fredag 30 juni 2017

Radiosändning.....

Pysslaren...


Från långledigt till morgonfritids. Myset hade längtat till sina kompisar och det är skönt att det är på det viset. Halv sju var vi på plats redo för pyssel och lek.
Själv var jag redo för att avsluta ett projekt. Två futtiga dagar kvar sen väntar en lång skön ledig sommar med människor jag älskar, den känslan är oslagbar.
Arbetet gick bra men av en händelse såg jag att jag hade timmar jag var tvungen att ta ut innan månaden slutar, så en form av delikat panik for igenom min kropp.
Jag flexade ut tidigare och drog hemåt.

Efter några dagars förkylning har löpningen varit stillsam men nu var jag mer än redo för ett lite längre pass. 18 kilometers bergslöpning bjöds det på och välkomnandet var totalt. Doften av vildkaprifol slog emot mej med full kraft. Jag var hemma i mina egna backar, mina egna stiga, min egen skog och mitt egna berg. Det var något visst med det.

När jag kom hem tändes en brasa, inte klokt att man ska behöva elda för värme i slutet av Juni månad men det var det som skedde.
Gräsklipparen startades upp och hela palatsets gräs fick sej en ordentlig välbehövlig tilltufsning.

Mollie hängde med mormor och dom hade varit på restaurang, det är ett par riktiga glidare dom där två. Trevligt hade dom haft och en matlåda till morfar hade dom med sej hem, han kunde för dagen inte lämna hemmet eftersom att det skett en liten olycka.

Kvällen bestod av att lyssna på (radion) myset. Hon sände som om hon inte fått lov att prata på hela dagen. Vissa dagar är hon extrem. Dagens sändning handlade om planeringen inför hennes sju-års kalas vilket kommer att ske runt den 22 november. Snacka om att planera sitt liv ;)

Jag tog ett rejält bus på mysets rum och styrde upp lite. Två kassar med papper, pennor, klipprester och annat mojs sorterades ut och slängdes. Alla kramdjuren åkte ner i en låda och ett tält som hon envisats med att ha på golvet i rummet åkte uppe en våning. Det såg trevligt och beboligt ut när jag var klar.

Hon nattades lite för sent men det nalkas sommarlov så en timme hit eller dit gör oss ingenting just nu :)

Tja och idag är det fredag och jag är kär. Ett skönt konstaterande minsann.


Jockarp.

torsdag 29 juni 2017

Norrland....

Höga kusten och myset...

Utsikt från dasset ;)
Man hittar mycket kul i Sverige..

Att min dotter är av en sällsynt sort det har jag aldrig tvivlat på och än en gång har hon bevisat hur grym hon är.
Vi lämnade byn och körde norröver mot vår kära huvudstad. Vi körde 55 mil i ett sträck och det var inga problem alls.
En övernattning på en ö med fina människor. Vi käkade och sen var det nattning. Bilen packades om och vi hade ytterligare 50 mil att avverka. Dessa gick minst lika smidigt.
En tur över Höga kusten bron, vi stannade till och knäppte några bilder. Det är vackert. Sverige är otroligt vackert.

Mot vårt mål och det visade sej vara bedårande. Ett hus som låg precis vid sjökanten. Det var ett härligt lugn och jag gillar det.
Midsommar firades, precis så svenskt som det brukar. Sill, nubbe och lekar. Mollie och jag plockade blommor det gillar vi båda två.
Att Norrland är speciellet är heller inget jag tvivlar på. Det var så ljust hela tiden, dygnet var långt vilket kan vara bra om man vill hinna med mycket.
Det gjorde vi :)



Fiske och hundpromenader...
En plats för viktiga samtal.....

Vi fiskade regnbåge vid en sjö och myset drog upp tre stycken. Lyckan var stor och jag bara log. Vi grillade korv över öppen eld med pinnar och vi pratade och skrattade. Helt underljuvligt.

En tur till Skuleberget, det var magnifik utsikt. Mollie tog sej obehindrat upp på toppen och jag var stolt, hon gick närmare en mil och inga klagomål.
På toppen tog vi kaffe och ner åkte vi lift. Hua det var högt men det gick bra.

En dag i ett äventyrsbad till mysets belåtenhet, ja vi vuxna hade även vi en skön stund. Härligt att kunna blanda och ge fullt ut. Det kallas väl semester det ;)

Jag hade ett samtal med en man på en bänk, ett viktigt vuxet samtal. Det kändes varmt, ömt och kärleksfullt. Respekten för honom är stor och jag är otroligt tacksam över samtalet.
Med lättat hjärta fortsatte våra dagar med skratt, kramar, kärlek och härlig samtal. Helt i min smak alltså.

Lite träning fick jag till men det var lugna pass. Jag hade inte behov av mer. Men den kommande veckan vet jag att jag kommer att pressa mej. Jag behöver en distraktion.

Vägen hem. 104 mil, vi hade sällskap dom första 20 milen men sista biten var det bara jag och myset, full levens även där av henne. Helt otroligt. Inte ett klagomål och pauserna var få.
Hem till södern kom vi på kvällskvisten och när Myset mötte sina kamphundar kom tårarna på henne. Hon hade saknat dom massivt.

