Brakmiddag…..

Ännu en dag som egentligen bara passerade i mitt liv, en sån där dag som känns meningslös på nåt sätt. Så är de ju säkert inte men saker känns en aning tufft när man tvingas till det. Arbete är en form av tvång.

Men tja jag bet ihop tolv timmar och kände mej sagolikt lätt när jag tog mej upp i allén mot det Måndagårdskapalatset. Jag visste att mat stod på bordet och att bordet skulle fyllas av människor jag tycker om. Så blev det.

Galet god mat hade levererats av kökspersonalen och sällskapet var formidabelt. Det vackra i att sitta tillsammans och se kidsen äta glupskt. 

Jag tog två portioner vilket jag verkligen inte hade behövt men det fanns inget stopp i mej.

Vi röjde undan lite i köket och jag röjde även undan i källaren. Det är nämligen dags att byta ut en av våra ackumulatortankar som förser oss med varmt vatten.

Och så blev klockan 19:30 och då hade vi bjudit in till en live-sändning på Instagram. Det var välbesökt och det blev en trevlig stund. Ungarna gäckade oss en aning men det tillhör väl i den åldern ;)

När det var läggdags sällskapade jag min dotter, det var längesen jag låg bredvid henne när hon skulle sova. Jag har saknar det och jag tror även att hon saknar det.

Jockarp.