Flyga……

Det var dags att åka på äventyr. En julklapp skulle utnyttjas.

Halv sju begav vi oss från palatset. Iväg mot för mej ett okänt mål.

Norrut blev det och efter några timmar stannade vi för lunch i Linköping. Där möttes vi upp av ett par herrar. Dessa herrar jobbar på flygflottiljen Malmen. Dit skulle vi.

Jag sattes upp i ett flygplan och sen bar det iväg. Helt sjukt mäktigt.

Efter planet väntade helikopter. Galet svårt. Jag hade tur att jag hade ett proffs vid min sida, annars hade det nog inte slutat så värst bra ;)

Proffset landade både på Stockholmstadion och inne på Rosenbad. Fett coolt att bara gå ner mellan taken och parkera sej precis vart man vill.

Enda nackdelen med aktiviteten var att jag blev illamående av att flyga. Jag fattar inte att jag blev så åksjuk. Det hände inte så ofta nuförtiden.

Min fru hade fixat hotell till oss och det var faktiskts skönt att vila ut där en stund innan maten. De hade varit en ansträngande dag med mycket intryck.

Vi gick ut på ett fint hak och åt middag sen blev det åter vila. Det kostar på minsann.

Lördagen startade upp lugnt med en lång frukost. Efter det tog vi oss ut en sväng på stan. Vi gick in i domkyrkan och det var en kvinna som drog av lite låtar på kyrkorgeln. Väldigt imponerande. 

Vi tog bilen till gamla Linköping. Så himla mysigt att strosa omkring i en svunnen tid, min fru hade fått nys om att det fanns ett ställe som pysslade med träsaker. Dit gick vi. Roligt var att man kunde få går in i deras verkstad. Det uppskattade jag mycket.

Kvällen bjöd på middag ihop med min frus morbror och hans fru. Så himla mysigt att sitta ner i flera timmar och käka mat och samtala om allt och inget.

Söndagen väntade hemfärd.

Ja det var verkligen en kanon julklapp. Den innehöll liksom allt.

Tack för den.

Jockarp.

Mello…..

Vi startade upp helgen med en vattenläcka från hydroforen. Jag var tacksam för att det inte var inkommande vatten utan faktiskt utgående.

Än mer tacksam var jag över att min far var hemma och att han tog kontakt med rörmokaren i byn. En timme senare var rören bytta och vi hade återigen vatten.

Barnet skulle ha vänner hemma så vi vuxna tog oss ut.

Middag på bakgården. Så fint att sitta där och äta gott och titta på folk. 

Vidare mot Kristianstad. Melodifestivalen gästade staden. Vi var där. Och det var en trevlig kväll. Mycket folk och mycket musik.

Vidare ut i natten. Till Grisen och Draken för att se på lite mer liveuppträdande.

En aning sent hem men det händer ju inte allt för ofta så jag bet ihop ;)

10 minus vid uppstigningen, med dagen blev sagoliktvacker. Solen sken och det var riktigt varmt i solen.

Frun och jag tog en lugn promenad på berget med hunden. En skön stund.

Soppa efter promenaden var en lyckad kombo.

Jockarp.

Fira….

Vi är bra på att uppskatta saker, vi är bra på att fira när möjligheten ges. 

Årsdagar firas, infaller det på en tisdag så firar vi en tisdag.

Båda fruarna jobbade så det krävdes lite planering.

Men barnet fick en Bentolåda och lämnades hemma med hunden.

Vi hoppade in i bilen och körde 1,5h.

Vi kom till Malmö klockan 18:00. Precis i rätt tid.

Dörren öppnades på Kockeriet och där startade en resa som sällan skådats.

Smaklökarna fick sej en ordentlig omgång av Tareq Taylor mat. Det var en fantastisk upplevelse. Vilket ställe, vilken personal och vilken gudomlig mat. Det var andra gången vi var där och det är verkligen i en klass för sej 

Vi satt och avnjöt maten under tre timmar. Vi pratade om livet, om framtiden och om tacksamheten vi känner för varandra. 

Att vi båda såg vår första dejt som den sista chansen. Sen skulle det vara slut på dejtandet. Stjärnorna stod rätt och det blev vi. Och vilket jäkla par sen ;)

Hon är en av dom snällaste människor jag träffat och jag får nypa mej i armen titt som tätt för att begripa att jag är hennes fru.

Jockarp.

Sköna helg….