Ännu en resa är till ända och det har varit helt fanatiskt. Tack för det alla inblandade <3

Fantastisk natur...
Myset på toppen :)


Jockarp.


onsdag 21 juni 2017

Upp&ner.....

Sitt vanliga jag....


Jag vaknade upp med en lättad förkylning, jag frisknar på mej snabbt minsann. Men för den sakens skull så kommer ändå löparskorna stå i hyllan ett par dagar till. Man ska vårda sin kropp.
Jag stärktes av känslan över att jag var piggare men en annan känsla gjorde min morgon till ett stort kämpande mellan förnuftet och just känslan. Giganternas kamp alltså.

Jag valde att fokusera på annat ett tag och det kallas jobb, det var mycket av den varan men jag hade väldigt roligt på kuppen. Att jobba ihop med personer som skulle platsat på vilket psykhem som helst gör dagarna väldigt skiftande. Jag skrattade vansinnigt mycket.
Tidigt avslut på dagen för att komma hem i tid.

Vi hade simskola för sista gången denna terminen och det gick super vilket var en fin avslutning. Inga problem för myset att hoppa i och övningen med att hämta ett djur på botten fixade hon galant, super roligt att se hennes mod.
Vi tackade simfröken och önskade fin sommar sen bar det iväg för restaurangbesök med mormor och morfar.
Mathaket låg vid en strand med tillhörande lekplats så när maten beställt hängde vi där en stund. Vi gungade och vi hängde upp och ner. Mollie började och självklart kände jag att jag ville visa att även jag var så vig och våglig så att jag med kunde hänga upp och ner. Något stel var jag men det gick och ja jag impade stort på min dotter ;)

Jag intervjuade grabbarna som höll på att fixa med en bryggan om hur badtempen var. 17 grader löd svaret, humf, det är på tok för kallt för mej.
Middagen serverades och varje talrik tömdes. Så jobbar vi. Mätta och väldigt belåtna körde vi hem till hög musik som vi sjöng med i för fulla halsar, vi har kul när vi kör bil myset och jag.

Vi hade en hel del att pula med när vi kom hem, än det ena än det andra, eller tja, jag hade det, Mollie drog det längsta strået så hon landade i soffan och kollade på sommarlovsprogrammet. Hon är rutinerad lilla fröken.

Nu kommer jag att vara oanträffbar i en tid så blogginläggen kommer att vara väldigt få, kanske obefintliga en tid. Men jag kommer tillbaka.
Glad midsommar till er alla.....


Lika som bär ;)


Jockarp.

tisdag 20 juni 2017

Jag saknar dej.....

Humf....


Ja och så kom den då med full kraft. Förkylning hej. Ibland funderar jag på hur jag kan hålla mej så kry, men just nu funderar jag inte i dom banorna, jag känner mej trött.
Dagen blandades med nysningar och näsblod. Lagom kul men vissa saker kan man helt enkelt inte påverka.

Jag fick ett besök på jobbet som lyfte mej några meter ovanför ytan, det var en fantastisk fin överraskning och det gjorde dagen betydligt enklare. Jag gilla enkelheten.
Jag fick mycket gjort och det är väldigt viktigt just nu, piskan smiskar mej på ryggen och tiden börjar bli knapp. Jag kämpar på.

Jag hämtade upp mitt mys på fritids och hon hade väldigt mycket på sitt hjärta, det var tvunget att komma ut. Jag lyssnade på henne och när vi kom hem och parkerade så satt vi kvar en stund i bilen till hon avslutat själva upplevelsen. Det är supermysigt att lyssna på henne och hennes reflektioner över saker som händer och sker i hennes liv.

Att hitta postitlappar runt om i palatset med små vackra meddelande på är något jag helt klart kan vänja mej vid. Jag hittade nya lappar ända fram tills det var läggdags. Så mysigt att känna sej saknad.
- Jag saknar dej. Det måste vara bland de vackraste mening jag någonsin hört, den slår faktiskt de mesta i ordval och ordföljd. Jag har hört dom raderna nu och dom gör mej varm i hela kroppen.

Vi fick en förfrågan av Tv4 som vi lovade att fundera på och återkoppla på. Jag var ganska trött, sliten och låg när samtalet ägde rum. Men dom fick svar på tal ändå och svaret var.
Klart vi ställer upp, ett nej öppnar inga dörrar ;)
Det ska bli spännande och väldigt roligt och se efter vad detta är för något kul. Mitt liv är väldigt speciellt och spretigt.

Min icke kaffedrickande vän med son kom och våfflorna var ett faktum, vi diskuterade jordade och ojordade eluttag, mycket intressant. Barnen hade en fin stund, mycket lek ute men kvällen avslutades sittandes med dom små rackarns gummibanden och leveranserna av armband gick på löpande band. Snacka om att snöa in på saker och ting.

Jag fick äran att natta min lilla dotter och det var en skön stund, hon somnade snabbt och jag hasade mej in i min säng och det blev en extremt tidig nattning av den trötta mamman.

Fullt fokus....


Jockarp.

måndag 19 juni 2017

Bomben....

Redo för bomben....


