Hon ler……

Det där med att bli bortskämd med de små tingen i vardagen. Kanske nån kan förstå och ta in. Jag har själv svårt för det. 

Att jag liksom blir lite omhändertagen. Att någon bryr sej och vill se till så att jag mår bra. Det där lilla extra som blir så otroligt stort när det inte är självklart.

Efter varje nattskift kommer jag hem och möter min fru i soffan med en kopp kaffe. Hon ler när hon ser mej. Jag ler när jag ser henne. Känslan av samhörighet och längtan. Ja jag längtar efter henne varje dag. Längtan är svår, längtan är fin.

Varje morgon när jag ska krypa ner i sängen efter nattjobb så ligger där en uppvärmd vetekudde. Den har legat där en stund så det är lagom varmt under hela täcket.

Jag ler, ibland säger jag högt för mej själv att jag är den mest bortskämda människan i världen. Ibland skickar jag ett SMS med ett tack till min fru. Jag är noga med att förmedla min känslor av tacksamhet över det hon gör för mej.

Det är lätt att ta saker för givet när man har det så bra som jag. 

Förövrigt väntar jag våren.

Jockarp.