onsdag 31 augusti 2016

Campare....

Vårt hem....


Jag är rädd för att campinglivet kommer att bli hårt. Ingen mer än jag vill sova inne nu längre. Det är surt med tanke på att palatset rymmer över 300 kvadratmeter boyta och alla vill sova i tält.
Det fnittras och det bäddas och det är mys överallt i den lilla boningen.
Jag sover dåligt, i natt var jag ute en sväng och tittade på en helt fantastisk himmel. Den var proppfylld av stjärnor.

Simskolan har nu tagit fart på allvar och vi är om möjligt ännu gladare över att vi kunde lösa simskoleproblematiken. Simfröken var helt fantastisk och det syntes att hon hade koll och det var helt på barnens villkor, hon anpassade allt efter barnens förmåga. Våra vilddjur hoppade och dök som små sälungar, andra barn var lite lugnare.
Det är ingen billig historia det här med simskola, men det är så väldigt viktigt att det blir bra och då är det helt klart värt varenda lite krona.

Skoj i badet :)


Löpningen har varit sparsam men jag har i alla fall kommit ut en liten tur och det i min ny tröja. Under löpturen funderade jag just på den, jag undrade hur många fler det är som har en sån fin tröja som jag har ;)

På jobbet har det varit kul och tufft. Just nu är vi inne i en testkörning och det är superkul. Det som är tufft är hur man ibland blir behandlad mindre bra för att man besitter en väldig massa kunskap. Jag är just nu en av tre personer som kan anläggningen bäst och konstigt vore annars, vi har levt med den i flera år nu. Men kunskap är makt och har man inte kunskapen så krävs det ibland fulspel för att hävda sej. Det kommer att genomskådas men just nu är jag lika förbannad ändå.
Men jag biter ihop och jobbar på som den duktiga medarbetare jag är :)

Denna vecka börjar även en ny era i vår familj. Myset och jag ska börja på karate, i alla fall ska vi testa två gånger och utvärdera det och se om det kan bli vår grej.
Tyvärr känns det som ett måste i framtiden för det svaga könet att se till att kunna försvara sej. Och vare sej jag är feminist eller ej så lägger jag all den skulden på männen. Tyvärr är de så att det är så många män som gör vår värld så mycket fulare och grymmare.

Nya tröjan....


Jockarp.

söndag 28 augusti 2016

Harmoni....

Myset på fritids :)


Veckan har mest bestått av att smälta det fantastiska ultralopp jag gjorde. Väl tillbaka på jobbet hade jag massa frågor att svara på. Och det gjorde jag med nöje.
Två dagas smärta i musklerna byttes ut mot tacksamhet över min helt fantastiska kropp. Nio mil och smärtfri på två dagar. Helt otroligt. Jag är imponerad.

På kvällarna efter jobbet har det blivit mys med familjen, fikakorgen packades och det blev kaffe på bryggan i Sandvik. Vi strosade på stranden fram och tillbaka lite småpratandes. Myset sprang och hoppade och slängde sej i sanden.




Vi tog ett spontant restaurangbesök i Vägga. Kanske var det sista gången denna säsongen. Allt har sin tid.
Dagarna har förflutit i ett lugn och det måste helt enkelt bero på att jag kunnat släppa fokus på träning helt i veckan. Det har varit en ovanlig och behaglig vecka då jag släppt allt vad det gäller att förse kroppen med näringsrik och bra föda. Jag har frossat i vad jag vill och det har varit bra, det behövs sådana perioder också.
Men nu är den perioden slut för denna gången :)

Fint väder ledde till en utflykt till ön Tjärö. Vi tog båten ut och la oss i en sänka vid några klippor intill vattnet. Myset plockade maneter i en kåsa och släppte ut maneterna i öppet hav. Vi låg på en filt och ömsom tittade på henne och ömsom blundande. Hela kroppen fylldes på av energi.
Ostbrickan dukades fram och vi åt med god aptit till vågornas klunkande mot klipporna. Det är just så livet behöver vara ibland. Helt fritt från måsten. Underbart.


Lite pyssel på klipporna...


En vinkväll var inbokad och det blev trevligt. Jag och Mollie åt snask och fröken flickvän med väninna drack vin. Bra deal.