Myset sov länge och faktiskt även jag. Ovanligt.
Huvudvärken var som bortblåst men jag var lite småkymiga i alla fall. Något störde mej.
Frukost och lite chill. Mollie har fått ett nytt spel på paddan och det upptar stor del av hennes liv, jag är väldigt anti just det men jag får släppa det emellanåt. Damsugning stod på min agenda och efter det torkning av golv.

Efter middag körde vi till Hällevik och till badet, det var uppfriskande. Myset var helvild, hon åkte och åkte den gula favorit rutschkanan. Jag hejade mest på.
När hon var i bassängerna så hängde jag vid kanten hela tiden, jag vet hur lömskt det kan vara. Ett ögonblicksverk sen borta. Hua.
Bomben testades en mängd gånger och det simmades en del. Jag höll mej dock på land. Så jobbar jag.
Vi käkade lite mat på plats sen var det dags igen att bada.

Hem och det visade 25 grader på termometern, svettigt värre.
Jag var inte helt ok men jag kände att jag var tvungen att testa en liten tur på berget för att känna av läget och formen. Det visade sej vara en dålig idé. Jag svettades ur varje liten por i min kropp och jag var seg som gummi, inte lik mej alls.
Eftersvettningen var även den enorm och det händer sällan eller aldrig.

En enkel middag lagades och alla var solbrända, trötta och hungrig. Efter middagen la vi oss i soffan på altanen, det är den absolut bästa platsen på sommaren, jag älskar det. Att bara ligga och se molnen segla förbi, svalorna som jagar hysteriskt efter insekter för att göda upp nästa generation och den ljumma vinden som smeker naken hud.
Jag blev kroppsmålade på bägge benen, men i det ögonblicket gjorde det mej absolut ingenting. Jag mådde bra.

Jag kammade noll på nattningen även söndagskvällen men jag lät det vara, jag vet att min tid kommer. I stället roade jag mej med att tömma en bil som var fullastade med kläder. Det Månsagårdska palatset har en otroligt vacker trappa. Men den är absolut inget vidare att bära saker i, den är lång, väldigt lång.


Trygg och nöjd....


Jockarp.




söndag 18 juni 2017

Chipstestning.....


Mitt vattendjur ;)



Upp och hoppa. Ut med en gång, jag angrep röjsåget. Det behövdes röjas på borggården. En timmes arbetet och svetten rann, det var en varm morgon.
Gemensam frukost i olika utförande intogs.

Vi kontaktade en kompis till myset och hon var leksugen och kom omgående. Vädret var fint så vi packade ner mat och grill och drog till stranden. En supermysig stund. Lite folk och varmt i vattnet. Eftersom några såg det som skoj att gräva ner mej i sanden så var första doppet för året ett faktum. Jag brukar inte bada i svenska vatten, det brukar inte vara tillräckligt varm för mej ;)

När grillen tänt kom det ett regn, ja varför inte liksom.
Vi brydde oss inte utan höll ut och kastade lite Frisbee under tiden, kul. Korven smakade bra och måsarna fick sej en smakbit även dom.

Lekkompisen lämnades av hemma och vi handlade mat till kvällens delikata måltid. När vi kom hem drog myset huvudet i ett rör som stack ut på ett olämpligt ställe. Hon sökte tröst, men faktiskt inte  som i vanliga fall i min famn. Nej, och det var väldigt stort för mej, att någon annan faktiskt kunde betyda så mycket så hon kände sej trygg i att släppa sina känslor till en annan vuxen.
En massa närhet och en ärtpåse senare på huvudet så var hon på banan igen.

Middagen i form av Porterstek made by love. intogs och det var  utsökt, vi åt väldiga mängder allihop.
Efter maten var det ett par fröknar som hade chipstestning. Sju sorters chips testades och segraren blev en sort som blivit ugnsbakade med sourcream och onion. Jag tog några få chips jag med men jag var utom tävlan ;)

Myset nattades och även denna dagen gick jag bom, jag blev snuvad på nattningen men det är helt okej.

Min kväll fortsatte med lite spel och dans i total nakenhet. Vackert.

poäng räkning i chipstestningen...


Jockarp.



lördag 17 juni 2017

Lyxmiddag ;)

Ibland hade det varit skönt ;)


Med huvudvärk från helvetet tog jag mej till arbetet, roligare kan man klart ha en fredag. Jag kämpade på med mina måsten, jag ligger bra till nu och det är en skön känsla.
Eftersom att alla andra tagit ledigt eller pysslade med annat drog jag hem efter att jag styrt upp min del av arbetet.

Myset hade bara haft en halvdag på fritids vilket är skönt för henne.
Jag drog upp till undantaget efter avslutat jobb och jag bjöds där på en kopp kaffe.
Blommor, blommor och blommor. Ja jag älska verkligen tiden innan midsommar, tiden då man kan plocka blombuketter varje dag om så önskas. Vi önskade det. Så en stor bamsebukett plockades och sen drog vi hem.

Ett infall och lite måste ha stod på listan och en kvällstur till IKEA följde.
Fredgasmiddagen i form av köttbullar, inget lyx precis men det blev en ganska kul middag i alla fall.
Vi fick tag i pryttlarna vi behövde och det gick snabbt. Jag gillar att strosa runt i affären och bara vara. Mollie hade checkat in på lekstället Småland och hon var väldigt nöjd med det.

