Men ja jag vet ju att det lättar, snart går jag in i en period där jag är ledig i tolv dagar och då reflekterar jag liksom inte över antal dagar.
Mollie och en klasskompis har stått inför femteklassarna och pratat sej varma över det tyska språket. Allt för att fånga deras intresse och att dom med det ska välja just det språket i sjätte klass, jag var mycket imponera av henne. Att hon stod framför alla femte klassare i kommunen och mässade.
Springningen. Ja det är en månad kvar till jag står på startplatsen inför mitt förmodligen sista Marathon. Det är tungt att ligga i så hård träning år ut och år in. Jag firar ju faktiskt 10 år som marathonlöpare just i år. Så ja det kanske är dags att lägga dojorna på hyllan. Men just nu tränar jag på och det går bra. Kroppen känns stark och konditionen är bra. Det känner jag.
Att komma hem till dukat bord är trevligt, så såg min helg ut och det var fantastiskt. Att sätta sej ner med hela familjen och prata om hur deras dagar har varit.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar