tisdag 31 mars 2015

Uppäggat.....

Pennan ser pluttig ut....


Jag låg och trynade som en liten gris när klockan ringde, det tillhör inte vanligheterna det inte. Likt Rönnedahl hoppade jag käckt upp ur sängen och tio minuter senare var jag på väg mot bruket. Det regnade hysteriskt och vägen var obehagligt blöt, men det rullade på.

In på bruket och en kopp kaffe slank ner, jag drog i mej en banan och ett äpple till morgonmötet, det fick vara min frukost denna måndag morgon.
Under mötet kom en kille in med världens största påskägg och ägget var proppfullt med snask och godsaker. Det intressanta i det är att killen är helt avvand på socker och en riktig hälsoguru. Himla roligt med kontrasterna i det tänket ;)

Jag lät bli ägget hela förmiddagen men på seneftermiddagen slank det ner ett par små chokladbitar i den Vilhelmsonska magen.

Jag kom i väg sent från jobbet och var inte hemma förrän närmare fem, mitt mys var redan hämtad från dagis av mormor och dom hade hunnit med att agera chaufförer till kusinernas träning inne i stan.
Det är bra att dom aktiveras.
Myset var i full gång med att lek kurragömma när jag stövlade innanför dörren på undantaget. Hon kramade mormor och morfar hejdå sen drog vi hem.
Maten stod på bordet och svärmor var på plats. Fullt hus vilket är väldigt trevligt.

Myset somnade halv åtta och det efter att vi dragit av sagan om mumintrollen. Jag frågade om hon ville ha ett kramdjur när hon skulle somna och då svarade hon pillemarsikt att hon ville ha mej som sitt kramdjur. Det gick fint för min del. Lite pill i håret sen sov hon som en stock.




Jockarp.

måndag 30 mars 2015

Västkusten....

Nya brillor....


Från en heldag med min dotter till en heldag utan henne. Vi lämnade henne redan klockan åtta hos kusinerna. Enligt rapport fick hon hjälpa till att väcka ett par morgontrötta kusiner ;)
Fröken flickvän och jag hämtade upp mina svärföräldrar sen bar det av mot Göteborg. Men innan vi kom till Götet väntade en heldag på Ullared.
Det var väldigt mycket folk men jag brydde mej föga. Jag myste i allra högsta grad av sällskapet. En heldag med min tjej. Det var mycket fysiskt. Vi gick i varuhuset som om vi var dom enda som var där. En härlig känsla. Det var hon och jag.

Vi blev bjudna på lunch av svärmor och sen fortsatte handlandet några timmar till. Bilen fylldes upp sen drog vi vidare.
Det var teaterdags. Lillasystern till fröken flickvän hade ställt upp föreställningen "Jag sköt Jan Stenbeck" och den ville vi självklart se.
Pjäsen var bra, inte så djup som dom andra vi har tittat på och systern var enastående bra, rolig och knäpp i sin roll.

Efter att applåderna tystnat drog vi ut på krogen, en fantastiskt restaurang där oxfilén lades på tallriken. Denna gång bjöd svärfar. Väldigt blygsamma kostnader på vårt matkonto alltså :)
Vi vinkade av systern och sen bar det hemåt. Färden hem var allt annat än kul, regnet öste ner och det blåste från alla håll. Men mitt i natten var vi äntligen hemma och det var hopp i lopplådan bums.

Gårdagen var tänkt till en långtur med löpaskorna men när regnet öste ner avblåstes eftermiddagens tänkta pass med en nyfunnen löparkompis.
Istället tog jag en sväng i backarna när solen efter middag blygsamt tittade fram. Det var ett tufft men bra pass. I en av dom värsta backarna fick jag slå av på tempot och socialisera mej lite. En bybo och skogsarbetare krävde att några ord växlades. Vi sa slutligen hej då och önskade varandra en fin fortsättning på dagen.

Hem och kaffe i trädgården och vidare in i badet med min dotter.
Efter middagen blev det ett avslappnat häng i soffan.

Ny kepa...



Jockarp.

söndag 29 mars 2015

Köksan.....



Ännu en heldag med min dotter. Våren kom inom byn och vi var ute hela förmiddagen. En liten tur på berget med kamphundarna, lite vedkörning, studsande på studsmattan och slutligen lite blomplock.
En enkel förmiddag.

Fröken flickvän kom hem efter lunch och då tog jag på mej löpardojorna och sprang iväg. Det var lite trubbel vid järnvägs övergångarna så jag fick springa in till stan och över bron vid museet. En bro till avverkade jag och det var den över till ljungaviken. Jag var seg och hade hög puls på hela rundan, varför vet jag inte men möjligt är att det är käken som spökar.
Turen slutade på nästan 13 km och tiden var hyfsad trots att jag stannade och pratade en stund med några glada bybor. Det sociala måste skötas om det med.

