite varligt med tanke på ett lopp som är i antågandet.
Jag har tackat jag till fröken flickväns idé om att jag ska följa med på ett av hennes gympapass. Det ska bli spännande och se hur kroppen reagerar, nackdelen är helt klart att jag kommer att ha 2,1 mil i benen med mej in på passet. Men jag ska kämpa på.

Jockarp.

onsdag 11 november 2015

Gympa och färg.....




Massagetime.....


Mycket på spisen. Möten avlöser varandra. Roligt givande och utvecklande.
En arbetskamrat som har det tufft nu gav sej hän och pratade med oss en stund. Viktigt för oss alla. Ibland kan man inte lösa problemen men det kan hjälpa att prata av sej och berätta hur man mår. Detta öppna vidare upp för att fråga hur personen i frågan mår.
Det har även blivit många skratt i veckan, underbara kollegor som har smittande skratt.

Gymnastik för fröknarna, jag lämnade dom själva under gympan men jag kom tillbaka lagom i tid för att kunna se dom massera varandra till lugn, skön och avslappnande musik. Dom var sockersöt dom små.

Jag har ett lopp till helgen vilket gör att jag skulle vilja ge mej ut på en liten lagom behaglig tur i löparskorna. Men en olycka på jobbet satte stopp för det. Jag kom inte ifrån förrän efter fyra och då var det mörkt. Det hände lite väl mycket just nu. Saker som inte är bra.

I hemmet hände det mycket just nu. Mycket saker blir målade och vi flyttar runt på diverse möbler vilket gör att vissa rum förändras mycket. Det blir fräscht och fint och vi båda är väldigt nöjda. Lite färg leder till stora förändringar alltså.

Fröken flickvän skulle på ett kvällspass på gymet så trissen och jag hängde hemma. Det var behagligt att hänga med gänget och svärmor.

Vårt liv just nu ;)


Jockarp.

måndag 9 november 2015

Stormigt....



Vi vaknade till en storm och vi höll oss i stormtempo hela dagen.
Vi fick mycket gjort och alla hjälpte till.
Ett fönster på palatsets fjärde våning hade kapsejsat och trillat ner i stormen. Det var to do nummer ett.
Upp på översta vinden och fönstret sattes på plats.
Myset skulle självklart vara med, spännande värre att ha henne balanserades på en stege.
Vi överlevde uppdraget och hon fortsatte sen med att arbeta med en mjölkkartong. Den skulle bli en bil och det gjordes inte på några sekunder det, nepp det var ett gediget arbete.

Trädgårdsmöblerna sattes in för vinterförvaring och studsmattan plockades ner.
Fröken flickvän gick bananas med målarpenslen och sängen skiftade färg från trädfärg till vit. Urtjusigt.
En byrå fick även stryka på foten, vit även den.
Stora delar av palatset städades och myset tvättade golvet med sin lilla mopp.
Pasta carbonara levererades till lunch och det var fantastiskt gott.

När stormen mojnat något tog jag en tur med löpardojorna. 13 kilometer i ett hyfsat högt tempo. Det kändes bra förutom när motvinden höll på att få mej att sluta andas. Det var helt omöjligt att andas genom näsan, munnen fick användas.

Vi skulle fira far och även mor som precis fyllt år.
Vi bjöd med oss hela familjerna till Kajutan. Min brors familj, svärmor och svärfar plus mina päron.
Det var värsta draget på restaurangen då ett gäng med något vinberusade personer satt bredvid oss och höll låda.
Besöket var en besvikelse. Det tog över en timme innan vi fick maten och det var på tok för länge. Myset skötte sej så gott det gick, jag har full förståelse för att hon tappade humöret något innan maten äntligen kom in.
Efterätten tog vi hemma i form av tårta och kaffe. Där var väntetiden noll. Skönt.

När kusinerna lämnat oss så var det hopp i sängen. En saga om spöket Laban sen sov mitt mys.

En bra och aktiv dag.



Jockarp.

söndag 8 november 2015

Småland.....

Här önskades det sånger.....


Full fokus på min dotter, det var min förmiddag det. Vi hade en perfekt dag. Vi pysslade och gjorde en önskelista på skoj. Vi klippte och klistrade olika saker på ett papper. Super mysigt.

Mysigt blev det även efter lunch då hängde myset med mormor och jag tog en liten test runda med mina nya skor. Jag angrep mördabacken och jag svettades som en gris. Kombinationen för mycket kläder och tretton graden varmt gjorde det vidrigt varmt.
Jag hade ett högt tempo i början på rundan och jag tyckte att det gick segt uppför backen och jag kände mej sliten i låren. Nerför lättade det åter och mina lår bjöd upp till dans.
Full fart nerför och ett dunderstort leende på läpparna.
Tiden var grym för mördabacksrundan och jag kände mej som en helt ny människa när jag åter stod på palatsets ägor.