Eftersom att vi i denna familjen är väldigt spontana av oss så händer det att saker sker fort. Tiden mellan tanke och handling kan vara väldigt kort och så var det med tältgrejen. Vi vill tälta men vi har inget tält. Vad gör man då?
Man köper ett tält:
Pang nu står det ett tält på palatsets baksida, det är fullt möblerat av myset med böcker, pyssel och blommor. Tanken var att vi skulle bo där i natt, men hemfärden från vinkvällen blev sen så myset valde sängen framför liggunderlaget.
Vi får se när lusten faller på nästa gång, Jag hoppas att det inte dröjer allt för länge.

Blå himmel blått hav...


Jockarp.

tisdag 23 augusti 2016

Smärta och Skolbuss.....

Fröken flickvän (kranskullan) hade gjort en krans till mej. Kärlek.


Att det är svårsmält att jag har sprungit nio mil är inte så svårt att förstå, jag blir nämligen påmind hela tiden. Hela kroppen smärtar under läkningsprocessen. Det känns som om varje lite muskelfiber är skadat och kämpar för att läka.
Jag har fått låna min fars gamla skidstavar för att kunna ta mej ut på ett par välbehövliga promenader på berget, viktigt att mjuka upp musklerna.
Benen smörjs in av värmande salva och varma bad är väldigt skönt just nu.

Jag tog måndagen ledigt och det passade fint, myset skulle åka skolbuss för första gången och det var spännande.
Jag lämnade av henne hos en chaufför som inte riktigt föll mej i smak, en man som var utan handlingskraft, jag avskyr det. Jag hoppade in i bussen, (icke graciöst) och styrde upp med bilkudde och bälte. Jag vinkade av min dotter och linkade hem och hoppade in i bilen. Jag körde efter skolbussen hela vägen till skolan för att se att hon kom dit hon skulle och att hon gick på rätt väg.
Myset och hennes kusin gick hand i hand in till hennes krok för att hänga väskan, det var skönt att se att det fungerade.

En promenad på berget och en kaffe på undantaget.
Lite pysslande hemma under förmiddagen hann jag med innan jag fick förfrågan om en lunchdejt. De tackar man ju inte nej till. Fröken flickvän och jag tog lunch på stan och det passade mej utmärkt.
Jag hade nämligen en plan om att köra upp till mysets skola för att se att det sköttes korrekt att få med henne ombord på bussen hem. Det såg mycket bra ut. Bussvakten kom hand i hand med min dotter och hjälpte till i bussen.
Jag gav mej till känna för vakten när bussen kört och gav cred för gott utfört arbete. Rektorn för skolan kom förbi och undrade vad jag gjorde där med tanke på att myset åkte buss. Jag spejar på er sa jag.
Vilken hönsmamma du är fick jag till svar.
Jag flinade bara och sa:
- Det handlar om min dotter och hon är viktig, viktigast. Hönsig eller ej.
Jag tackade än en gång och hoppades på fortsatt gott sammarbete :)

Jag körde efter bussen hem och mormor, morfar, hundarna och jag tog emot min lilla tjej. Hon flinade med hela ansiktet när hon såg oss stå på plats redo och krama om henne. Underbart att se.
Just nu känner jag mej ganska trygg att lämna henne i skolans värld. Hon är stor nu.




Måste ju visa upp denna skönhet jag fick runt min hals :)

Jockarp.

måndag 22 augusti 2016

Ultravasan 90....

Myset skrev på min arm så jag skulle bli stärkt- Kärlek-


Ja, jag vet inte hur jag ska börja och hur jag ska kunna beskriva den känslan jag har efter helgens upplevelse.
Halv fem på morgonen gav vi oss i väg till Berga by, det var mörkt och duggregnet föll lite småsnällt på oss.
Pampig musik ljöd ur högtalarna, det luktade linement och stämningen var hög.
Nedräkningen startade och jag pussade fröken flickvän hej då.
Den första backen som varade i närmare 4 km gick uppför kraftigt och längs med kanterna brann marschallerna stämningsfullt. Det var en fantastisk morgon.
Vetskapen om att jag hade nio mil framför mej gjorde att jag rös till lite. Jag hade lovat mej själv och fröken flickvän att ta det väldigt lugnt, tipsen jag fått till mej var att om jag tyckte att jag sprang långsamt skulle jag springa ännu långsammare.

Regnet ökad på och det öste ner när jag kom upp till den första kontrollen som var Smågan. Här tog jag ett par klunkar vatten och fortsatte direkt. 9 km avklarat och pulsen var låg.
Tre små vätskekontroller passerades på vägen till Mångsbodarna, jag drack på varje station.
Vid Mångsbodarna stod fröken flickvän och hejade, jag gav rapporten om att jag var pigg efter de första sprungna 23 kilometrarna. Jag tryckte ner ett par resobrör och ett par energi gel i bältet. Pussades hej då och vidare ut i spåret.

Överraskande stod min kära sambo även på nästa station som var Risberg, det hade vi inte bestämt så jag blev väldigt glatt överaskad. En mil till avklarad och jag var pigg. En puss och vidare ut i fäders spår.
Det var nu 12 km fram till Evertsberg och jag var blöt om fötterna efter spångspringningen och ösregnet. Regnet hade nu avtagit och trots att jag var blöt så njöt jag, vi sprang i vacker natur, bland vit lava och små fäbodar, små sjöar dök upp titt som tätt och det var en fröjd för ögat.


Vi passerade skylten med information om att vi nu var förbi Marathon distansen och befann oss i Ultrans värld. Det var en skön känsla. Vid 47 sprungna km kom jag fram till Evertsberg. Det väntade pannkakor och skobyte. Jag valde att springa den sista biten i ett par skor som var en storlek större på grund av att fötterna var svullna. En blåsa på undersidan av foten fick ett litet skydd och jag rapporterade snabbt till fröken flickvän att jag var ruggigt pigg. Pulsen var fortfarande låg vilket var skönt. Magen höll sej även den i schack. Tack för det.
Jag fick informationen om att Isabellah Andersson och Jonas Buud hade brutit loppet, det var synd men det gav mej ändå en härlig feeling om att jag faktiskt skulle kunna slå dom i detta lopp :)

Jag rullade sen på 15 km till Oxberg, jag var inte säker på att fröken flickvän skulle vara på plats, det hängde mycket på möjligheten på parkeringsplatserna. Men jag hoppades. Jag hade nämligen börjat få rejäla skav under armarna och ville gärna byta tröjan.
Till min glädje var hon på plats och det var underljuvligt att få på sej en ny torr tröja.

Nu började det bli jobbigt, låren ömmade rejält och när jag nådde fröken flickvän på kontrollen i Hökberg var jag vit i ansiktet och rejält trött.
Ytterligare ett kort stopp en pannkaka slank ner och jag fortsatte med mina energigel och resorbrör. Även vätska på alla stationer om än bara ett par munnar.

Sista kontrollen innan Mora var Eldris och där visste jag att jag inte skulle bli uppmött, jag tog en halv bulle vilken jag fick spotta ut en stund senare för att den bara växte i munnen, jag gick och kissade på en bajamaja och blev upprymd över att jag var nödig. Detta betydde i min värld att jag skött mej utomordentligt bra med att fylla på med vätska. Stärkt av detta sprang jag de sista 9 km in mot Mora.

Jag passerade löpare som var så slutkörda att dom till och med fick gå i nedförsbackarna, det stärkte mej ytterligare, jag har skött min träning.
En sista liten uppförsknyck innan målrakan slog jag av på tempot och gick, jag ville vara så stark så att jag kunde springa hela vägen i mål.

Jag kom in på vasaloppsrakan och till publikens jubel sprang jag in på en 43:e plats bland damerna på den helt fantastiska tiden 10:13:11
Stoltheten såg inga gränser. Jag fick min medalj runt halsen och den smakade underbart.


PÅ väg mot mål. Trött och glad...


Det krävdes Mod att starta - Styrka att hålla ut - Beslut för att komma i mål.
JAG gjorde det. JAG sprang ta mej tusan från Sälen-Mora.

Ett stort tack till alla som gjorde detta möjligt och alla som trott och hejat på mej.
Ingen nämnd och absolut ingen glömd. Stort Tack.

I Mål....


Jockarp.

torsdag 18 augusti 2016

Fritids och skola....

Balansövning...



En lugn vecka för mej men en väldig intensiv vecka för myset börjar gå mot sitt slut.
Måndag morgon och det var dags för att börja på fritids. Jag körde henne och var med en vända inne i lokalen och kikade. Vi kramades och sa hej då. Inga problem där inte.
Dag två samma visa men när hon kom hem berättade hon att hon varit ledsen, jag frågade vad anledningen var men enligt henne själv var det inget. Svårt det där.
Mormor hämtade upp henne tidigt för att dagarna inte skulle bli allt för tuffa.
Vi tog en kvällstur ner till Hällevik och badade i poolen. Mini fick vara hemma och det var nog tur det, för den stora rutschkanan var välbesökt av damerna från Jockarp. Det var roligt och mysigt och nattningen gick väldigt snabbt på kvällen.

Lite träning...


Skolstarten inföll på samma vecka.
Vi tog en lugn skön frukost, det åts bra trots att jag tror att fröknarna var lite småspända på hur dagen skulle bli.
Vi körde in till skolan och det är lite klurigt med alla rutiner i början,  men jag tror nog att vi snart ska får kläm på dom.


Full fart...


Efter skolan tog vi en tur till fiket i stan, lite lyx så där första skoldagen är ju ett måste. Vi mammor vill väldigt gärna få ur barnen lite information om hur dagen varit. Mollie berättade att hon träffat sin fadder och att hon var olik sej på bilden hon fått, hon såg annorlunda ut i verkligheten. Hon hade i alla fall hämtat mjölk till myset under lunchen.
Fruktstunden hade uteblivit och tydligen hade det intagits glass.
Det fanns inga mjölkallergiska barn, men däremot fanns det en som inte tålde kött, allt enligt mysets Rapport.
Hon hade kramat sin kusin på rasten och det hade regnat. En sång hade dom sjungit och fröken hade spelat trumma. Lunchen bestod av soppa, den var god. Tja det var nog det hela, detta var mysets första skoldag. Det verkar varit en helt okej dag :)

Redo för första skoldagen....

Jockarp.

söndag 14 augusti 2016

Fest och holk....

Redo för fest :)


Tiden börjar bli knapp och just nu har jag problem med en bit på lår musklen och likaså höger vadmuskel. För att få ordning på dom delarna inför loppet så har jag tryckt i mej, magnesium och kalk, detta varvat med massage och väldigt lugn träning.
Vasaloppet är inte ett lopp man springer halvskadad. Nepp här måste varje muskel hjälpa till och göra sitt.

Just nu består mina tankar mest av skolstart och långlopp. Det finns inte plats för så mycket mer. Den kommande veckan kommer jag därför bara jobba några dagar sen blir det full fokus på hemma plan.

I går var vi i Hällevik på överraskningsfest för min jobbarkompis. Det var en fantastisk rolig och trevlig tillställning som startade redan klockan tre på eftermiddagen. Huvudpersonen hade inte en susning om vad hans familj hade planerat. Och planerat hade dom, mat i mängder och spriten flödade. De saknades inget på festen.
Gästerna var en salig blandning vilket alltid är trevligt, att det var en hel hög musikanter på plats gjorde ju inte det hela mindre livat och stämningsfullt. Det var superhärligt när gitarrer och flöjter togs fram och det revs av en härlig mix av gammal och ny musik.

Jag och huvudpersonen ;)


Långa djupa och även några hetsiga diskussioner framkom under kvällen, att inte alla ha samma tankar, tycke och smak är ju helt klart. Men man kan ha kul ändå :)

Myset var inackorderad hos mormor och morfar. Mormor jobbade kväll så hon och morfar hade pysslat med lite saker i verkstaden. En fågelholk byggdes och myset hade inte sparat på färgen, varken på holken eller på klänningen.

Klockan sju i morse gick jag upp på undantaget och väckte min lilla prinsessa, jag klarade inte att hålla mej längre och jag såg de som viktigt att hon inte sov bort hela dagen.



Jockarp.


onsdag 10 augusti 2016

Potatis och nötter....



Eftersom vi fick en akut tandläkartid vid tiosnåret på förmiddagen så beslutade jag mej för att det inte var lönt att gå till jobbet alls. Myset blev superglad över informationen om att vi skulle hänga hela dagen.
En lugn frukost sen borstades tänderna länge och väl.
Vi körde till stan och gjorde en kontroll av tänderna hos tandläkaren. Hon såg inga problem och trodde inte heller att det skulle bli några problem längre fram i livet men rådde mej ändå till att anmäla det till försäkringsbolaget.