Hem och chill i soffan en stund sen var det bingen som väntade lilla fröken Vilhelmsson. Jag klappade ihop bredvid henne ännu en gång. Lite ur form är jag nog helt klart.
Nattning tidigt även för mej i ett försök att få bukt på huvudvärken som håller ett stadigt tag om mej. Bläää.

Löpningen uteblir med huvudproblemet men jag tror att jag snart är på banan igen, jag hoppas det i alla fall, men samtidigt vet jag vikten av att lyssna på kroppen och låta den vila om den kräver det och det verkar den som att den gör just nu. Kräver vila alltså ;)

Den lilla buketten ja ;)



Jockarp.

fredag 16 juni 2017

Bad och golf...

Redo för bad ;)


Frustrerad tog jag mej an mördabacken halv sex på morgonen. Jag avskyr att vänta, längta och sakna.
Jag drog upp i full fart och det hjälper en aning att ösa på och låta benen få ett tufft pass när hjärtat saknar.
Jag har löst många problem under årens lopp med hjälp av mina Asics ;)

Jag började arbetet och jag hade mycket på spisen, tester och försök blandades med problemlösningar. Tiden gick sjukt snabbt och vid middag begav jag mej hem för att ta hand om mitt mys.
Det var sammanslagning på fritids och jag ville inte att hon skulle byta förskola och personal för en dag, det är inte rättvist. Så hon var med mormor på förmiddagen och med mej på eftermiddagen. Grymt vad vi är lösningsbenägna.

Solen vräkte ner och det passade utmärkt att ta en tur till badet. Vi valde poolområdet med rutschkana. Myset åkte hej vilt och jag drack kaffe.
Hon älskar det.
Jag fick slutligen dra upp henne för att köra hem och laga mat. Hon ville ha trerätters så det blev det, om än lite märkliga rätter ;)

Och så var äntligen längtan, saknaden och väntan över. Jag mötte en vacker kvinna, med glödheta ögon och ett blixtrande leende. Och jag kunde inte heller sluta le. Hela jag fick ro i ögonblicket vi sågs. Vi kramades och det var världsklass. Perfektion, fulländat, fullkomligt. Mitt liv var totalt.

Vi åt middag och efter det blev det en runda minigolf. Mollie trodde att hon vann och ibland får man helt enkelt låta bli att bråka om meningslösa saker, men det är svårt när man har en vinnarskalle.
Förloraren fick bjuda på glass på glassbåten. Det var mycket folk i stan vilket är trevligt, vi åt vår glass sittandes på en bänk utmed havet. Några ankor spatserade förbi och vi diskuterade färgerna på fjädrarna.

Det drogs igång en målarcirkel när vi kom hem, det levererades massvis med teckningar, inte från mej dock, jag var ur form. Tjock i halsen och huvudvärk. Humf.
Även nattningen av mys blev jag bortprioriterad ifrån. Jag såg det som bra men visst jag gillar dom stunderna tillsammans med min dotter, men jag får nog allt lära mej att dela lite på henne ;)



Jockarp.



torsdag 15 juni 2017

Alkohol problem....

Årets skörd....


Uppstigning, tandborstning, löpning. Perfekt start på dagen. Jag var pigg och var sugen på långtur men nä det får finnas gränser på njutningar i arla morgon. Jag har ett jobba att sköta och det sköter jag med bravur just nu. Jag håller på att diska undan allt inför min kommande långledighet. Det börjar dra ihop sej, först stundar en Midsommar på okänd ort vidare resor, pride, bus, mys och chill. Ja det finns helt enkelt inte plats för arbete i mitt liv ;) Det ska bli så sjukt skönt att bara vara ett tag.

Jag hade i alla fall en vansinnigt rolig dag på jobbet, jag har extremt lätt till skratt just nu och det tar jag vara på.
Gällande känslor så var jag med om en ny erfarenhet för ett par dagar sen. En känsla jag aldrig upplevt innan. Det var ett känslomässigt kaos. Ena delen av mej ville gråta för att få utlopp för alla känslor, för allt fint, den andra delen av mej ville skratta. Det blev en konflikt i mitt inre och jag kunde inte reda ut det just där och då. Jag älskar nya upplevelser men detta var ett förvirrat tillstånd.
Så ja just nu är jag glad över att det är skrattet som tagit överhand, jag är bra på det. Att skratta alltså ;)

Myset hämtades upp på fritids av mormor redan runt middag, skönt för henne. Jag passade på att veckohandla efter jobbet, trist att göra det ensam men jag bet ihop.
Desto roligare var det när jag gick in i affären med den gröna skylten för att köpa vin.
När en person som är absolutist går in där för att köpa vin kan det sluta hur som helst. Och det gjorde det med. Jag har aldrig druckit vin och begriper således inte ett smack om det.
Jag visste att det skulle vara vitt och rose men det skulle vara ett ljust rosevin, humf. Ok jag gick på färgen och på priset, det billigaste skitet lät jag stå. Jag tänker att det är bättre kvalité om priset är högre (så är det kanske inte, vad vet jag)
Jag är medveten om att okunskap kostar och det kan jag skriva under på. Jag spatserade ut med två påsar med sju flaskor vin. Ja jag flinade åt det när jag gick därifrån. Ur lådan så det smäller om det. Dåre.

