Pricksäkert....

Efter att jag fått ett ja av Mollie på frågan om hon vill följa med på en tur så hoppade jag i löparskorna och hon drog på cykelhjälmen. Sen bar det av. Hon fick bestämma vilket håll vi skulle ta på landsvägen, det spelade mej noll roll.

Hon valde vänster. Jag knatade på och hon trampad och pratade om vartannat.

Jag trodde hon skulle besluta om vändning efter ett par kilometer men hon fortsatte, det slog mej då att hon tänkte fortsätta tills vi kom till en av hennes klasskompisars hus. Jag frågade henne om det var så och mycket riktigt stämde det.

Hela turen blev nio kilometer och det var svettigt.

När vi kom hem bakade vi en kladdkaka som hon och mormor skulle lördagsgmysa på. Kakan fick hösta betyg i smak enligt min dotter. Eftersom jag inte äter tillsatt socker just nu så fick jag bara njuta av den goda doften som spred sej i huset.

En kompis till Mollie kom och dom skötte sej själva med lekandet, jag var behjälplig i köket för att fixa lunch men det var minsann allt.

Jag tog en liten tupplur på soffan, jag kände att det var ett klokt beslut. Det stundade nämligen fest.

Mollie lämnades på undantaget och dom åkte på restaurang. Jag körde över berget till min käre vän och till festligheterna.

Aftonen blev väldigt trevlig. Vi åt och vissa drack. Lekar anordnades och det var allt i från luftgevärsskytte till att spotta gröna grodor så långt man kunde.

Himlen var stjärnklar och månen stor när jag körde hem över berget. Det bjöds på mycket vilt. Hare, hjort och rådjur. Det gick sakta hem alltså men vad gjorde väl det efter en toppen dag och kväll.

Pricksäker värdinnan....

Jockarp.