På tal om anmälan så fick jag en massa märkliga medelanden på mitt Twitterkonto under gårdagen. Det var något hot om en rättsprocess, socialen och polisen. Jag fnittrade lite över paniken vedebörande hade över att få kräka av sej på mitt konto om saker som hon inte hade en aning om. Det intressanta var att vips var dom borta igen, troligtvis hade personen som hotat kommit på att den just gjort det vilket lätt kunde innebära en rättsprocess för henne själv.
Det är så mycket nötter som spatserar runt på moder jord, måtte dom snart sluta spatsera förbi i mitt liv bara ;)

Efter besöket hos tandisen tog vi en fika med mormor på ett café i stan. Det var supermycket folk och en och annan kändis som jag växlade några ord med, myset åt glass, själv nöjde jag mej med en slät kopp kaffe.
Vi hade lite böcker som vi skulle byta ut det passade ju ypperligt att fixa med det, sagt och gjort, en vända till bibblan. Mysigt värre.

Jag fick styra lite med schematiderna för skolan och bussarna som det är tänkt att myset ska åka med. Tiderna stämde inte överens med varandra. Så lite mail och samtal till kommunhuset blev det, men nu är det ombesörjt och det känns tryggt inför skolstarten.




Vi mötte upp en kille som skulle fixa till vår diskmaskin, vi satte honom i jobb sen drog vi ner på Vesan för att plocka potatis.
Myset älskar verkligen den sysslan. Hon drog med flohackan som om hon aldrig gjort något annat, det var underbart att se hennes lycka när hon drog fram potatis efter potatis och la ner i spannen. Jag hoppas verkligen att det blir minnen som hon kommer att bära med sej i livet. Precis som jag bär med mej minnen sen jag och min morfar plockade potatisar, vi räknade varje potatis och varje gång hoppades jag att det skulle dölja sej rekord många eller rekord stora potatisar under blasten. Härliga minnen det där.

Konstnärsådran behövde lugnas ner något och målafärgerna togs fram, både myset och jag målade, hennes bilder såg betydligt bättre ut än mina och det är ju skönt att hon inte ärvt konstnärsgenen av mej. En dusch och lite hårinpackning på myset innan klockan slog 18,00. Där efter startade vi teven och till den poppade vi lite corn. Lite tisdagslyx sådär, så jobbar vi.




Jockarp.

tisdag 9 augusti 2016

Sång och golf......

Mollie fixade med kronan på huvudet :)


En dag som började med skönsång för en liten treåring. Det var så väldigt mysigt att närvara när hon ställde frågan om hon fick blåsa ut ljuset. Hon blåste enkelt ut det och sen startade paketöppningen. En bra start på måndagen.

Jag körde tidigt till jobbet, jag var nyfiken på hur läget var efter en veckas frånvaro. Allt såg stabilt ut vilket var glädjande, detta gjorde det möjligt för mej att stämpla ut redan vid tre. Skön mjukstart.

Att det finns föräldrar som beter sej lumpet mot sina ex är inte ovanligt, men att bete sej på ett vis där det går ut över barnen är långt ifrån okej.
Alla föräldrar borde väl vara skapta till att se till att göra det som är bäst för sina barn?
Nej jag tvivlar på det, vissa är så egoistiska och bekväma så att det helt och hållet går ut över barnen.
Vissa föräldrar vill till exempel inte att sina barn ska lära sej att simma, vilket jag har noll förståelse för.
I vår familj ser vi det som väldigt viktigt så därför har vi löst det på ett lite eget sätt. Ett sätt som gör det möjligt för barnen i familjen att lära sej det.
I stället för att tjejerna ska gå som det är tänkt en gång i veckan så har vi pratat med simfröken och fått till en deal att dom ska kunna gå två gånger varannan vecka och ingen gång den andra veckan.
Vi är så oerhört tacksamma och glada över den lyhörda simfröken som ger tjejerna samma möjlighet till att kunna få lära sej simma. Det går om man försöker :)
På tal om simning så skedde det en lite olycka sist vi var i badhuset, det ska vi kolla upp under dagen hos tandisen.

Måndagskvällen bjöd på god middag och en golfmatch mellan mej, myset och morfar. För dagen testade vi den nya banan i Norje boke, den var inte riktigt färdigbyggd, men vi hade väldigt roligt ändå.
Jag bjöd på både golfen och maten vilket givetvis uppskattades.

Lite häng i soffan fick avsluta dagen och det var skönt minsann.

Besatt av golfspel :)


Jockarp.

måndag 8 augusti 2016

Kalas och löpning....

