Ork……

Vardagen börja så sakta närma sej oss alla i familjen nu. Almanackan börja fyllas på. Träningarna ska börja och nu väntar det tre dagar i veckan med handbollskorna på min dotters fötter. Vi får se hur det blir med det, skolan ska skötas först och främst och det är inte säkert att starten bli bra. Oron hänger i luften och har gjort över till hela sommarlovet.

Sambolivet har varit totalt sen vi kom hem från vår resa och det har varit magiskt. Att vakna och fylla dagarna tillsammans är galet fint. Och vi har fyllt dagarna med flytt, rensning, träning och god mat. 

Varje dagen när jag vaknar och öppna mina grönbruna ögon och möter hennes blick och leende blir jag oerhört tacksam. Tacksam över att jag haft en sjuhelvetes tur att våra vägar möttes den där dagen för sex månader sen. Hon är ett enda stort Wow och det bäst är att hon begriper sej på mej och alla mina jag. 

Bara det att man kan skämta och skoja utan att bli rättad eller få en attackerande svärm med ord mot sej om att man sa något kränkande mot någon eller något är så förbluffande bra. Jag är ovan vid det men jag diggar det stenhårt.

Vi är noga med att berätta vad vi känner och hur vi upplever saker. Noga med att vara fina mot varandra. Jag fick ett ord till mej av en bekant för ett tag sen. Ordet var ork och jag bär med mej betydelsen över ordet överallt. O:et står för omtanke, R:et för respekt och K:et för kommunikation. Just nu är vi grymma på det ordet och vår önskan är ju givetvis att vi ska kunna leva efter det för resten av våra liv.

Kidsen verkar landar i att våra familjer ska flätas samman till en. Mollie ser oftast inga problem med något men jag vet att hon är i en känslig ålder och det kommer hända mycket i hennes liv den närmaste tiden. Men vi får försöka leva efter Ork….

Jockarp.