Det blev en tur till på berget och denna gång följde kaffeväskan med. Livet är bra lättlevt när man sitter med en kaffekopp i en något blyg vitsippskog, det dröjer inte länge förrän blygheten släpper. Några små sippor blommade faktiskt och de måste väl ses som väldigt tidigt.

Jag satte på mat på spisen sen väntade det ett härligt bad med min dotter. Nu äntligen förstår hon att om hon skvätter vatten på mej så skvätter jag vatten på henne. Enkelt och lättförståligt. Rena och fina klev vi upp och maten smakade väldigt bra. Men så var det min parad gren, helstekt kyckling som min mormor lärde mej att tillaga. Mums :)


Hon är grym i köket :)




Jockarp.

fredag 27 mars 2015

Shoppingtur.....

Här balanserade jag ;)


Jag började med en löprunda 05,30, allt för att få tiden att räcka till allt som krävs för att kropp och psyke ska tillfredställas.
Vidare drog jag till tandis för att kontrollera en ömmande käke som jag fått piller för. Doktorn trodde att det var bekymmer med tänderna så undersökningen var ett faktum. Det togs bilder kors och tvärs i munnen på mej men allt såg perfekt ut. Jag fick ännu en gång cred för min mycket goda tandhygien, tandis var intresserad över hur jag behandlade munnen. Detta berättade jag glatt för honom ;)
Ytterligare ett pass på jobbet och kvällen var vigd för studiebesök, buffe och handbollsmatch i Kristianstad.

Vi fick en guidad visning av arenan och vi fick tillgång till alla skrymslen utom just omklädningsrummen. Det coolaste var att vi fick gå uppe på insidan av taket. På en spång över tvskärmen spatserade jag omkring utan att någon nere på läktaren hade en aning om det.
En mycket delikat måltid blev vi bjudna på i ett av vip rummen. Lyxigt värre.
Matchen då, nja det gällde inget Kristianstad står som segrare som om dom förlorade eller vann spelade mindre roll och för dagen förlorade dom faktiskt.



Det blev en rolig men sen kväll. En natts sömn sen var det upp och i väg. Mormor och kamphundarna kom och hämtade upp oss vid åtta och vi körde till Helsingborg. Vi lämnade hundarna för trimmning och sen var det Väla som gällde. Lilla fröken shoppingmonster drog igång. In i polan och pyret affären och ut ett par lusingar fattigare gick mormor ;) klänningar och byxor fyllde kassarna. Kassörska för dagen var lilla myset, hon fick hjälpa till och det var en höjdpunkt.

Nya skor för våren var egentligen de vi skulle köpa och efter lite testande slog vi till med två par, ett par gympadojor och ett par foppisar. Mitt lilla modelejon bytte om som stålmannen och hela den nya kollektionen satt på plats.


Butiksbiträde...



Vi åt en god lunch, jag valde indiskt och myset gula M:et, mormor tog spätta. Jag kan inte nog rekommendera dessa mat torg som finns på shoppingcentert. Helt perfekt, alla får det dom vill ha.
Vi snaskade till de med en varsin glass efter maten. Gött.

Kamphundarna hämtades upp och dom var så tjusiga. Kvällen bestod av varm macka och soffhäng.
En helt underbar dag med mitt mys var till ända.



Jockarp.

onsdag 25 mars 2015

Tandborstning......




Två grymt tuffa dagar på jobbet. Möte från morgon till kväll. Hemma mellan 18-19 det är inte optimalt det. Lägger vi sen på ett möte med Levande Landsbygd som varade till över 21, så var baken lagom mör.
Myset har i alla fall inte haft så tuffa dagar, hon har blivit hämtad av mormor och dom har rullat köttbullar och varit på bamsegympan. Min tid med min dotter har varit på tok för lite och jag hoppas råda lite bot på det.

När vi väl har träffats har det varit skoj och stim. Hon skrattade högljutt när jag kittlade henne på magen. Hon bad mej sluta och när jag gjorde det så bad hon mej kittla henne igen. Skrattet smittar värre än pesten och jag flinade jag med. En helt underbart stund tillsammans innan nattning. Det är så väldigt lite som behövs för att få en på topphumör.