En uppfräschning sen bar det av mot dom Småländska skogarna. Huseby bruk och dess julmarknad. För året bestämde vi oss för att åka senare så att vi skulle få ta del av dom alla tusentals ljus som var tända. Det var fantastiskt vackert.
Vi hann inte innanför portarna förrän vi träffade på mysets dagisfröken. Liten värld. Vi surrade lite sen gick vi på varsitt håll.
Vi provsmakade allt i från knäckebröd, korv, hästkött, glögg, kakor och godis.
Mollie tryckte i sej allt, till och med prästsyltan klapp hon.

Vi tog en tur in på slottet och till tillverkningen av polkagisarna. Det var intressant och vi frågade mycket gällande tillverkningen. Gubbarna verkade uppskatta våra frågor, vi tog och vi gav. Trevligt.
Det blev sena kvällen innan vi åter var hemma. Det blev bums i säng för myset.
Fröken flickvän och jag damp ner i soffan med en stor kopp glögg. Underbart.

Drottningen av provsmak ;)

Jockarp.




lördag 7 november 2015

Nya sulor.....




Internet när det är som bäst. Jag köpte mej ett par nya skor en kväll och i veckan kom dom hem till stan. Namnet är de samma på skon men det känns som skon fått sej en upplyftning. Vikten var något mer när jag vägde och jämförde dom på köksvågen men jag antar att det beror på att mina gamla har lite mindre gummi kvar på sulorna.
Idag ska jag köra min test runda på berget och jag hoppas att dom kan bli mina nya vapendragare. Att vi ska bli de teamet som spränger nya gränser.

Myset hade en långdag på dagis, när jag kom insläntandes satt hon i hörnan och lyssnade på saga, helt underbart att se. Det där med böcker går jag igång på bums och jag är mer än tacksam över att även Mollie har det intresset.
Hon släppte förvisso sagostunden direkt när hon såg sin mamma.

Fredagskvällen blev väldigt behaglig. Två damer som drack vin och tre barn som roade sej själva i soffans hörn.
Jag drack kaffe och åt på tok för mycket av blandningen som stod på bordet.
Samtalen var varierande och timmarna flög fram. Det var supermysigt.
Jag agerade lift till vår vän efter att myset somnat klockan tio. Det tillhör inte vanligheterna att hon är vaken så länge, men är det begivenheter i palatset så är det ;)

Hemkommen efter körning i mjölk (dimma) hoppade jag i lopplådan direkt och slocknad.
Ner i braiga lådan med den dagen. Pang.



Idag väntar julmarknad på Huseby bruk. Jag vet en som ser framemot det väldigt. Här ska provsmakas ;)

Jockarp.


fredag 6 november 2015

Hemma igen....

Givetvis var tåget regnbågsfärgat ;)


Myset sprang fram till mormor och morfar när dom hoppade ut i från tåget. Saknaden hade varit stor, det gick inte att ta miste på det.
Hon fortsatte att pussa och krama på dom och ibland blev hon sittandes och bara tittade. Det var som hon inte kunde få ordning på alla känslorna.
Vi är glada allihop över att dom kommit hem efter ytterligare en tripp.

Myset har blivit hämtad av mormor från dagis vilket resultera i kortare dagar. Skönt för oss alla.
En liten löptur hann jag med innan mörkret sänkte sej över berget. Jag var trött i kroppen och jag lyssnade på den. Jag höll ett behagligt tempo tills kroppen ville annat, då fartlekte jag lite.
Jag har en vision om att dra igång lite intervallpass i vinter, det blir enklare rent praktiskt. Dom passen kan jag fixa på grusvägen nere på Vesan iförd en pannlampa. Det gör att risken för snubbling och fall över stock och sten på berget uteblir, även att bli överkörd av någon halvblind bilförare nere på landsvägen minimeras. Det blir liksom tillgängligt vilket jag har ett väldigt behov av just nu.

Teamet på jobbet fortsätter att funka fint ihop. Det hårda klimatet utifrån gör att vi blir mjukare i gruppen. Jag ser goda tecken varje dag. Vi lyssnar och lär från varandra. Vi löser problemen med en mjuk stil i stället för med näbbar och klor. Jag övergillar vår stil.

Och så har det nu äntligen blivit dags för att lägga inbjudningsbreven på lådan. Myset har väntat och längtat till denna dag. Till dagen då hon ska få bjuda in sina vänner på sitt första barnkalas. Det är stort det.
Det är underbart att se glädjen i den lilla tjejen.
Jag är glad över att hon har så lätt till sina känslor, det gör mej på något sätt väldigt lugn. Jag litar på att hennes kropp signalerar glädje och sorg. Vilket gör det enklare för mej att finnas för henne när helst det behövs.

Klart för brevlådan....


Jockarp.

tisdag 3 november 2015

Generationer....


Morfar längst ner till höger på bilden...