En aktiv helg. Jag har fått ordning i min verkstad nu så att jag klara hålla värmen när jag befinner mej där. Det gjorde att jag bara öste på med fågelholkbygge. Fem holkar som målades vita levererades. Och inte nog med det, jag gjorde en Europapall i miniatyr, den blev fin tycker jag så nu står det en vinflaska på skapelsen. Jag var lycklig minsann.

Kidsen ville åka skidor och som dom gulliga föräldrar vi är så körde vi dom givetvis till backen.

Jag lät min bräda står kvar hemma. En axel som fortfarande inte är bra gör att jag är lite försiktig med att utsätta mej för roligheter som jag inte manövrerar helt, så jag stod med båda mina 39:or på fast grund medan ungarna åkte.

Vi fixade grillade korv så dom kunde köra in i depån och hämta sen var det full fart i backen igen.

Jockarp.

Hon ler……

Det där med att bli bortskämd med de små tingen i vardagen. Kanske nån kan förstå och ta in. Jag har själv svårt för det. 

Att jag liksom blir lite omhändertagen. Att någon bryr sej och vill se till så att jag mår bra. Det där lilla extra som blir så otroligt stort när det inte är självklart.

Efter varje nattskift kommer jag hem och möter min fru i soffan med en kopp kaffe. Hon ler när hon ser mej. Jag ler när jag ser henne. Känslan av samhörighet och längtan. Ja jag längtar efter henne varje dag. Längtan är svår, längtan är fin.

Varje morgon när jag ska krypa ner i sängen efter nattjobb så ligger där en uppvärmd vetekudde. Den har legat där en stund så det är lagom varmt under hela täcket.

Jag ler, ibland säger jag högt för mej själv att jag är den mest bortskämda människan i världen. Ibland skickar jag ett SMS med ett tack till min fru. Jag är noga med att förmedla min känslor av tacksamhet över det hon gör för mej.

Det är lätt att ta saker för givet när man har det så bra som jag. 

Förövrigt väntar jag våren.

Jockarp.

Växtlighet……

Ingen vår i sikte och jag börjar blir riktigt less på detta. Isande vindar, halt och jävligt. Varför känns det som om våren dröjer längre och längre för varje år? Och detta året känns det ovanligt långt. Jag har försått, tomat, paprika, chilli och jordnötter nu och det växer så det knakar. Jag vill liksom börja odla i mitt växthus, det kliar i fingrarna nåt så galet mycket.

Min axel blir inte bättre, kortisonet hjälpte inte och gymnastiken verkar inte heller funka, nu väntar röntgen och sen får vi se vart vi landar. Men ja jag är trött även på att smärtan inte släpper och att rörligheten är nersatt. Jag börjar bli gammal och gnällig känner jag. Det fina är iallafall att resten av familjen mår väl. Alla är tillbaka i skolan efter jullovet och det rullar på. Kennet är även han pigg som en mört vilket är skönt.

Min fru och jag tog våra pappor med oss på Em kval i handboll. Vi såg två matcher och alla verkade uppskatta både spelet och sällskapet. Det är fint att göra saker gemensamt.

Vi har även sprungit en hel del och jag har gått på diet. Mitt sista marathon väntar runt hörnet så det gäller att förbereda sej på bästa sätt. 

Denna veckan är fullsmetad med skolbesök, vårdcentralbesök, vetrenärbesök och krogbesök. Och så ska vi givetvis jobba lite med mellan varven.

Jockarp.

Vinterland……

På grund av det kassa vädret tog vi tåg till Malmö i stället för bil.

Tåget var givetvis försenat så väl i Malmö fick vi slänga i oss lite mat för att sen ta oss vidare till Operan.

Vi parkerade oss på andra raden, det kändes som om vi satt uppe på scenen.

Föreställningen startade upp och vi var nära. Lite coolt ändå. Man såg liksom allt.

Musikalen var Chicago, den varade i 2,45h plus paus. Mollie tycker den var maffig, jag gillade den jag också det var mycket fart och fläkt.

Vi mötte upp frun på Malmö C för att gemensamt åka hem igen. Hon hade varit och käkat middag med en vän.

Jag har ökat på mängden träning, det har varit trögt och rädslan för att åter få smärta i foten har nog hämmat mej.

Men nu är berget sagolikt vackert i vitt. Jag gillar det egentligen inte men det är nåt visst i att springa i snön. Allt är så tyst. Och Kennet han älskar ju det :)

Jag har även starta upp lite smått med frösättning. Det ska bli så spännande att se hur plantorna av paprika, chilli och jordnötter ter sej.

Jockarp.

49 bast…..

En sån där pangfödelsedag det var just det jag fick. Klockan åtta  rungade skönsång i palatset. In kom min fru och dotter. Kaffe på sängen, blommor och paket, en hund som fick fnatt och började röja runt bland gåvorna. En bra start på dagen helt enkelt.

Vi tog sen en promenad på berget med hunden, det blåste snålt med det var sol. Jag kände lyckan.

Bilen packades och vi lämnade hemmet efter lunch. Mot Kristianstad. Där fick jag tänderna fixade. Bilen tvättades och sen skulle vi minsann vidare.

Jag visste inte vart men jag njöt där bakom ratten. 

Helsingborg var slutstationen. Vi checkade in i en stor svit. Mollie paxade det ena rummet och vi tog det andra. Vi hade vacker utsikt över stan. Och ja, jag njöt av min dag.

Alla kände för att träna lite. Så vi gick till gymmet. Det var en mysig stund. Och det var skönt att svettas lite innan dusch och vidare aktivitet.

Vi tog en promenad till ett supermysigt hak. Olssons skafferi. Det bjöds på galet god mat. Vi blev proppmätta alla tre. Men en efterrätt togs ändå in. Men vi delade den på tre.

En lugn och mysig promenad hem till hotellet igen. Där kröp jag ner bredvid min fru i sängen och där bara låg jag. Herregud vilken kanon födelsedag. Allt i min smak, helt perfekt.

Tack för den.

Jockarp. 

Jul jul……

Julen har bestått av ledighet och jobb i en salig blandning. Jag har fyllt upp källaren med ved. Den känslan är bland dom bästa känslor jag vet. Att se källaren brakfylld av ved. Att bara kunna gå ner och brassa på. Jag älskar den lyxen.

Det har dock slitit en del på mej. Jag har haft problem med en slemsäck i axeln nu en längre tid. Det blev kanske inte direkt bättre av att jag brottades med veden. Att jag även jobbat med att ta fram kullerstenarna på gårdsplanen med en hacka har väl inte heller gynnat axeln, men det har gynnat psyket.

Hur som helst fick jag en kortisonspruta för att se till att jag kan leva ett normalt aktivt liv. Ja vi får väl se det.

Mollie har anmält sej till en språkresa till München till sommaren. Vi har haft lite korta möte med arrangörerna för att vi ska känna oss trygga och att hon ska få ut det hon vill av sin resa. För mej kommer det nog bara kännas väldigt konstigt att hon ska vara hemifrån så länge. 

Vi har firat jul med våra familjer. Det har varit fina stunder tillsammans och så viktiga stunder. Jag är så tacksam över dom fina människor jag har i mitt liv. Att jag sen somnade till Kalle även i år bevisar väl bara att jag väljer mina stunder till vila. Mollie flinade som vanligt och frågade? Sover du mamma.

Vi prioriterar även en stund i kyrkan med våra döttrar. Julottan är en tradition en trevlig sådan.

Jockarp.

Ljus….

Det stundade disco med Mollies klass för att få ihop slantar till skolresan. Det har kämpats på med diverse saker hemma i borgen ett tag nu. Det är mycket som ska fixas. Jag är inte jättenöjd över att min dotter har så stort ansvar. Hon har annat som behöver fokuseras på. Men disco blev det. Min underbara fru var med hela kvällen och vi hade varit och ordnat med mikrofon, musikanläggning, discoljus och försäljningsbord innan vi var redo att köra till platsen för discot.

Det var mycket barn som kom vilket var glädjande. Vi var helt slut klockan 22 när allt var klart och vi åter var hemma i byn.

Bums i säng.

Söndag. Mollie var helt färdig så hon spenderade stora delar av dagen vilandes.

Jag och frun skulle iväg. Hon hade ordnat en överraskning.

Vi körde till ett café för att käka deras frukostbuffé. När jag kom inhasandes där möttes jag av tre mycket bekanta ansikten. Mina absolut bästa vänner stod där och hurrade för mej. Jag fattade ingenting. Tusen tankar for genom huvudet. 

Jag gnäller då och då om att jag jobbar för mycket och att jag inte hinner med det viktigaste i livet. Dom där människorna som är så viktiga för mej och som jag mår så bra av att träffa.

Så ja. Min fru hade samlat dom alla för en gemensam frukost. Så himla mysigt. Och frukosten varade i 3.5h.

Vi var tvungna att lämna cafet för vi skulle vidare.

Söder ut. Mot Malmö.

Där tog vi en öl i väntan på en konsert och inte vilken konsert som helst. 

Det var i spegelsalen i Malmö och i rummet hade dom tänt tusentals ljus. På scenen stod fyra notställ.

