21 097,5 meter....

Hoppsan fel bild....;)

Ja ibland blir man bara så trött, jag fick en räkning igår och det var väl inget fel i det, men när det står lite längre ner att det tars ut en avgift på 25 kronor för att skicka räkningen till mej ja då blir jag tokig.
Min fråga är nu hur tänker sej detta företaget att jag ska kunna veta vad jag ska betala om dom inte skickar ut räkningen och varför då lägga på en avgift för den informationen som jag måste få för att göra rätt för mej.
Jag vill betalar för tjänsten jag köper men inte för att få informationen om vad tjänsten kostar.
Hej Moment 22.


Och hårdträningen är nu i full gång, är man knäpp om man tycker att det är skönt att snöra på sej joggingskorna (dom fina) och ge sej ut i backen och faktiskt känna sej fri.
Att jag vet att myset ligger och sover middag på mormors altan och jag är ute och njuter i skogen, är det okej att känna en tillfredsställelse av att faktiskt vara helt ensam och lämna över ansvaret över ett sovandes Mys välbefinnande till någon annan?
Hum ja det är bland annat det jag funderar över efter jag rullat in i andra andningen och hjärnan åter börjar hänga med på vad jag egentligen pysslar med.

Ja och vad mer som händer i skallen på mej är ju det här med utmaningar, ett frö sattes de grodde några timmar sen luftade jag min något kanske tokiga idé, men va f-n man måste ju våga för att vinna.
Så efter två dagar joggande på berget är jag nu klar i huvudet med att en halvmara ska springas, hur svårt kan det va?
Ja för en som hatar att springa kan det nog bli tufft, en sån är jag, springhatar alltså :)

Rätt bild...

Luftningen av idén skedde iallafall med min promenadvän, hon var på direkt.
New Yorks halvmara är siktet inställt på. Målet är alltså klart, nu är det vägen dit som ska göras så behaglig som möjligt, frågan är, är det möjligt.
Ja det blir nog några "smålopp" hemomkring först skulle jag tro. Smart tänkt va ;)

Ja herregud vad roligt det är med människor som gillar utmaningen, att hon min vän var på istället för att bara säga några ord om att jag var för gammal och inte klok i huvudet. Hade hon gjort det så hade jag haft mitt försvarstal klart
-Kolla på Ewy Palm hon började inte sin karriär förren hon var i förtioårs åldern, kom igen va...
Japp men detta försvarstal behövdes då glädjande nog inte.
Jag säger återigen.
Fortsättning följer.......

Vad det gäller dom små så trivs dom ypperligt ihop, så att då deras tokiga mammor smider dessa något vansinniga planer spelar dom absolut ingen som helst roll.

Vänner ;)

Jockarp.

Spring i benen...

Jaha, trotsåldern är här, tjoho....Ja vad ska jag säga, själv har jag väl hamnat i en livslång trotsålder, jag kan väl bara hoppas att min dotter slipper gå samma öde till mötes,hihi.
Ja fel tröja och katastrofen var ett faktum.
Jag ogillar dessa dagar som börjar så, det är så fel på nåt sätt. Pms light gör inte saken mycket roligare kan jag ju tillägga.
Ett leende på morgonen fortsätter oftast leende och det föredras, jag älskar leenden, så Mollie.
-Skärpning ;)

På tal om leenden, jag fortsätter nog där för det är nog omöjligt att le när man joggar, så ja nu har jag fått svar på varför alla ser så allvarliga ut som pysslar med den aktiviteten.
Jag gjorde staden igår och köpte mej en vacker vit skjorta som jag ska ha på bröllopet som stundar på lördag. Den förra råkade ut för ett litet missöde och åkte runt några varv i tvättmaskinen med mysets röda tröja, ja ni fattar va, grisrosa blev färgen på den.

Ny skjorta alltså och sen vidare till sportaffären, investering i ett par skitschyssta joggingskor som jag fick pröjsa hälften av vad som först varit tanken och den tanken låg på 1299 spänn, glad var jag när jag gick därifrån.
Jo jag köpte ett par småbrallor med som jag hade tänkt att använda när jag skulle utöva denna nya aktivitet.

Så där ja nu fanns inget att skylla på att jag inte gav mej ut, och ut kom jag.
Oskulden togs omgående på skor och skjorts och ut på det vackra berget bar det och det gick faktiskt bättre än förväntat.
Jag började dock lite mesigt med att gå raskt i den första branta backen men sen var vilostunden över, jag joggade på och det kändes bra, jag var stark, fem kilometer blev premiärturen, varken blod eller tårar förde den med sej, dock några pärlor svett, men det är väl det som är meningen.
Lite stum i benen var jag framåt kvällningen, men inte jättefarligt ändå, konstigt.
Ja så vad det gäller det här med att le och springa, det finns ingen symbios i det, jag tänkte på det och försökte till och med några gånger, men nej det är banne mej omöjligt, försök gärna själva ;)

Tjusiga pjucks va...