När vi skulle borsta tänderna sa Mollie plötsligt.
- Varför har inte jag någon pappa?
Det kom så väldigt plötsligt och efter en tio timmars dag på jobbet sittandes i möte så var huvudet inte alls förberett på den frågan.
Varför undrar du det sa jag, är det någon som sagt något?
Ja det var det.
Jag frågade henne om hon ansåg att hon behövde någon pappa? Och på den frågan hade hon det lite svårt att utveckla, hon har ju bara ordet pappa, inte någon person. Jag spann vidare och sa du har ju mamma, mormor, morfar, morbror, moster och fröken flickvän, det räcker väl.

Hon blarrade på och frågade en massa och jag tog upp henne i famnen och sa.
- Mollie, en dag när du är lite större ska jag berätta allt för dej, om varför du inte har någon pappa.
Men hon är lik sin mor lilla fröken Vilhelmsson och hon gav sej inte.
- Du kan väl berätta nu mamma.
Hela hennes lilla väsen övertygande mej om att hon inte skulle nöja sej om jag inte berättade.
Så ja, första lektionen om blommor och bin utspelade sej i det Jockarpska palatset mitt under pågående kvällstandborstning.

Förmodligen var jag en usel pedagog men jag tror mej veta att jag får fler chanser till att förklara hur det går till när en flicka som inte vill leva med en pojke skaffar barn :)

När jag satt i soffan på kvällen och funderade över det som utspelat sej en stund tidigare så log jag ett stort leende.
Ett tacksamt och lyckligt leende. Ett leende över min helt underljuvliga lilla dotter.
Hon är helt klart en utmaning i mitt liv och jag älskar utmaningar.

Det kan hända mycket på en liten stund ;)


Jockarp.

måndag 23 mars 2015

Trandans och kalas....



Tidig morgon blev till förmiddag och utflykt väntade. Mormor kom och vi lastade på mysets cykel på flaket på King Caben.
Vi körde till Vä och gick på café. Världens godaste kakor görs på detta café och dessa åt vi ju då självklart.
När vi var nöjda körde vi ner till Pulken. Tranmatningen var i full gång, 3000 tranor var på plats och de ville vi ju självklart ta del av. Mollie cyklade från parkeringen till fågelskådar platsen, vi kollade en stund på gänget och Mollie frågade hela tiden om var småtranorna var. Jag kunde inte inte svara henne på den frågan.




Vi körde hem och jag hoppade i löparskorna. Rundan var himmel för själen men ett helvete för mina tår. 7 Km njutning på små stigar som snirklade sej runt på ett solstänkt berget. Jag hade ingen press, jag skulle inte prestera något. Här handlade det endast om kärlek till löpning. Och det var en stor kärlek.
Mitt på en stig när jag funderade på allt underbart i mitt liv så stod det plötsligt i en Isabell färgad häst framför mej. Den var utan ryttare, sadel och träns. Den var svett och lite uppstressad. Jag klappade den lite men sen gick den. Jag fortsatte sen i motsatt riktning.
När jag kom hem ringde jag polisen och informerade om den lösspringande hästen.

Förväntansfulla.....

Det var dags för ännu ett kalas. Tjejerna är så stora nu så det var dags för barnkalas och herregud vad lyckat de blev. Barnen fick glass och vi sjöng. En enhörnings Piniata roade dom en bra stund. Det var svårt att få hål men slutligen gick det. Loue the man kom på besök och gosse vad paffa och glada barnen blev, vissa vågad krama Loue vilket jag tyckte var kul eftersom det var jag som befann mej i dräkten :)

5 årings kram :)

Efter kalaset blev det bad av trissen och till middag blev det korv och potatismos. En lyckad dag helt enkelt.



Jockarp.

söndag 22 mars 2015

Rusk......

Utsikt på promenaden :)


En gråmulen och blåsig dag var vad vi vaknade upp till. Den kunde inte kommit lämpligare, vi hade städning av palatset på vår "att göra lista". Det stundade femårs kalas och då måste det vara tjusigt.
Lilla fröken femåring åkte på shoppingtur med sin mormor och vi andra körde till affären.
Ett stort lass med förnödenheter lastades in i bilen sen for vi hem. Kaffe på det sen var det dags att putsa till de sista.

Efter allt bestyr tog jag på mej jackan och gick ner på vesan en sväng, det bet rejält i kinderna när jag gick mot vinden, snöflingorna yrde om mej men jag njöt, det var trots detta vår i luften. Underbart.

Kalaset drog igång och det blev en trevlig tillställning. Fullt ös på alla barnen och maten slank ner och alla verkade nöjda. Vi hade ett litet ballong problem som löstes genom en av gästernas talang på just att blåsa ballonger. Det levererades ballonger i alla former och färger och det triggade till lek.

Tårta och glass i stora lass och efter det fortsatte lekandet ett tag till. När gästerna tackade för sej var det hals över huvud bums i säng och det märktes att dagen varit intensiv. Dom små föll ihop som små korthus.
Vi damp ner i soffan ett par timmar innan även vi intog vågrät ställning.



Blåsning...
Jockarp.

lördag 21 mars 2015

Festligt....

Här ska rockas :)


Fem ljus i en tårtbit, ballonger och paket. Klockan sex på morgonen var det dags för skönsång. En mysig morgon innan alla skulle i väg på sina uppdrag. Jag hann med en snabb tallrik gröt innan jag kastade mej iväg och lämnade kalasandet bakom mej.

Jobbet gick bra, jag växlade mellan några möten på förmiddagen och att fotografera och skriva riskobservationer. Ett bra samarbete mellan två huvudskyddsombud, samtidigt fick jag mej ett behövligt studiebesök på en annan avdelning. Givetvis studerade jag solförmörkelsen, vem gjorde inte det liksom.

Middag med chefen och sen var eftermiddagen vig till att jobba med riskanalyser. Ett viktigt och spännande jobb och för dagen kunde jag klarmarkera en hel del riskidentifieringar. Det kändes väldigt bra.
Lite mailande innan helgen satte klorna i mej och jag körde mot dagis.

När vi kom hem kom svärmor med mat till oss. Hemlevererat till bordet, lyxigt värre.
När jag satte tänderna i maten kände jag hur hungrig jag var. Glupsk var bara förnamnet. Jag tror mej ätit i kapp efter mitt lopp nu. Jag börja känna mej bomullslik och härlig på magen ;)

Veckan har även innehållit årsmöte med vår fackförening, medans jag var där var myset på ridskolan med mormor och morfar, Hon hade fått busig Mulle även denna gången och för dagen hade det varit uteritt i skogen, detta uppskattades mycket. Lite tjurig var jag för att jag missade allt detta.


;)




Jockarp.

torsdag 19 mars 2015

Synad....



Lite flextid för att åka på den årliga kontrollen för bilen. 07.06 blev jag insläppt och några minuter senare fick jag tillbaka vår andra bli med blankt papper. Lyckan var total. Glatt vinkade jag hej då till grabbarna på besiktningen och upplyste dom om att vi ses igen nästa år.

Mot jobbet och det var en hel del att styra med under förmiddagen, självklart skulle vi klara av hela mitt maraton. Vi pratade om loppet och om känslan, det är superkul att prata med människor om det om än att inte många förstår hur det är. Det måste upplevas och jag hävdar bestämt att alla människor borde springa minst ett maraton under sin livstid. Bara för att få uppleva känslan liksom.

Eftermiddagens möte var givande och det bjöds på smörgåstårta. Jag hade precis vält i mej en matlåda, men det stoppade mej faktiskt inte från att ta en rejäl bit. Jag står på uppätning nu och det går galant :)

Hem i full fart och det väntade 10 års kalas för mysets kusin, det var ett glatt kalas och kusinen hade några kompisar som vi intervjuade en stund angående hur det är att gå i skolan. Vad dom gör i plugget och vad dom lär sej. Vi pratade om dom olika ämnena och hur det fungerar nu för tiden. De var riktigt intressant att lyssna på dom.

Det blev mycket och god mat och tårta på det. Kvällen blev sen och trissen var helt slut innan dom stupade i säng vid halv åtta tiden.

Lite dans......


Jockarp.


onsdag 18 mars 2015

Mystid....

Paketinslag....


Den fruktade hungern höll i sej även under tisdagsdygnet. Jag började med en stor tallrik gröt, innan lunch blev det kvarg och nötter. Lunchen bestod av pasta och falukorv, vidare frukt, kaffe och sen middag vilket var ett rejält skråvmål.
Jag fortsatte med mer kvarg och ett stort glas chiafrö och fortfarande var jag inte mättad.

Sviterna från mitt fyra mils lopp visade upp sej, stram i benen och till trappor hyser jag just nu ett väldigt hat. Tårna råkade ut för en tuff tur och jag räknar kallt med att förlora 3-4 naglar. Det är något jag måste förbereda bättre inför kommande lopp.
Jag har nu nästan exakt på dagen en månad på mej att  få kroppen i toppskick igen. Här hoppas jag bra läkekött.




Myset och jag var hemma hela dagen, jag ville se så att hon blivit av med sina besvär från helgen och så verkar det. Hon var pigg som tusan och kreativ förstås. Vi tog en cykeltur till min bror och där bjöds det på kaffe.

På kvällen stod det bamsegympa på schemat och jag stoppade in två små busiga fröknar i bilen och mötte upp av den enas mormor vid gympasalen.
Dom hade vansinnigt kul tillsammans och hela tiden hade dom koll på varandra. På sista övningen skulle dom stå bredvid varandra vid samma färg på skärmen. Sockersöta givetvis.

Bus....


Det var en bra dag. Men idag är vi tillbaka i vardagen ;)



Jockarp.


tisdag 17 mars 2015

Barcelona, Barcelona.....



Nu är vi hemma efter ännu en helt fantastisk resa.
Den började dock inte så fantastiskt, Mollie vaknade på fredagsmorgonen och kräkte, hon piggnade till och var sitt vanliga jag under förmiddagen.
Vi fick lift in till stan och vi pussades och kramades, vad vi inte visste sen var att myset kräkte ner hela mormors bil på väg hem från stan. Inte dom bästa förutsättningarna och att lämna sitt barn ur form är inte heller kul, men de visst vi inget om just då.
Att jag sen haft problem med smärta i ryggen några dagar var inte heller helt optimalt för att resa och vidare då angripa ett Marathon. Jag var långt i från lugn.

Lördagen bestod av turistande. Vi åkt till Sagrada Familia vilket var en enastående upplevelse. Utsidan är speciell men insidan är manifik. En helt otrolig byggnad helt enkelt. Vi åkte förbi Torre Agbar, den byggnaden är nog mer speciell på natten än på dagen med alla sina lampor som skiftar i alla olika färger. Montjuics Communications Tower, de torn som upprättades för de olympiska spelen 1992 åkte vi förbi och nog var det en besynnerlig byggnad. En vända förbi Barcelonas hemmaplan Camp Nou hann vi med innan det blev kvällspromenad på La Rambla.

Mitt i detta stod lilla jag :)



Söndag och dags för start i mitt andra marathon, jag var osäker på hur det skulle kännas i ryggen. Jag pussade min flickvän hejdå igenom kravallstaketet och gjorde mej redo.
Jag stod i massorna med Montjuic i ryggen med utsikt över mäktiga Plaza Espanya. När nedräkningen drog igång flög konfettin mot himlen och tonerna av Queens Barcelona skrålade ur högtalarna. Jag rös i hela kroppen av känslan. Där stod lilla jag bland alla dessa människor och alla hade vi samma mål. Fantastisk känsla.
Loppet gick fint, jag kände redan vid fem km att ryggen skulle klara det, jag var något mer framåtlutande än jag brukar men det kändes helt ok. När jag passerade milen och kände mej stark var min övertygelse biff. En ny medalj kommer att hänga runt min hals lite senare under dagen.
Mp3 spelaren gav upp redan vid 9 km men det var inget jag brydde mej om. Jag öste på och njöt av folkmassornas jubel och av all musik utmed banan. När jag runt 3 mil började känna mej mör körde jag ändå på vidare. 3.8 mil var en gräns för mej, jag kom mot triumfbågen och skulle passera emellan den, jag var så sjukt trött så det fanns inget att ta av. Jag slog av på tempot och gick 50 meter, det fick räcka sen var jag igång igen. Svenskarna på plats peppade mej och skrek. Heja Sverige, det är bara en liten bit kvar. Jag knöt näven och bet ihop käkarna sen öste jag på för allt vad jag var värd och det var väldigt sakta de ;)

04:04:34 senare :)

Stolt :)
Jag nådde målet efter 04:04:34 sjukt nöjd givetvis. Jag hade lyckats att genomföra mitt andra Maraton, Det var alltså inte bara tur första gången ;)
Min telefon hade ballat ut på turen så jag fick låna en av en hygglig Italienare för att lyckats få tag på fröken flickvän. Jag lyckades även med det och eftermiddagen handlade enbart om mat och kärlek. Jag njöt av tapas, pizza och KFC. Jag formligen välte ner mat och kroppen sög i sej allt. Den känslan är omöjlig att beskriva. Belöningssystemet tillfredsställdes till fullo den dagen.


Vi strosade hand i hand nere vid vattnet och med en kaffe för mej och sangria i take away mugg för fröken flickvän satte vi oss tätt ihop på stranden och tittade ut mot havet. En helt underljuvlig afton.



Den klara är min :)


Marathon brillor :)
Lite vila vid hamnen :)


Hemfärden gick fint den med och jag var faktiskt i god form, lite stel självklart men jag fungerade. Myset mötte oss vid stationen och hon var i bättre form även om det hade varit en långdragen sjuka så hade dom haft det fint på undantaget.

Ett stort tack är på sin plats även denna gången för att jag hade möjligheten att uppnå mitt mål.


Har man sprungit Mara får man åka cykeltaxi :)



Jockarp.

fredag 13 mars 2015

Djurigt....

Fyra i rad :)


För att göra livet lite mer spännande så skulle jag självklart åka på något som inte är optimalt inför ett maraton.
En smärt i nedre delen av ryggen och smärta i magen vid tryck. Precis vad jag inte behöver nu alltså.
Eskalerar det i den hastighet som det gjort dom senaste dagarna så är det bay bay maraton och hej hej turistande.

Min lilla dotter är i allafall i gott skick det är jag mer än nöjd med. Vi har myst så mycket vi kunnat och vi börjar när vi slår upp ögonen. Vi myser och vi myser lite till, hon blir aldrig nöjd på morgonen.
Men dagen måste börja så vi separeras från varandra och jag drar till jobbet. I går blev jag sen till bruket och det på grund av att det stod fyra stora älgar på palatsets ägor, dessa var jag tvungen att kolla lite noggrannare på. Väldigt ståtliga må jag säga.



På eftermiddagen efter dagis drog vi till ridskolan. Vi fick en liten ponnykille som heter Mulle. Mulle har gått på travbanan och är ridskolans senaste tillskott. Han är pigg och glad och han passade oss perfekt.
Mollie flinade hela passet trots att hon frös om benen. Men väljer man klänning på ridskolan, ja då får man skylla sej själv.

Jag hittade en schysst maskin när jag kom hem till gården, värdet var ca sex miljoner och jag blev grymt sugen att testa. Jag höll fingrarna i styr och nöjde mej med att posera lite :)

Nu blir det sista handen på packningen sen bär det söder ut.
Vi hörs och syns om 42 195 meter ;)




Jockarp.

torsdag 12 mars 2015

Intressant liv.....

Till morbrors glädje :)


Efter en underljuvlig helg började den så kallade vardagen igen. Myset klädval är i bland lite väl kreativt men jag låter henne hållas. Jag tänker att tycker hon själv att det fint så står hon förmodligen upp för sej själv.
Hon drog till dagis i sin änglautstyrsel. Heja Göteborg typ ;)

När jag hämtade henne från dagis var den en liten pratglad tjej som kom fram till mej och frågade om Mollie inte hade någon pappa. Är han död?
Nej svarade jag.
Men har hon någon pappa?
Nej svarade jag.
Sen började ett samtal om mamma, mamma barn och om hur vida detta var normalt eller inte. Till slut enades jag och fröken platglad om att det inte är så vanligt att man inte har en pappa, men att det finns vissa barn som har det så och att det inte gör något.
Mollie lyfte inte ett ögonbryn under diskussionen. Hon bryr sej helt enkelt inte ett dugg. Skönt.

Jag har haft lite tankar på att byta dagis för myset, detta för att hon då skulle få gå med dom barnen som hon ska gå i skolan med, aspekten om att vi halverar bilvägen har också spelat in i funderingarna.
Hon har stått i kö till det andra dagiset, men nu när det börjar bli skarpt läge att hon ska flytta börjar jag dra öronen åt mej. Hon trivs nämligen ypperligt på sitt dagis och jag trivs väldigt bra med personalen och chefen. Varför ändra på ett vinnande koncept?
Jag väger för och emot så jag håller på att bli gråhårig. Vågskålen väger tyngst just nu på att hon ska vara kvar på Tusenfotingen, men det är svåra beslut som ska fattas. Jag vill ju att mitt lilla mys ska ha det bästa.

Vi har hunnit med gympa, jag kom precis till starten då jag tog min sista löprunda innan det bär av till Barcelona för loppet med stort M.
Det kändes väldigt tungt men sällskapet av fröken flickvän underlättade det hela. Jag hoppas att kroppen är redo, men det återstår att se, dags för kraftansträngning. Hua.
Gympan var kul, det var en ny bana och det inspirerar både barn och vuxna.

Jag tufsade till frisyren, det behövs innan loppet, all onödig vikt ska släppas. Jag hade en väldig tur att min frisör hade tid att ta mej, jag var som vanligt sen i min bokning, men frågan ställdes och dagen efter var jag klippt.

På jobbet har det varit en tuff vecka, det har varit tunga men viktiga samtal. Och arbetet med projektet har varit både upp och ner. Jag gillar konceptet med projektgruppen, ett helt gäng som jobbar åt samma mål och alla har vi olika roller och arbetsuppgifter som ska synkas. Livet är mycket intressant just nu.


Lite spel är alltid kul :)


Jockarp.

måndag 9 mars 2015

IVÖ.....