Fyra musikanter kom in och drog igång sina stråkar. Magi rakt igenom. Det spelades musik från Abba och Queen. Så intimt och så galet bra.

Vilken tredje advent jag bjöds på.

Efter konserten körde vi hem och drack varm oboy och tände det tredje ljuset.

Jockarp.

Edingburgh……

Jag är djupt imponerad av Skottland. Det är längesen jag var i en stad som bjuder på så mycket vackra byggnader. Det är så många monument, så mycket historia. Överallt. Och det är vackert, galet vackert. Både Glascow och Edingburg passar in under beskrivningen. 

Vi tog en promenad till Edingburg castle. Vi gick igenom den vackra porten och vidare in på borggården. Utsikten var häpnadsväckande vacker uppifrån kullen. En smart plats att bygga ett skydd på. Jag var nyfiken på St Magrets kapell som lille David lät bygga för att hedra sin mor. Detta var år 1130. Det var mäktigt att se kapellet att det fortfarande står pall mot väder och vind. Det var litet men väldigt vackert på insidan. Vi satte oss på en bänk och bara njöt av tystnaden.

Vi storsade vidare in i den gamla delen av staden. Och i juleskrud var det bedårande vackert. Säckpipespelarna hördes på långt håll, även det instrumentet imponerande stort. Att få ljud av en fårmage.

Vi gick in på ett av Edingburghs lyxigaste hotell. Jag hade under en morgonlöpning rekat, så jag visste precis var vi skulle gå. I foajén möttes vi av en gigantiskt och smakfull pimpad julgran.

Det var dags för afternoon the. Jo jag tackar jag. Vi satt i två timmar och Mollie provade fyra sorters the från världens alla hörn. Jag höll mej till kaffe jag.

En lugn promenad hem var allt vi klarade av efter att vi proppat i oss av godsakerna.

Bra dagar helt enkelt.  

Men nu längtar jag dock hem till min fru.

Jockarp.

Alexander Hamilton…..

Jag började med en springtur i Glaskow. Den blev lite längre än tänkt. (Eftersom jag är begåvad med världens sämsta lokalsinne) En dusch sen en trevlig frukost. Redo för dagen.

Vi gick ut och strosade runt på stan, vi gick på puben, vi åt och drack och njöt.

Klockan 14 tog vi siktet till teatern. En makalöst vacker teater, av stolarna var det dock mer att önska.

Musikalen började och jag såg på min dotter och log. Hon kan varje ord i texterna utantill och hon kan hela historien om Alexander Hamilton den första finansminister i Amerika.

Ja det var en mäktig musikal.

Och Mollie var så himla nöjd.

Vi lämnade teatern och tog oss till tågstationen. Där hoppade vi på första tåg till Edingburg. Det var mörkt vilket var synd, jag hade gärna upplevt vägen mellan Glaskow och Edingburg.

Jockarp.

Glasgow……

Tidig morgon och bilen rullade söderut. Vi tog oss åter över sundet för att nå den Danska flygplatsen Kastrup.

Vi bordade ett flyg till Amsterdam för att sen byta. Jag tycker det är tråkigt det där med att byta plan men vad ska man göra. Hur som, vi hoppade på nästa och efter en timme landade vi Glascow. Vi fick åka in mot city utan vår väska, den skulle tydligen åka nästa plan. 

Vi tog bussen och det var så fint att åka in i stan och se allt vackert. Så många vackra byggnader och så mycket juleljus.

Vi checkade in på hotellet och efter en snabb paus gick vi ut. Vi passerade en mysig pub, efter lite överläggande vände vi och traskade in, så himla mysigt och trevligt. Vi åt och vi drack. 

Vidare ut i staden som börjat mörkna. Vi såg ett parishjul och Mollie ville åka. Jag ville inte men som mamma fick jag ställa upp. Men fy fan. Varför gör man sånt?

Ner igen och vi strosade vidare. Stannade till och drack en lyxig varm choklad. Vi fönstershoppade lite och tittade på folk. Bra aktiviteter.

På vägen hem gick vi förbi en teater som visade musikalen Hamilton. Mollie har sett den hundra gånger på tv och vi hade smygköpt biljetter till en föreställning (idag)

När vi passerade sa jag. Kolla här.

Men!! säger Mollie.

Ska vi inte gå säger jag och flinar.

Hon såg frågandes ut. 

Jag berättade att vi hade biljetter till morgondagens föreställning och ungen sken upp som solen själv. 

200 meter längre bort låg hotellet. Vi brakade ihop på rummet efter en fin dag, fortfarande utan väska dock.

Jockarp.