Måndag på jobbet och jag kopplade det inte, jag hade så mycket på spisen så när klockan var två på eftermiddagen var jag övertygad om att det var onsdag. Mina kollegor flinade.
Jag hade goda samtal med olika personer, viktiga samtal.
Jag hade även ett något jobbigt och onödigt samtal med en person som vägrar att rätta in sej och följa dom regler som finns på firman.
Detta gör mej så oerhört trött. Att moppsa och sturska upp sej när man är en man som blir tillrättavisad av en kvinna är nog inte så ovanligt. Men det gör mej ändå inte mindre trött.
Hur svårt kan det vara att följa dom enklaste reglerna att använda sin personliga skyddsutrustning?

I min egen grupp pratar vi mer och mer om dom mjukare frågorna på en arbetsplats. Det finns plats för annat än motorskydd, dammig miljö, elfel och petskydd. Nu är fokusen väldigt ofta på hur vi mår i hjärtat. Jag är glad över att mitt gäng har så lätt till känslor. Vi pratar om allt och ingen verkar vara orolig över att visa sej svag. Svaghet har blivit vår styrka. Jag gillar det väldigt mycket.

Efter en bra dag på jobbet åkte jag till dagis och den dagen hade varit fin fin även den. Jag möttes av en liten solstråle som sken oerhört starkt.
Vi tyckte inte att det var lönt att köra hem till byn innan gymnastiken började så vi tog en tur till bibblan. Detta underbara ställe.
För dagen hade dom en utställning från en idrottsförening som hade jubileum. På utställningen fanns bilder både på min morfar och på min bror, jag har sett bilderna innan men det var ändå himla roligt att se dom. Jag berättade för myset om min morfar och hon lyssnade med stora öron.

Gympan gick även den utmärkt och kvällen blev helt underbar. Vi var hemma själva så vi släppte alla måsten och satte oss ner i soffan och började läsa. Jag läste så jag var helt hes i halsen men myset bara krävde mer. Hon är en riktig liten bokmal. Underbart.


Myset längst till höger i bild....

Jockarp.

måndag 2 november 2015

Söndagsmys....

Lite gung....

Hästmatning och hundpromenad, det var min morgon. En härlig stund på berget i lugn och ro. Jag fick sällskap av min svägerska och hennes hundar den sista biten.
När kamphundarna torkats av och släppts in klapp jag en banan och sen var det hopp i löparkläderna. Turen varade i 17 kilometer. Sista biten hem fick jag lift av en jobbarkompis och hans tidningsdelerska.
Anledningen var att jag hade trubbel med min lilltå vilken gjorde vansinnigt ont. Det hade ramlat av en stor bit skinn och det sved väldigt stora delar av turen. Det var trevligt att snacka lite på vägen hem, sociala bybor ;)
Jag har på något vis lyckats skrapa ihop fyra mil i löparskorna under helgen. Starten var seg efter turen dagen innan men det släppte allt eftersom kilometerna rullade på. Jag är nöjd efter helgens balans mellan träning och barn.


Poserar på bryggan :)


Myset och jag hängde med lilla mini när fröken flickvän och fröken bonus var på kalas. Vi hade en mycket behaglig stund ihop med pysslande, ritande och klippande. Jag passade på att tvätta bilen under tiden tjejerna lekte ihop. Perfekt.

När dom andra kom tillbaka till palatset så lastade vi in oss och drog iväg. Kvällsmaten skulle intas vid Grundsjön. Vi grillade korv och vi busade i skogen. Det är så enkelt och så gott att äta ute. Barnen leker under tiden korven bli perfekt grillad och grillmästaren njuter i fulla drag av den underljuvliga doften.

En braig söndag helt enkelt.

Trissen friluffsar....


Jockarp.

söndag 1 november 2015

Kransar och strandhäng....

Hjälp vid gravarna....


En riktig skitmorgon förändrades under dagen och blev en helt fenomenalt trevlig dag.
Jag tog med mej myset och lilla mini till alla kyrkogårdar runt om i kommunen. Kransar lades på plats och ljus tändes.
Tankar skänktes givetvis till personerna vars namn som stod på stenarna.

Vi kom hem och det startades upp projekt pyssel, jag var för dagen delaktig i pysslandet. Vi målade på allas händer och vidare slog man näven på pappret så färgen lämnade handen och fyllde pappret. Alla skulle vara med.


Resultatet....

Skiftbyte skedde i palatset. Det var min tur att får på mej löparskorna och bege mej ut på en tur. Turen varade i över två mil, precis vad jag behövde. Jag var sliten när jag kom hem och jag vätskade upp mej rejält. Kvarg och äpple i magen sen blev det en välbehövlig dusch.

Ut i bilen men hela gänget och med väskan som fröken flickvän packat med kaffe och kanelbullar. Vi körde till barnens favorit lekplats på stranden i Sandviken.
Dom leker ruggigt bra på platsen vilket gör att vi vuxna avnjuter kaffet till barnskratt och vågornas brus. Underljuvligt. För dagen var även kamphundarna med, dom gillade vattnet och leken även dom.

Fin middag lagades när vi kom hem igen och alla åt glupskt. Pepparbiffen var helt perfekt, jag älskar verkligen mat termometern. Allt blir så mycket enklare med den i huset ;)

En dag på stranden ;)



Jockarp.