Jag körde hem och vi grillade korv, denna underskattade rätt. Det smakade utsökt i sommarvärmen.
Myset ville gå en hundpromenad så jag blev ensam kvar hemma. Ovant, full fart på stereon, gahhh vad jag gillar det.

När hon kom hem igen satte vi oss ner i soffan och tittade på alla hennes saker från det första skolåret. Mycket hade jag sett innan men en del saker var nya för mej. Hon var så stolt och hon visade och berättade för mej. Det är stunder jag älskar, stunder när hon för och jag följer.
En bra kväll helt enkelt.


Humf, hur tänkte jag här ;)


Jockarp.

onsdag 14 juni 2017

Sommarlov......

Redo....


Morgonfritids och det gick väldigt smidigt, vi spelade hög musik i bilen och vi sjöng med för fulla muggar. Vilken kanon start på dagen. Vi kramades och sa att vi älskade varandra, en puss på kinden och hej då.
Jag skötte mitt jobb och det gick bra, jag hade ett grymt flow.

Jag begav mej hem tidigt, jag hade mycket som skulle fixas med. Det nalkades skolavslutning och det var mysets första och det var en viktig del i vårt liv, det skulle helst bli perfekt.
Och det blev det.
Vi snyggade till oss, Mollie hade fått en tjusig klänning av mormor och den skulle på, hon hade lite trubbel med byxvalet och lite tårar fälldes på grund av det. Stormen reds ut och vi hittade ett par brallor som satt som en smäck på henne och dom passade utmärkt i färg. Tack gode gud för det ;)

Vi begav oss till kyrkan och den blev helt sprängfylld, jag tror aldrig att det varit så mycket folk i kyrkan någonsin. Och sötast var självklart min lilla dotter. Hon stod längst fram i ledet med den svenska flaggan i handen. Jag höll tårarna inne men det var på gränsen, jag var så stolt över att se henne så fin tillsammans med sina klasskamrater, lycklig intågande med fanan i handen. Tänk vad bra det blev trots allt. Min dotter är godhjärtad, rar och en god kamrat.
Ja en klapp på axeln på mej helt klart. Jag är stolt över vad jag åstadkommit med mitt liv och med min dotter.
Jag mindes även mina egna skolavslutningar som barn, dom passerade förbi på min näthinna i all hast, de var lyckliga minnen. Jag hoppas att Mollie också kommer minnas dagen med glädje.




Dom sjöng några sånger och några barn läste några somriga rader, att det lät som en robot som pratade gjorde det hela något komiskt och jag kunde omöjligt låta bli att flina där lite i kyrkbänken. Men samtidigt tyckte jag självklart att kidsen var enormt modiga som faktiskt ställde sej rakt upp och ner och pratade om doften av hö och randiga kattungar. Fint.

Vi lämnade kyrkan och gick på restaurang på tu man hand. Det är sällan vi går själva men det var faktiskt ganska mysigt, vi satt och småpratade lite om skolan, maten och om sommarlovet. Bara myset och jag. Till efterrätt blev det en glass för lilla fröken, jag lät bli.

Vi drog hem till byn och det såg stelt ut i vardagsrummet, nepp det dög inte, jag frågade Mollie om det inte var dags för lite blomsterplock. Hon var på bums. Vi tog lupiner även denna gång, vi passar på så länge dom är fina. Vi stötte på en dunderstor snok, vilken vi utforskade på lite närmare håll. Jag har lärt mej att inte skrämmas av det djuret nu på gamla dar.(så har det inte alltid varit) Jag klarar hantera den rädslan och jag är stolt över det.
Mollie bryr sej inte om ormar vilket jag tycker är bra. Fobier är igen vidare last att bära på. Tungt och onödigt liksom.

Myset nattades och jag tog tag i tvätten, nu är korgen tom, go känsla, men nu börjar vi  om ;)

Så här firar vi sommarlovet....


Jockarp.

tisdag 13 juni 2017

Saknad och distraktion.....

Får man ha en älg på Maxi? Enligt Myset får man det ;)


Löpning halv sex, god morgon. Det var behövligt för sinnet. Jag behövde en distraktion för att orka med dagen. Jag var rädd för att saknaden skulle sätta klorna i mej och kväva mej.

Kroppen var fin, Jag trodde jag skulle vara lite stel efter dom 27 km som avverkats dagen innan men icke sa Nicke, jag var fräsch. Det hade regnat och det såg kallt ut så jag hade klätt på mej långa brallor och löparjacka.
Jag sa till mej själv när svetten sprutade ur mej: Skärp dej Leonora det är ju sommar och du klär dej som mitt i vintern, inte konstigt att kroppen blir överhettad. Din dåre.
Dusch och kaffe på det, en bra måndags morgon, men väldigt varm.