Söndagen började precis som lördagen. En löptur innan frukost. Helt ljuvligt. Jag hade för dagen på tok för mycket kläder på mej. Våren var här och svetten formligen öste av mej när jag kom hem.
Efter frukost gick vi ut en sväng och fröken flickvän packade vår picknick väska.
Vi körde till Hörvik för att lämna tillbaka bilen vi lånat ett par veckor och sen drog vi vidare till Ivö. Tjejerna tyckte det var spännande men bilfärjan och självklart skulle vi ut och kolla på hur båten fungerade. Den gick på vajrar och det studerade vi en stund.
Överfaten tog fem minuter och vi körde norr över till Ivö klack. Där ställde vi bilen och började gå. Vi gick med stup på sidan, stup som bildats efter att det förr i världen brutits kaolinlera på platsen. Vi stod och kikade ner en stund och vi pratade om det, om dom branta stupen.




Nere vid vattnet väntade grillning. Barnen lekte och klättrade upp för dom hemska branterna, Mollie fastnade på ett ställe så jag fick rycka ut som den bergsget jag är.
Vi var nere och fiskade i vattnet med pinnar vilket alla uppskattade. Självklart skulle vi känna om vattnet var kallt. Det var det.

Tillbaka till bilen och vi körde inom campingplatsen. Det lektes på lekplatsen och alla var på ett underbart humör. Overallerna åkte av i den ovana värmen som mötte oss i den läiga platsen.
Kaffet dracks och kanelbullarna slank ner. Några timmar senare lastade vi in alla i bilen igen och tog färjan till fastlandet.

Vi fortsatte att vara ute när vi kom hem och mormödrarna kom och sällskapade oss på ännu en kopp kaffe. Livet var sådär underbart enkelt denna söndag.
Efter en heldag ute väntade badkaret efter kvällsmaten och innan nattning spelades det Uno så det stänkte om det.
Lättlevt.

Kan inte ha det bättre :)


Jockarp.

söndag 8 mars 2015

Fåret Shaun....



Innan klockan slagit nio hade både jag och fröken flickvän klarat av en löprunda på 8 km. Först drog jag iväg klockan sju och avverkade mina km, då fixade fröken flickvän frukost till gänget. När jag kom hem drog hon ut och jag satte igång att pyssla med dom små. Saxarna och papper fram och det levererades papperssnöflingor i en raslig fart.

Vi fräschade till oss allihopa och sen drog vi iväg, lilla mini fick en mysig stund med mormor medans vi andra drog på äventyr.
Vi körde till Kristianstad och gick på Burger King. mysigt som tusan. Efter det gick vi på bio. filmen vi valde var fåret Shaun. Jag tror att Mollie trodde att den skulle bli läskig för hon valde att sitta på golvet i stället för i biostolen. När reklamen var slut frågade jag om hon ville sitta bredvid mej och som väl var tackade hon ja till det erbjudandet. Skratten var många från barnen och personligen tycker jag att det var en superbra film. Med tanke på att det var i princip en stumfilm vi såg.
Vi åkte hem och vi stannade kvar ute. Jag jagade hela familjen och välte omkull dom i gräset. Jag hann inte resa mej upp förrän nästa skrek på mej att jag skulle jaga dom. Jag kastade omkull fröken flickvän och då passade hela gänget på att anfalla, slutligen låg allihop i en enda stor hög och flinade. Underbart.

En rejäl hög med ved hade kommit nerkörd och låg utanför dörren, den angrep vi. Alla hjälpte till och även att det gick långsammare än om jag gjort det själv så uppskattades det. Att alla faktiskt vill och man gör det efter sin egen förmåga.
Mollies kusin kom på ett litet spontanbesök vilket uppskattades av tjejerna. Det startades upp med kurragömma leken med en gång. Leken lugnades ner med lite kvällsmat och efter det blev det lite skönt soffhäng innan nattning.



Jockarp.

lördag 7 mars 2015

Blommor...



En utomordentlig dag som började med det utlovade mysandet i sängen. Hon kröp ner hos mej och började berätta om sina drömmar. Dom var många och dom svängde tvärt, det handlade om superstora ekorrar, kräkfloder och dom handlade om mormor och morfar, blandad kompott.
Frukosten i magen och sen gick jag ut. Tre bilar tvättades och det var väldigt skönt att få det avklarat. En cykeltur för myset hann vi med och det är vissa problem med att hålla balansen, men vi kämpar på.
Lite bus i vedhögarna, allt ska undersökas.