Fin, fina tårtor. Se men iinte röra :)


Sista dagen på semestern användes till att börja med att springa och det på fastande mage. Jag drog in 27 km till på kontot, det kändes bra hela rundan och det är skönt att ha det med sej i bagaget. Nu blir det inte fler långpass innan den stora dagen. Jag räknar med några turer på runt milen och även ett försök till kolhydratstömmning innan jag står på startlinjen. Men för övrigt lär det bli sparsamt med att slita på dojorna.

Myset var på kalas hos en dagiskompis och dit fick hon lift av mormor och morfar som skulle på utfärd.
Jag hämtade upp henne själv efter att det avslutats och det verkar som om hon haft det toppenbra med sina vänner.
Vi körde hem och hämtade upp kamphundarna och såg till att dom fick lite kärlek innan vi åter begav oss iväg på kalas.
Ett ettårs kalas i Olofström vilket var super mysigt. Barnen lekte mestadels själva och det gav oss vuxna tid till att samtala om vuxna saker.
De var väldigt roligt att se alla igen.

Trötta och färdiglekta barn lastades in i bilen och vi körde hem. Barnen lekte lite med hundarna och Sigge han fick fullt upp när utklädnaden var ett faktum. För att kamphundarna skulle få lite paus i själva leken så tog fröken flickvän dom på en tur på berget.

Trissen och jag var hemma och chillade lite i soffans hörn. Det hade varit en intensiv men rolig dag.

Dom se glada ut :)


Jockarp.

söndag 7 augusti 2016

Västkusten....

Här bodde vi....


Nu är vi hemma efter en semester vecka som hade det mesta. Vi lämnade byn tidigt och körde mot Ullared, där hängde vi några timmar, shoppade och åt lunch sen drog vi vidare upp i landet.
Vårt mål var ett fantastiskt ställe vid namn Capri, detta ligger i Strömstad vilken även den delen av världen var påtagligt vackert.
Tjejerna var förväntansfulla och dom tyckte att det skulle bli underbart att komma fram till stugan.

Vi kom fram klockan tre på eftermiddagen och vi hade gott om tid att göra oss bekanta med allt som fanns på stället. Vi tittade på golfbanan, tennisbanan, lekrummet och stranden, Vi gick en tur på klipporna i samlad trupp och det var helt underbart att komma ut och röra på sej efter flera timmar i bilen.


Vår kamerakvinna gjorde så gott hon kunde ;)
En dag gick vi till Norge :)

Vi gjorde utflykt till Kosteröarna vilket var mycket intressant. Kosterhavet är tydligen den enda nationalparken som är marin i Sverige, detta hade jag inte en aning om. Det finns 12000 olika arter, hälften i vattnet och hälften på land.
Vi fick ta del av mycket information på deras naturum, och där fanns både sjöstjärnor och krabbor. Krabbor som vi för övrigt fiskade upp vid bryggan vid vår stuga enbart med en klädnypa och lite skinka. Superkul för en annans som är en riktig landkrabba ;)

Vi grillade på klipporna, vi badade i det salta vattnet och även i poolen, när det var ostadigt väder drog vi in till Strömstad och gick på badhuset där. Myset var överlycklig när hon numera tar sej fram i vattnet utan puffar, och bättre ska det bli.


Vykort måste skickas...

Ett äventyrsland hann vi med mellan badandet och de mysiga kvällarna som bestod av antingen finns i sjön eller skitgubbe. Det var så härligt att sitta fyra tjejer vi köksbordet på kvällen och spela kortspel. Dom börjar bli stora nu tjejerna.

Träningen har hunnits med utan problem, varje dag har jag sprungit vilket har resulterat i över sju sprungna mil. Miljön var annorlunda, fin och grymt backig vilket var bra. Även fröken flickvän fick utlopp för sin gruppträning, ett gym hittades och användes flitigt.


Det golfades flitigt ;)


Jag har själv haft det väldigt chill och hunnit läsa ut hela boken om utvandrarna av Vilhelm Moberg. Jag har sett filmerna såklart men boken har jag aldrig läst och jag är glad att jag nu har gjort det. Ett enastående vackert språk och vackra formuleringar, beskrivande om miljöer och människor. Att sen hela historien faktiskt påminner så mycket om hur det är i dag gör ju inte saken mindre känslosam. Nu ska jag börja  med nästa bok om invandrarna. Jag undrar om det finns några likheter om hur det ser ut i världen idag?

Mitt lilla mys....


Jockarp.