Lite jobb, med betoning på lite. Jag gick hem i vettig tid för att jag kunde det. Jag hämtade upp mitt mys på skolan och vi drog till affären, vi var sugna på att ge bort lite blommor till en vän.
Förhandling i affären skedde. Mollie var inne på en kaktus men jag tyckte det var lite väl rivit att ge bort, jag kände mej mjuk och ville ge bort något i lugna färger. Men nä en kompromiss skedde bland blommor och blad.
Kaktusen förhandlades bort och så även mina mjuka blommor med dämpade färger. Det blev en blå och gul bukett i skarpa färger. Jag var nöjd och Mollie var nöjd. Det kändes fint att vi möttes på halva vägen och lyckades komma överens. Så jobbar vi (ibland)

Stora kramen följde när vi kom innanför dörren hos min vän. Så underbart att ses. Vi bjöds på middag och efter det blev det kaffe och en favoritkaka. Mums.
Samtalen var många och skiftningarna var stora, vi blandade hej vilt, tårar och skratt. Vissa människor är bara så perfekta att vara med. Så mycket kärlek och värme. Jag är lyckligt lottad jag.
Jag har få vänner men dom är väldigt speciella, precis som jag ;)

Mollie fick en paket, i paketet fanns en klänningen en kofta och en rosa hatt. Så himla fint. Allt utom hatten var för litet för mej men den provade jag och Mollie tycket att jag var ursnygg i den och jag är villig att hålla med henne om det.

Vi drog hem fyllda av energi och glädje. Klockan visade redan på läggdags när vi kom hem. Det hade varit en fin dag trots att en saknad överskuggat hela min dag. Den var knappt hanterbart vissa delar av dagen men på något märkligt sätt så blev det kväll och på något märkligt sätt så hade jag överlevt. Jag är stark.


Allt klär en skönhet ;)

Jockarp.

måndag 12 juni 2017

Självmedicinering......

Tummen upp på den ;)


Sovmorgon till halv nio, jo jag tackar ja. Men sen var det minsann slut på friden. Någon slags gummiband i olika färger som man sätter ihop och som sen bildar armband och halsband har det snöats in på alldeles. Klök jag avskyr pyssel men Mollie älskar det.

Jag valde istället disk och tvätt och en kopp kaffe. Vi tog en brunch med makaroner och grillad korv, det var bra.
Jag var lite nere och det av anledningen saknad. Jag ogillar att ha något som sen försvinner. Även om det bara är en kort tid så stör det mej.
Självmedicinering följde. I löparskorna och berget låg där grönt och skönt endast för mej. Jag kände mej ovan dom första kilometrarna men när mördabacken besegrats första gången var jag i form och stark som vanligt.
Jag sprang in på små stigar där jag fick koncentrera mej på att lyfta fötterna, tänka, andas och bara vara. Ja njöt.
Efter 27 km och två vändor i mördabacken stod jag avskalad och tömd på allt vad bitterhet över saknaden heter. Jag var åter i balans. Att jag även fick ett samtal som tryggade mej ännu mer i min livssituation gjorde att jag kände ro. Och det är viktigt.

Ett infall om pizza, japp, alla var sugna så undantaget bjöds på mat och Mollie levererade stort. Hon välte i sej hela pizza själv, helt otroligt. Vi tog en slät kopp kaffe på maten men Myset tog en glass. Hon hade alltså mer att ge gällande födointaget.

Vi drog hem och badkaret väntade unga fröken Vilhelmsson. Det var minst sagt behövligt det.
Hon är grym på att skita ner sej.
Jag tog en vänta till med tvättmaskinen och dess innerhåll.
Jag kammade min dotters hårsvall och det tog ca 30 minuter att reda ut det. Hon lär aldrig bli flinitskallig i alla fall det är en sak som är helt säker.

Nattningen blev ombytt, jag var supertrött och Mollie var pigg. Hon somnade till slut och jag vaknade ;)
Jag hasade mej till tandborsten och vidare in i sängen som var nybäddade, det är verkligen lyxigt det. Så underljuvligt att krypa ner, trots att jag gjorde det ensam.

Ett nytt kuddfodral kanske ;)


Jockarp.

söndag 11 juni 2017

Rädsla....


Lycka <3



Att barn inte tänker riktigt likadant som vuxna har jag märkt innan men det märktes tydligt lördagförmiddag på simskolan. Vi skulle simma ett extrapass och det var alltså i en annan grupp än den vi vanligtvis brukar vara i.
Min dotter vägrade att gå i vattnet. Hon påstod sej vara rädd. Och det var hon säkert också. Men jag förstod det inte. Det var samma vatten, samma simlärare och samma mamma som var med. I min värld en total trygghet för min dotter. Den enda skillnaden jag såg var att det var andra barn i gruppen.
Jag kände det som ett enormt nederlag att jag inte kunde invagga min dotter i trygghet där på badet så att hon skulle övervinna sina rädslor. I stället blev jag sur och vi körde hem.
Jag har lite att jobba med helt enkelt. Men ingen är perfekt.

Vi busades lite till musik och det är verkligen förlösande för alla sinnen. Leendena blir alltid stora när det dansas. Mollie var superlycklig och det var en vacker bild jag såg av min dotter. Jag såg henne rädd och överlycklig under förmiddagen, skiftningarna är stora. Som livet.