På kvällen tog vi emot politiker från miljöpartiet till vår förening, vi luftade våra frågor och synpunkter, det kändes bra och vi hade en fin dialog, vi fick lite tips om hur vi skulle gå vidare och ja, vi hade en trevlig afton helt enkelt. Vad detta nu leder till har vi ingen aning om, men nu har vi kontakten, första mötet är gjort, dom vet nu vilka vi är och vise versa.

Jag blev dock återigen förbluffad över hur vårt samhälle är uppbyggt i vissa lägen, att man tillexempel måste tillhöra ett parti för att väcka vissa frågor och om man då tillhör det partiet måste man hålla sej inom deras gräns och hela tiden återkomma till deras filosofi och politik. Jag köper det inte riktigt.
Det är ungefär som de sägs att man inte kan vara en aktiv politiker i det borgerliga blocket och samtidigt sitta i en facklig styrelse, vad har det med varannat att göra?
vad är det jag inte förstår?

Jockarp.

Ångmaskinsnissen..

Jag ogillar han på taket.

Mitt mys kan åka gratis till Singapore och Australien, men att gå på den skottsbergskagården i Karlshamn och titta på Karlsson på taket gick minsann inte, inte om man inte ville betala 125 kronor.
Ja jag tycker faktiskt att det är lite mer okej i år, men förra året när hon var sju månader och avgiften ändå togs ut då tyckte jag att det var på gränsen till kriminellt.
Stanna hemma då snålis tycker ju säkert en del :)
Jo visst för min del hade det ju inte varit så stora problem men tänk nu en familj som har ett par större barn som ska gå på teatern kanske har det kommit en liten sladdis några år senare, ska man då lämna iväg sladdisen för att gå med dom något äldre barnen bara för att de nu ska vara i mina ögon en hutlös summa på 125 spänn.
Näpp skärpning Sandelius.

Jag hörde årets pridelåt med Lena PH, den var väl inte så värst bra, men vad gör väl det, 48 dagar kvar sen smäller det. Ja jag längtar....

Spolknappen på toaletten är nu väldigt flitigt använd, huxflux hör man att någon spolar och ja vem är det då, jo myset.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det hela, men jag hoppas att det snart ska bli ointressant.
Jag får väl kanske till och med se det som positivt att hon låter bli att fylla den med diverse saker innan spolningen utförs. Glad för det lilla liksom ;)

Vi oljade in lite staketstolpar, Mmm även myset skiftade något i färg, men på det hela taget gick det bättre än förväntat. Varje gång som själva utförandet inte tar hela dagen eller blir långlivade projekt är jag tillfreds.
Att vi faktiskt ganska ofta kan slutföra det vi påbörjat utan att bli för uttjatat, ja då är jag lycklig.

Kladdar inte....

Ett nytt möte med vår förening gick av stapeln här i det Jockarpska palatset under gårdagskvällen, nu är vi laddade inför politikemötet som ska till att ske i kväll, det ska bli mycket spännande att höra vad som tycks om vår fina del av kommunen.
Ja medans vi smidde planerna så hängde Mollie hos mormor, det hade varit mycket lek och bus, så en välbehövlig kvällsmacka var nödvändigt.

Ja och nu är nog dagen inne, idag tror jag att jag ska köpa mej ett par joggingskor, sen bär det av. Tror jag ;)

Nått sånt här kanske?

Jockarp.

Djur, djur och djur....

Hum, ett litet problem

Ja avslutningen på rocken blev helt kanon, vi satt på en filt i solen och dom små sprang runt och visade sina små magar och skrattade hejdlöst.
De sista vi hörde innan vi lämnade platsen var.
-oh kolla där är ett par milf:ar.
Hihi, det blev självklart en femklappning av händerna av mej och min vän på den och fnitter hela vägen till bilen.

Men upp kom vi ;)

Ja efter dessa dagar på rocken var det extra skönt att inta djurparken igen, vi tog med oss Mollies ena kusin ner denna gången och de blev en mycket trevlig dag.
De var så mycket djur framme, vi såg till och med räven som annars oftast lyser med sin frånvaro. Lokatterna kom vi riktigt när och likaså grisarna, Mollie blev rädd för grisarna när dom grymtade och mammagris tillrättavisade sina små kulltingar.
Mysets långa underläpp visades till och med upp.
Vidare klarade vi av hela hinderbana, ja myset fick ha lite hjälp här och där, men hon försökte iallafall och viljan var det inget fel på.

Ibland behövs lite hjälp.

Korven grillades och vi åt glass på björnberget och lyssnade på björnungarnas skrikande.
Älgkon hade fått två kalvar som vi tillbringade en stund med att titta på.
Vi pratade lite med killen som skötte om renarna, han undrade lite pillimariskt om vi inte var intresserade av att investera i ett par renar, tydligen skulle det vara vissa svårigheter med att få tag i lava till renarna eftersom den är fridlyst, jag kände väl då ganska omgående att det inte var riktigt min grej det där med att bli renskötare.
Men när vi stått och snicksnackat en stund berättar han att den finns en liten renbebis runt hörnet, som han sen glatt visar oss, tänk vilken tur och vad lite snack om renlava kan leda till, jag sätter en hundring på att ingen annan som var i parken såg den lille renungen mer än jag och mitt sällskap. Än en gång har det sociala monstret jag är i vissa lägen gett mej privilegium ;)

En gång i livet ska jag me ha privatchaffis :)

Vi lämnade parken med ett ösregn i hälarna, vi hade tur hela dagen med vädret och med djuren, kanske man skulle köpt en lott.
Hemma och kvällspromenad blev det, denna gången hade vi nästan hela mixmax kennel med oss, ett par syskon uteblev dock, men med fyra noffar och med brossans bägge golden, barnvagn med tillhörande mys så fick vi inte se mer vilda djur den dagen. Konstigt ;)

Fyra i rad ;)

Jockarp.

Herr Jante och fröken Neggo.

1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Smidigt att köra ute...not

Jante slägg dej i väggen.
För dom schyssta dagarna fortsätter att ramla över mej och mitt lilla mys.
Jag gillar verkligen den vändning som hänt de sista månaderna i mitt liv, ett lugn har lagt sej och jag känner ingen panik över att jag ska möta någon ny vacker dam att dela livet med, jag är ganska tillfreds med hur de ser ut just nu, utan just denna vackra damen ;)
Tids nog så står hon här och knackar på dörren, jag har en övertygelse om det.

Jag mår mycket bra av allt som hände runt omkring mej,  jag känner att i vissa lägen ska jag ha tålamod och bara vänta, då plötsligt kommer en uppenbarelse. (Hallelujah)
Jag mår bra av att veta att jag i vissa lägen kan påverka saker om jag vill, det är ändå för den sakens skull ingen panik, var sak har sin tid, jag börjar koppla det nu.
Jag har en bok som på usb minnet ligger så gott som redo att lämnas iväg, men återigen, ingen panik, vänta, begrunda och behåll lugnet, ja då kommer bästa läget till mej. Gaaa jag gillar det.
Jag har mognat.

Nya Cesar Millan?

Vi har en film som vi fått pengar till att jobba vidare med, vilket jag tycker är mycket intressant och spännande såklart, det är jag och Noomi Rapace, hihi.
Jag har fått bra kontakt med RFSL, som jag inte har en aning om vad det kommer att leda till, jag är lugn och jag väntar, tids nog kommer det till mej, Wow positiv som få.....

Jag har varit på möte på bruket och lagt fram mitt förslag till min framtida anställning, inget resultat än, jag är lugn och avvaktar.

Jag väntar på kommunens nästa drag vad det gäller barnomsorgen för myset, inget resultat än, jag väntar och är lugn.

Ja jag älskar alla dessa olika bollar som snurrar och som på olika håll skjuts iväg, ingen vet vad de landar. Spänningen är olidlig.
Just nu i skrivande stund reflekterar jag över hur händelsefattigt mitt liv faktiskt var när jag hade en sambo och inga barn, jag och min ex fru vi gjorde massa saker ihop, men nu när jag ser tillbaka så var det få utmaningar i mitt liv just under den tiden.
Efter "komma ut" tiden var det lugnt tills dess att tankarna på barn börjades omvandlas i praktiken.
Shit vad trist.

Jag nu har jag varit positiv så de nästan är äckligt och visst finns fröken neggo här ibland och visst sitter äckel Jante på min axel ibland och försöker trycka ner mej, men inte så ofta längre.
Och när hon, när fröken neggo kommer och gungar min värld så kan jag nu oftast stoppa innan farten blir för hög.
Och herr Jante ger jag nu en knuff så han trillar ner från min axel.

Så klart att jag i bland tvivlar över min förmåga, inte förmågan över att vara en toppen bra mamma, för där finns inga som helst tvivel, jag är den bästa för myset, that`s it.
Men ibland tvivlar jag på min förmåga att faktiskt nå ända fram, i dessa ovannämnda saker och projekt.
Men behåll då lugnet fröken Vilhelmsson, tids nog när mognaden skett kommer det och det kommer bli kanon.
Herr Jante och fröken neggo kommer då för alltid vara utraderade ur mitt schyssta,positiva och braiga liv.

Staketsättningsdags.

Halvbra är för mej just nu helfel.

Jockarp.

Polis, polis, potatismos ;)

Hum!!!!

Rikspolisen vill att min mamma ska betala dom 4000 kronor, anledningen, ja det är att hon är gift med min pappa. Att sen någon lånat min pappas bil och kört alldeles för fort i den.
I det lilla brevet som sändes var det information om att busen kört i 86 kilometer där lagen säger 50, fy säger jag vilken olaglig och ansvarslös människa.
Med i brevet var det en bild på en urtjusig brud, ja i mina ögon en riktig snygging, åldern ja den kan väl varit runt 35.
Under var det en bild på min mamma, likheterna var slående....Not
De känns helt klart som att rikspolisen kan se sej om i himlen efter dom sköna kosingarna, för ett överklagande är ett måste och resultatet måste ju helt klart bli ett friande.
Vad lär man sej av detta då?
Jo att dom personer som sitter på rikspolisstyrelsen eller vad det nu heter, inte har riktigt koll på det här med åldersbedömning. Dom är helt klart ute och cyklar :)
Vidare ska man som min pappa inte låna ut sin bil till busar och man ska nog heller inte vara gift med en person som är så hygglig som lånar ut sina saker till busar ;)
Ja det lär väl bli en fortsättning även på denna historia skulle jag tro. Spännande.

Regn och träkmånsväder gjorde att rockandet tog en paus, jag är helt klart alldeles för gammal för att vara ute i ur och skur bara för att titta på folk, nej nån måtta får det vara. Istället tog vi en sväng till Karlshamn, vi körde dom gamla mysiga småvägarna, herregud, söndagsåkning på en fredag :)
Tanken var att vi skulle gå på gula M:et men det var så mycket folk där så det blev en buffé för tvåhundra kronor på Fridolfs i stället, same same, typ.

Trevligt ställe :)

För att döva vårt dåliga samvete över alla godsaker vi stoppat i oss tog vi en mycket rask och jobbigt tur på berget, en timmes slit för mammorna i backarna med nöjda barn denna gång i vagnarna.
Helt andra muskelgrupper användes helt klart än när vi går med selarna, men är man vältränad så är man :)

Vad mer som hände under gårdagen, jo jag var i kontakt med en trevlig tjej från Göteborg som jobbade på radio hon ringde upp mej och vi hade ett trevligt och informativt samtal, vad detta leder till är ännu oklart, men som vanligt är jag öppen för förslag och min nyfikenhet är stor.
Fortsättning följer.

Klubba efter musslorna ;)

Jockarp.

Utbrott...

En ny underbar bukett sattes in :)

Hoppsan 200 000 klick på bloggen, lite snabb räkning på att jag då skrivit 532 inlägg borde det bli nästan 376 klick per inlägg.
Och det är väl inte så illa att så många tycker det är kuligt att hänga med mej och läsa om ensamma mammans vardagslunk ;)
Jag tycker  iallafall att det är jättekul.
Jag antar att det försvunnit en del under resans gång och andra har tillkommit.
Men det jag vet är att det är en väldigt stor spridning på läsarna och även det är ju superkul, mer ingående blir jag inte i ämnet, men ja det är kul ;)

BVC Häng ;)

Ja och inte vet jag vad som hände, men uppenbarligen blev det en liten formsvacka i min kära dotters liv några timmar under gårdagen, närmare bestämt så var det ett raseriutbrott som inte var av denna värld, typ.
Förmiddagen var behaglig, men sen skulle vi in till bvc på 1 1/2 års kontroll, de gick fint i början och vi lekte i väntrummet, sköterska kom och även det gick ganska bra, vi tog längd och vikt.
Vikten stoppade på 11,4 kilo längden var 79,5. Huvudet skulle mätas tycket sköterskan men det tyckte minsann myset inte alls att det nödvändigtvis skulle göras, krokodiltårarna var nu ett faktum.

Hoppla och där kom doktorn, säger som sean banan skulle sagt.
-Inte bra.
Hon blev helt galen och helt okontaktbar, den stackars läkaren skulle försöka sej på att lyssna på hjärta och lungor, de gick sådär.
Vidare var hans vision att titta i öronen på myset, hehe jo tjena, hon skrek och grät och tårarna sprutade ut. Så läkaren tackade för sej och gick ut ur rummet utan att kikat i öronen.
Hon fortsatte att skrika men inte i samma hysteriska anda, något lugnare blev hon och när tillslut sköterskan tog fram såpbubblorna så blev hon mild så som hon oftast annars är.

Rockmiddag :)

Från bvc for vi sen vidare till våra vänner för ännu en promenad på det vackra berget innan rocken skulle intas för andra dagen.
Här hände också något som inte hör till vanligheterna längre.
Raseriutbrott nummer två, hon skrek i en halvtimme på vår timmes långa promenad och ja vad skulle vi göra, vi kunde ju inte annat än att fortsätta att gå.
Så med detta hysteriska skrikande i öronen så sa min vän helt iskallt efter en stund.
- O Jesus tyckte att han hade det tufft.
Hihi jag vi kunde inte låta bli att flina åt det, här gick vi i skogen och ett vansinnigt barn satt och skrek för full hals på ryggen och vi visste inte vad vi skulle göra åt saken.
Hemma och nersatt på jorden igen så tystnade hon som väl var, nu hade vi ju tanke på att köra till rocken, vi var helt övertygade om att Mollie skulle somna i bilen och sen sova hela kvällen, hon var ju helt slut.
Men icke sa han lille Nicke. Hon var nämigen på värdens bästa festivalhumör och vi mammor vi bara tittade helt oförståede på varandra och undrade vad det var som hänt.
Barnen sprang omkring och lekte med varandra, Mollie rullade sej och kastade sej i gräset, de skrattades och busades som aldrig förr. Vad hade hänt?

Vi träffade iallfall på lite vänner och även några nya filurer pratade vi med, visserligen var dom något överförfriskade, men dom verkade ha det väldigt trevligt.
Vi tittade på brandbilarna som fick rycka ut på grund av en gasoltub som exploderat.
vi åt Tahimat som var dagens tema, ja småttingarna fick korv och mos, brända mandlar som jag varit väldigt skeptisk till i mitt förra liv gluffsades de friskt av.
Vi drack chai latte, vilket jag fick lite utbildning i, kaffetjejen hade fullt upp med att läsa på innehållsförteckningen för mej om vad det egentligen var för något, vi kom fram till att det var inte kaffe, inget koffin i alls, utan det var istället mer åt te hållet, ja hur det än var så var det en ny erfarenhet och smak. Spännande.

Hem till borgen och efter lite barabapapehäng i sängen så somnade mitt lilla mys tillslut efter en mycket lång och intensiv dag.
Ja slutet gott allting gott ;)

Jockarp.

Rock on....

Den årliga festivalen Sweden rock är nu i gång och vad ska väl de små slevarna vara om inte på plats i Norje, där allt händer.
Vi lastade in två barnvagnar i min helt otroligt barnvänliga bil, det lär nog bli värre när Mustang caben ska fyllas med små barn och alla tillbehör, jag tror på att göra det omöjliga möjligt men i de fallet är även jag skeptisk och de kan kanske vara därför att den inte marknadsförs som en familjebil, men granna är den ;)

Innan vi rockade så var vi på berget, våra små hängde på ryggarna som sin vana troget.
Men det blev ändå en lite annorlunda promenad mot vad det brukar bli, ja rundan var den samma, men samtalen skilde sej markant åt.
På denna runda var det enbart jag som pratade, alltså en monolog, ja förutom i jävulskbacken då vi mest stretade på och andades, jag hade alltså en liten paus just då.
Ja och vad var nu anledningen till detta undrar ni nog nu. Hade möjligen min promenadvän blivit akut stum?
Näpp hon var inte stum.

Men jag har ju fnulat på mitt sommarprat till radion och det kändes nu ganska bra och lagom genomarbetat så jag ville nu testa det på någon utomstående.
Nu blev det inte riktigt en rättvis bedömning för min vän har ju varit med i delar av den historia jag tänkt att ta upp och prata om, men vissa delar var nog nytt även för henne.
Det är en avvägning som varit ganska svår att göra, jag har ju pratat om detta så länge nu så för mej är det svårt att sätta mej in i att andra människor ska höra detta för första gången, hur ska man då förklara på bästa sätt vad som hänt och att samtidigt ska detta svårbegripliga bli lättbegripligt, hum ja där har jag haft lite att bita i minsann.
Hon tyckte iallafall att det var bra och vi kom överens om att vissa rader skulle strykas, vilket även jag själv varit inne på i förväg.
Jag tänker inte berätta någon snyfthistoria, inte heller försköna eller dölja något, min trovärdighet ligger i att återigen lägga korten på borden och låta allmänheten syna mej.
Vill dom då döma mej, ja vad ska jag göra åt det?
Detta är min historia detta är mitt liv.

Jag kommer att berätta den så neutralt som möjligt, jag kommer inte ens försöka att sätta ord på dom känslor jag hade för snart två år sen, även om jag skulle vilja så ser jag det som en omöjlig uppgift idag, (vilket jag är tacksam och glad över)

Jag kollade som hastigast på vilken dag detta radioprat skulle gå av stapeln och det var den 6 juli och tydligen var det en fredag och gissa vem som har namnsdag den dagen?
Hihi, tillfälligheter tro?

Jockarp.

Förlåt gud, men jag mår så bra.

Bokmalen somnade  :)

Än en gång vaknade jag av att det satt ett mys på min hals och hoppade, jag hade nog ogillat det väldigt om denna ritual utföts av någon annan, men med en högskrattande liten sötnos är det omöjligt att inte dra på smilbanden och känna att detta kommer att bli en toppen dag.

Och en toppen dag blev det. Långpromenad och fika på berget, sen målaspannen vilken nu innehöll svart färg, rockveckan till ära ;)

Vi tog en sväng in till affären och jag älskar verkligen min stad.
Jag träffade så mycket människor, många jag inte sett på evigheter.
En del som sa sej läsa min blogg och tyckte att det var givande och roligt när jag skriver till kommun och stat. Jag tycker också det är kul.
Vidare så var minsann min ex frus släktingar i stan och dom tyckte definitivt inte att det var roligt att jag var överallt och pratade med människor i varje hörn.
Jag såg riktigt hur jobbigt det var, att behöva gömma sej och smyga omkring för att inte ge sej till känna.
Men nog såg jag alltid och det gjorde det hela ännu roligare.
(Gör nu gärna en psykanalys på det beteendet ;) )
Jag såg att det till och med gjordes ett besök på apoteket där det stod och spejjades genom fönstret om kusten var klar, kusten den blev inte klar.
Jag hade ingen brådska och jag hade inget att skämmas för så jag tog väldigt god tid på mej när jag skulle köpa blommor av blommkillen utanför affären, jag prutade och grejade med än de ena och än det andra.
Förlåt gud men jag mös i allra högsta grad av att se patetiska människor och att dom såg det som jobbigt att inte våga visa sej och kunna gå fritt i vår fina stad.
Humf vad skäms dom för tro?

På väg uppåt :)

Upplysningsvis kan de kanske bli en tuff sommar för dom, för jag och Mollie tänker minsann inte gömma oss, nepp vi ska fånga dagarna och vissa ska fångas i city ;)
Jag träffade även en gammal jobbarkompis med tillhörande fru, det var ett kärt återseende från båda håll, och vi sa allihop att vi måste ta och ses oftare, ja och varför gör man inte det då?
Mm jag varför gör man inte det.

Kvällspromenad med min ständiga idésprutande vän, positivitismen flödade åter.
Vi pratade om en bok vi båda läst, tankar, funderingar och utvärdering gjordes, sammanställningen blev att det var en klockren bok med mycket bra grejer som vi knappt kan vänta med att försöka praktisera.
Vi pratade återigen om möten, varför vissa möten blir bra och andra dåliga, varför man i vissa sammanhang känner sej som en liten prick och ibland känner man sej som en jätte.
Ja det är ju bara människor, personer med lite olika skal bara, men ändå kan det bli sån skillnad, ja möten det är oerhört intressant må jag säga.

Upp och hoppa polaren ;)

Lilla prinsessan Vilhelmsson var i toppform, vi kollade lite på BBC och drottning Elisabeths jubileum.
När drottningen åkte runt i bilen och vinkade ja då gjorde även lilla sessan Mollie det, hihi hon var så söt så, vilket litet ämne hon är ;)

Tadaaaa :)

Vissa dagar är skönare att avsluta och gårdagen tillhörde en sådan dag, efter två mil i benen, ljus i sinnet och en nytvättad kropp så var det underbart att krypa ner i en nybäddad säng med en liten dotter vid sin sida.
Åter en fenomenal dag att minnas.

Jockarp.

Skatteskuld....

Min lilla lintott ;)

Lite småseg i kroppen efter allt promenerande de sista dagarna var jag allt, men botemedlet mot det är ytterligare rörelse. Så efter frukost tog vi för tredje dagen i rad och angrep jävulskbacken.
Herregud vilken formtopp vi har just nu. Myset trivs som aldrig förr på ryggen och jag kan gå hur långt som helst känns det som.

Det stundar ju rockfestival här nere i söder och visst ska vi dit, varje dag är planen, de enda som kan stoppa oss är nog vätska från ovan. Årets första langos lär nog vara ett faktum, gaaah jag älskar festivaler med allt vad det innebär.

Ett nytt kommunalråd fick dom i grannkommunen igår, tösen är inte så gammal vilket jag ser som väldigt positivt, dock har det inte hjälpt i vår kommun att kommunalrådet är ungt och har egna barn, kvarnarna i barnomsorgsfrågan maler fruktansvärt sakta.
Skulle man kunna trimma upp dom något tro ?

De var så dags för den årliga dommen från revisorn, hej hopp skatteskuld i år igen, jag trodde att den tiden var förbi nu när man lever på bidrag från försäkringskassan, men så var alltså inte fallet.

Vi tog en sväng ner på vackra vesan, trots att vädret inte var det allra vackraste så är det nått speciellt med den där åkerplätten, även en gråmulen dag så är det underbart där.

Myset fick ett välbehövligt bad, jag hade nog behövt desamma, men här råder det prioritering, orkar man inte elda så får man vara smutsig.
Men till i morgon måste de ske, Nationaldagen ska ju firas så då får man allt piffa till sej lite, ja så får det bli ;)

Jockarp.

Förkovring....

Jag hann inte mer än hem förren jag rök ihop med en motbjudande och ohövlig människa.
Vi tog en promenad på berget, vi möter en man med en stor rottweiler, snubben blev helt rabiat och började gorma om att vi skulle hålla våra hundar kopplade.
Jo visst snubben hade helt rätt hundarna ska vara kopplade, men man måste ju sätta saker i proportionerna till hur det ser ut,vilket jag anser att han inte gjorde.
Full panik över en liten hund som inte är större än ett par lite jordgubbar skrämde tydligen skiten ur både mannen på 100 kilo och hans hund på 50 kilo. Vad trodde han? att vår lille jycke skulle bita ihjäl honom och hans best.
Nej ibland undrar jag om vissa människor bara lever för att vara Svensson poliser.

Ja jag bröt mot lagen jag var olaglig. Herregud nu igen Leonora.....
Olagligt och olagligt, det är mycket som är det som tex våldtäkt, mord, incest, men folk gör det ändå hur olagligt det än är.
Jävla idioti var hur jag sammanfattade hans beteende och jag kunde inte låta bli att fråga honom om han inte hade några större problem i livet utan var tvungen att se ett jätteproblem i att hunden var lös och samtidigt bete sej som en tokstolle.
Just nu inväntar jag dagens ris :)

Som väl är finns det trevliga människor som man stöter ihop med också tur är att dom mötena uppväger dessa dårfinkar.
Tre promenader gjordes under gårdagen över två mil men alltså ingen joggingtur än, jag väntar på den rätt känsla och den kan dröja ;)
Lite målning hann jag med när myset sov och en bukett blommor sattes in på bordet, jag älskar sommaren, tänk alla gratis blommor eller ogräs som vissa kallar det, bara ut på sommaräng eller längs vägkanten och plocka en fin fin bukett.
Min bukett innehöll  hundkex, förgärtmigej, smörblommor, ormbunke och några lila saker jag inte vet namnet på.

Jag kollade upp några utbildningar på nätet och en del mail skickades med frågor om de olika möjligheterna till att förkovra sej och bli lite mer kunnig i vissa områden.
Kunskap kan man aldrig få för mycket av och kunskap är makt har jag hört. Själv trodde jag någonstans att det inte är utbildningen det hänger på hur bra man lyckas och hur bra man mår.
Nej i min värld har tankarna gått att det handlar om tillfälligheter, att vara på rätt plats och möta rätt människor vid rätt tidpunkt.
Men just nu svajar den tron lite. Men det är som sagt var just nu det :)
Ja vi får se tiden ann och se svaren på frågorna jag skickat.
Ingen ska säga att livet inte är spännande att leva.
Mitt är det iallafall.

Innan läggdags igår fick jag ett glädjande besked, en ny liten krabat har anlänt till vår jord, en liten grabb och enligt rapporten mår hela familjen fint, så välkommen till världen Neo :)

Jockarp.

Himma again...

Ja då var London avklarat för första gången med ett mys, de gick bra. Vi turistade en del, parkhängde och shoppade.
Piccadilly, trafalgar square, buckingham, harrods, hyde park, green park, towern, båttur på Themsen, london eye, bigben, eh you name it, vi var överallt.
Vi bodde perfekt precis intill det femstjärniga hotellet Ritz, vårt hade dock en stjärna mindre men var helt okej ändå ;)
femtio meter från dörren kom man in till green park, denna som i ena änden slutar vid Elisabeth den andre husknut. Och så klart var vi där och vi lyckades pricka in en av hennes välkända tebjudningar. Det var tusentals människor som var klädda i sina vackraste kläder, det var klänningar i alla former och färger, herrarna ståtliga i sina frackar med tillhörande medaljer hängandes på bröstet. Snyggingar i alla åldrar, ja det var storstilat och att då lyckas komma just då skulle man ju nästan vara värd en lite medalj själv kan jag tycka.
Myset tyckte inte att det var så märkvärdigt hon gick hellre i parken och matade duvorna, ja man har olika intressen här i livet. Väl är väl det.