Eftermiddagen var vigd till ridskolan. Mollie fick lille Sune även denna gången. För dagen var hon helt allena i sin grupp, vi beslutade att hon skulle byta lektionsdag. Nu blir det torsdagarna som gäller framöver. Det känns mycket bättre även för mej.
Inom affären i Mjällby och det skulle köpas fredagsblommor. Den som skulle få dagens blomma var morfar. Det var ett väldigt bestyr med vad för färg och vad för modell det skulle vara på blomman. Till slut slog hon till med en lila liten krukväxt.

När vi kom hem var det besökare i borgen, det var väldigt trevligt, spontanbesök är det bästa jag vet. Tjejerna lekte fint och det är så himla roligt att se.
Mer besök väntade och det var en mormor och en morfar, de hörde dock inte ihop ;) Vi köpte hämtemat vilket var ett bra val, det är verkligen inte varje dag man känner för att laga mat. Lyxigt att slippa både matlagning och disk.
Tjejerna fick ett varsitt kexchocklad som det mystes med i soffa till backyardigans. Det blev en riktigt härlig fredag.

Jockarp.

fredag 6 mars 2015

Närhet och kärlek....

Vårkänslor....


Fyradagas vecka på jobbet. Ja, jobbet måste göras och tanken är ju lite semester i närtid. Då får man vackert jobba in lite.
Myset var inte lika nöjd med det, hon ville ligga kvar i sängen och mysa i stället för att åka till dagis. Vi ska mysa hela helgen blev löftet från mej.
Hon är skärpt lilla damen, hon påtalade nämligen för mej att hon endast skulle vara tre dagar på dagis, inte fyra som det nu blev. Jag försökte förklara med min mest pedagogiska sida, det gick nog sådär ;)

Jag stämplade i alla fall ut tidigare än vanligt och mormor hade hämtat upp myset.Vi träffades på ett café i stan och hade en behaglig stund tillsammans.
Vi lekt lite på torget sen åkte vi hem. I palatset stod maten på bordet när vi kom innanför dörren, det var svärmor som hade fixat med den. Lyxigt är bara förnamnet.

Fröken flickvän kom hem sent och det närmade sej nattning. En liten stund med lek och bus hann vi med den var väldigt liten.
Stunden på kvällskvisten vi fick var viktig för vårt förhållande. Närhet, kärlek, resor och drömmar om framtiden var vår torsdagskväll. Ett bra forum.


Kreativt värre ;)


Jockarp.

onsdag 4 mars 2015

Långsittning......



Natten blev allt annat än lugn, jag startade en maskin tvätt och två timmar senare lät det som om någon knackade på palatsets dörr, vem gör något sånt mitt i natten var min första tanke.
Jag låg kvar sömndrucken och funderar på om jag hört rätt, jodå en knackning till. Gahhh jag fick masa mej upp och fram till köksdörren, ingen där men väl en tvättmaskin som centrifugerade så att den flyttat sej en bit. Morr.
Sömnen blev störd ännu en gång och det var på morgonen, denna gången var det telefonen som ringde. Dags att boka en ny resa över nätet och självklart gör man det bäst halv sex på morgonen, morr igen.

Lika bra att fixa med gröten, den slank ner och jag gick för att få fart på myset.
Hon sov som en stock och när jag puffade på henne låtsades hon att hon sov, hon blev avslöjad av sitt flinande.
Jag tog henne i famnen och en liten stund av mysande följde.
Underbara mornar.

Hon lämnades på dagis och jag drog till bruket. En intensiv och intressant dag följde. Vissa dagar är det roligare än andra att jobba men just nu är det kul mest hela tiden. Så kul att jag inte kommer där ifrån. Jag var precis på väg att åka hem när jag fick ett samtal och en fråga om en sittning. Det går fint för mej, det jag inte visste var att det skulle bli en sittning på nästan två timmar. Sanslöst ;)

Myset blev hämtad tidigt från dagis och det var gymnastikdag. Super roligt hade det varit och enligt Mollie var det en ny bana.
Föreningen firar 20 år och med det fick alla barn en varsin mössa. Jättefina och myset klädde utmärkt i den.

Jag hade planer på att ta en lugn löptur men det gick i stöpet på grund av min sena sittning på jobbet. Men det går fler tåg, redan idag hoppas jag.

Kvällen blev mysig när hela ligan samlats igen, sjukdomarna såg vi inget av vilket var skönt.
Ibland åker barnen till dagis iproppade med alvedon och i bland är dom hemma när dom är ok, ja det är minsann inte lätt att veta hur statusen egentligen är.

Efter nattningen hade fröken flickvän och jag en välbehövlig och mysig stund. Vi vill båda vara väldigt nära och samtalen var goda.

Lite Unospel...




Jockarp.