Lite röj i form av gräsklippning. Det blev vackert väder och det höjer humöret ett par snäpp.
Dusch sen var det dags för rockfestival igen.
Årets första festivallangos trycktes ner, vi tog även en låda thaimat, bara för att vi kunde ;) En glass med hasselnötsströssen slank visst ner också.
Vi la oss i gräset och tittade på folk, hur mysigt som helst.
Några nya Convers dojor investerades. Helgen har bjudit på fyra nya par till palatsets skohylla. (dårar)

Hem igen och vi njöt på altanen av den vackra sköna sommarkvällen, det var svårt att ta in att det var så varmt och ljust men den tiden är ju nu. Lycka. Vi satt och småpratade om livet, jag lyssnade på barndomshistorier vilket var väldigt naket och vackert, jag gillar det. Det finns glada minnen men det finns även svåra minnen.
När jag låg där for tankar förbi om att jag enbart vill ge min egen dotter fina vackra minnen från sin barndom, jag vet att jag kommer att misslyckas med det. Men jag har en önskan om att det skulle bli så.

Mollie Vilhemsson var svårsomnade hon bubblade tankar och funderingar med mej. Jag vill ogärna avbryta henne i dom lägena för jag vet att det är viktigt, men när klockan närmar sej tio på kvällen då får jag be henne vara tyst.

Kvällen blev natt och nattätningen i sängen skedde ännu en gång, det får bli uppskärpning på det inom det snaraste tror jag bestämt ;)



Jockarp.

lördag 10 juni 2017

Pridefestival?

Nyköpt mössa :)


Jag är väldigt öppen med mitt liv och berättar gärna om vad som händer och sker. Därför blir jag väldigt ledsen och besviken på människor i min omgivning som tycker sej ha rätten att "dela" med sej av vad jag väljer att dela med människor jag tror om gott.

Jag har fått ett flertal samtal från tidningar den sista tiden gällande mina privata bilder på Instagram, att tidningar har fått tips och fått ta dela av min bilder. Visst att det kan tyckas vara naivt att tro människor om gott men jag vill helst göra det.
Eftersom att jag har ett stängt konto så vet jag ju att bilderna och tipsare finns i mitt flöde. Sorgligt att vara så kåt på att dela med sej av mitt liv.

Nu har det inte blivit några problem eftersom att bilderna inte går att använda i media på grund av att dom är privat. Det skulle vara kriminellt. Att även tipsaren gjort sej skyldig till olagligheter väljer jag just i detta nu att inte bry mej om.

Fredagsvällen blev mysig och vi grillade och för dagen intogs middagen ute på altanen. Underljuvligt att kunna vara ute, bara öppna upp dörren och njuta.

Efter middagen körde vi till Rockfestivalen. Mollie hade lite problem med att förstå att det inte var pridefestival. Hon tog på sej alla regnbågsband och märken hon hittade. Jag kunde inget annat än att le mot henne ;)
Det var supermysigt att bara strosa runt och titta på folk. Det är verkligen en salig blandning av människor och de är fint. Alla har ett gemensamt intresse och det är musiken. Musik förenar.
Vi stötte ihop med lite människor vi kände och det är ju inget konstigt med det.
En tjej kom fram och ursäktade sej för att hon störde (vilket hon inte gjorde) och berättade att hon läste min blogg och gjort det i många år. Hon sa många fina ord och jag har nog lite svårt att ta in att jag är en del av andra människors liv. Jag fick i alla fall fram ett tack till henne innan våra vägar skildes åt.

Vi kom hem sent så det var bums i säng för myset. Jag slumrade lite jag med men jag hämtade mej och en ny upplevelse i mitt 40-åriga liv var ett faktum.
Choklad munkar smakar utsökt när man ligger i sängen och äter dom ;)



Jockarp.

fredag 9 juni 2017

Nattätning....



Att vakna halv fyra är självklart inte helt optimalt, man blir oftast något trött :)
Det hände i alla fall mej och jag spatserade upp en timme senare och begav mej ut på berget. Jag angrep mördabacken och det var en bra idé. Starkare än någonsin sorterade jag mina känslor. Bra där!
Jag brukar bara leverera sju km på morgonlöpningen men för dagen slog jag till med lite över milen. Jag hann även plocka med mej lite underbara blommor innan jag åter var hemma i palatset. Hur fint är inte det då?

Jobb och det gick fint, jag hade lite utbildning att pyssla med och till det en tillhörande instruktion som inte fanns. Mer jobb alltså.
Det hände en sak på hemmaplan vilket gjorde att jag körde hem en runda. Ett kallat krismöte ;)
Att reda ut saker är det bästa jag vet, eller ja, det bästa är väl egentligen om det inte händer så mycket som kräver utredning. Hur som helst så löstes knuten upp och känslorna var bra.

Arbetsdagen slutade något tidigare än planerat men just nu när det är Rockfestival i knutarna är det som hela samhället tar en paus. Snålt med kollegor på kneget alltså.
Myset hämtades upp och trotset var ett faktum, jag blir tokig på dumheter och dumheter bjöd hon på. Hon brukar vara följsam men för dagen hade lilla fröken helt klart vaknat upp på helt fel sida av sängen.
Beteendet bröts som väl var och vi fick en fin kväll.