Vi hängde på världens första Hard rock café och en ny tröja till Mollie investerades.
I speackers Corner sa jag ett par väl valda ord, såna som jag annars bara säger i hemlighet när endast jag är vaken, nu gurglade dom ur mej i en raslig fart :)

Vi var i towern och till min stora glädje så fanns det korpar där, vingklippta eller ej men sägnen säger ju att när korparna flyttar så går det Brittiska riket under, så än är det alltså inte ute för England.
Totyrkammaren fick ett besök. Brr det slog mej att människor måste ha en väldigt livlig fantasi för att komma på alla dessa fruktansvärda metoder till att plåga ihjäl sina medmänniskor, de var den ena bisarra avrättningsmetoden efter den andra. Glad var jag att Mollie sov en stund just då.

Från Towern åkte vi båt till London eye, jag har varit i London två gånger sen milleniumskiftet då british airway  lät bygga ögat, men jag har aldrig åkt det förut. Nu gjordes de slag i saken, så ja 135 meter över havet i en korg dinglade jag i cirka 30 minuter, myset sov stora delar av rundturen men hon vaknade lagom så hon kunde se dom små ankorna som var vid kanten när vi kom ner igen.

London var varmt och gott Vilket har = med att glassintaget var groteskt, ja priset var också groteskt men vad gör man?
Den italiensk kulglassen är ett gift, årets favoriter är cocos, hasselnöt och choklad, Mmm jag drömmer om denna kombon.
Hej hej sockerintag.

Chinatown. soho, oxford street, piccadilly street, och regent street var delar och gator vi hann med att kolla in, det var ju inte superbilligt men det kostar ju inte så mycket att titta. Sju våningar på leksaksaffären Hamleys kollades in, ja mjukisdjursvåningen var den mest populära, ögonen gnistrade och munnen höll på att snurra runt när vi släppte lös myset där inne. Hon var helt lyrisk.

Kvällsaktiviteter i form av musikal var ju inte fel efter en dag med sevärdigheter och glassätning.
Jag placerade mej på den sjunde raden på Her Majesty's Theatre där urpremiären av detta musikaliska mästerverk från 1986 gick av stapeln.
När den gigantiska tak kronan lyftes lysandes upp i taket till tonerna av the phantom of the opera ja då ställde sej håret på armarna upp och jag rös i hela kroppen, jag älskar verkligen musikaler.
Två timmars njutning avslutades med en rask promenad hem till hotellet i en upplyst och vacker stad.
Känslan av den underbara musiken i kombination att jag inte hade min annars ständigt följeslagare Mollie på ryggen, i handen eller i vagnen gjorde att jag fick känslan av att jag svävade fram.
Jag hade kunnat gått och lallat i ett sakta tempo men i stället gick jag i raket fart hem till hotellet. De var skönt att hålla ett högt tempo och jag kände mej super stark, detta medförde nu en liten fundering över att jag har för mycket energi i min kropp, en tanke började gro.
Jag hatar att springa och jag tror att alla andra också gör det för aldrig ser man väl någon leende löpare.
Iallafall, med all överskottsenergi så ska här börjas att springa. Jag lär nog återkomma i ämnet framledes.

Vi kollade in tavlan för nedräkningen inför OS ena sidan informerade hur länge det är till startskottet går och den andra sidan visar hur långt det är tills de ska avslutats.
Vidare tog vi oss till Harrolds för att se minnesmonumentet av prinsessan Diana och Dodi som finns i källaren på byggnaden.
Vilket livsöde må jag säga, att det skulle behöva sluta på de viset, var det ödet?
Hur det än var med det som det är jag tänkte på att det var rena kaoset i de Engelska kungahuset under några år och drottning Elisabeth var sådär lagom poppis under denna tid, den stormen och fler därtill har den damen ridit ut. Hon firar 60 år på tronen nu i dagarna och det märktes minsann. Överallt skulle det firas.
I min egen lilla värld och mina egna funderingar så slår det mej nånstans att den kvinnan är helt enastående och stark som en björn. Hon har klarat mer än sju svåra år och ett i nöd och fortfarande jobbar hon på. ATP har dom nog inte i England, tanten är ju 85 bast ;)

Ja och flygningen gick åter som en dans, vägen ner sömn från start till landning vägen hem vaken från start till landning inga bekymmer.
Sammanfattningsvis alltså ännu en lärorikt, sevärd och  rolig tripp.

Välkomnadet här hemma kunde man inte heller klaga på, vackra fru rådjur stod i trädgården och tog emot oss med sin skönhet.
Storstadspuls okej, Jockarp okejigare :)

Jockarp