Min icke kaffedrickande vän med son kom och tacomyset var ett faktum. Efter maten blev det häng på altanen och en fotbollsmatch. Det är sommarkvällar det. Jag ser fram emot en hela massa såna kvällar.

Vid nattningen av myset klappade jag ihop totalt. Somnade som en gris i min dotters säng. När jag vaknade upp låg hon lugnt i min famn och sov, jag låg kvar en stund och lyssnade på hennes andetag. En lycka spred sej i hela min kropp och jag var så enormt tacksam.

Natten blev sen och det slogs även till med lite nattätning i sängen, sjukt mysigt ;)

Köksarbete....


Jockarp.


torsdag 8 juni 2017

Samma regn...

Leverans av en stor tavla :)


Jag vaknade upp på natten av att det spöregnade ute och det första jag tänkte var:
Fan! jag har tvätt ute på strecket.
Men jag lugnade mej och i stället njöt jag av att faktiskt ligga i samma säng och lyssna på samma regn med en annan människa. Det är en stor lycka för mej. Det var kärlek.

Morgonlöpning och det var vissa problem att ta sej från sängen, vaken och pigg var jag men likväl var det annat som lockade och drog i mej.
Ut kom jag något sen men det gjorde inget jag var så otroligt stark. Lätta ben, lungorna skötte sej exemplariskt och hjärtat pumpade i symbios. Jag var fri och med den känslan gick det ruskigt fort. Regnet öste ner på mej hela rundan men i min värld lyste solen från klarblå himmel. Lättlevt.

Jag fick ta tag i lite arbetet, det var ett tag sen, ovant men kul. Jag längtade stora dela av dagen till att komma hem, det är bra att längta (ibland)
Hem kom jag och jag möttes av ett par bruna vackra ögon och ett leende, det är något jag helt klart kan vänja mej vid.

Mollie hade hängt med en kompis hem från skolan och hon skulle hämtas upp. Vi hade lite problem med att hitta henne bland ett virrevarr med lägenheter. Jag är glad att jag inte bor så.
Middag lagades och åts. Myset och jag åt själva och det kändes i hjärtat att något saknades.
Jag tog ett litet röj i palatset medan lilla fröken kollad på något program på datorn.

Nattning utan bokläsning, det gillar jag inte, vi får ta och skärpa oss lite med det. Läsning är viktigt och det ger ro.

Lite häng i soffan innan läggdags och det blev intressanta, svåra och känsliga samtal. Lite som livet är faktiskt.


Trivdes fint med ny håruppsättning ;)


Jockarp.

onsdag 7 juni 2017

Perfektion....

Hehe, sångfågel, njaaaa...

Så stor vänskap. Vilken resa.


Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Detta har varit en vecka när jag befunnit mej i en bubbla av känslor och händelser. Bra händelser och bra känslor men det är stort.

Jag har befunnit mej uppåt i landet och jag älskar verkligen att köra bil, att göra det med en annan person vid min sida gör det hela än mer underljuvligt. En bilfärd kan vara så mycket mer än bara att ta sej från A-B.

Jag har även åkt bil och det i en bil där det stod Idol 2017 på sidan, jag kände mej som en rockstjärna när jag hoppade ur bilen och folk vrålglodde på mej ;)
Det har filmats och det har fotats, det har stöts och blöts vad som ska ske.
Jag har skrattat hysteriskt, jag har kramats, jag har sett tårar rinna ut med kinder för min skull och jag har kysst en vacker kvinna. Känslan av perfektion, fulländat, fullkomligt. Jag är där och jag är den lyckligaste kvinnan på jorden just nu.
Jag har mått så otroligt bra känslomässigt, jag kan inte minnas att jag någonsin känt som jag gör. Det verkar som att vid 40-års ålder är det min tur och det känns mer än rättvist :)

Stolt..


Mollie har avverkat tre springlopp, hon gå minsann i sin mors fotsteg. Hon har fått två medaljer och lyckan var självklart stor. Första loppet vurpade hon i men dom andra två låg hon bra till. I framkant alltså.
Vi har provat på fotbollsträning och vi har varit på simskolan. Vi har grillat vid sjön, vi har roadtrippat på Österlen, ja kapaciteten är enormt stor.
Mollie har varit inneboende på undantaget i några dagar, det var längesen och hon tycker att det är så perfekt. Hon busar med kamphundarna och mormor och morfar har full närvaro med henne. Hon är lyckligt lottad min lilla dotter.

Det har redan skett stora förändringar i mitt liv och jag vet att med den personen som kom in i mitt liv med ett brak så kommer inget att bli sej likt igen och jag bara ler.
Jag har alltid haft ett behov av att flytta framtiden bakåt. Att se till att jag är förberedd på vad som ska komma men nja just i detta väljer jag att leva i nuet och lita på att det är det som är meningen.
Jag har sett på sista tiden att livet kan svänga otroligt åt alla håll och att hur mycket jag än förberett och simulerat händelser för mej själv så har det inte blivit på något av dom sätten. Och ja, jag älskar det.
Jag har hittat rätt. Jag har kommit hem.

Mina <3

Österlen har aldrig varit vackrare....


Jockarp.