Böcker, bingo och kaffe...

Mys efter bingot..

Jag har aldrig haft något behov av att klättra i berg, hoppa från en lyftkran i någon jävla gummisnodd eller tugga kåda i vildmarken en hel vecka.
Däremot har jag fått reäla kickar av att till exempel föda barn.
Av positiv smärta. Av kampen för det goda. För livet De kladdiga barnet på magen. Tjugofyra timmars nära döden upplevelse. Tusen spruckna kärl i ögonen och ett sprucket underliv. Blod. Järnlukt. Skalpelektroder. Hasande tofflor i korridorer. <Tryck på> Hjärtljud, sjärtljud. Lavemang så man inte skiter på sej. En mellangård som exploderar. Bara sörgården och Norrgården kvar. Vart ska lilla Olle ta vägen, eller vem de nu var som bodde i Mellangården?

Detta är några rader från boken Dyngkåt och hur helig som helst, en bok som är helt fantastisk det är Mia skäringer som skrivit den, ni vet hon från humor programet mia och klara.
Jag tror inte det finns en enda person på jorden som har egna barn som inte känner igen sej i de hon skriver.
Ibland har man lyckan av att få böcker rekommenderade, detta var en sån bok.
Det är en bok som handlar om livet...Jag säger bara läs den.

För övrigt var det Lisa, Lasse och Bosse som bodde i mellangården :)

Min bingokompis kom och överraskade mej med en ny elvisp, jag har gått och gnällt ett tag nu att jag inte kan göra cheescake själv på grund av avsaknaden av just en elvisp.
Att jag varit utan elvisp beror på att min sk fru tyckte att hon behövde den bättre än jag så hon tog den med sej i flytten samtidigt med tepåsarna, tampongerna, mjölet och pastan, ja käre tid, man kan inget annat än att flina åt det nu.
För övrigt så slutade gårdagens bingo i katastrof, ingen vinst, hur ofta inträffar det?  inte särskilt ofta kan jag säga.
Men vi hade en mysig, härlig och framförallt rolig stund i hop med lilla Lotta och det är ju huvudsaken.
Som man brukar säga de väsentliga är att delta inte att vinna, jo jo.
Eller som min bingokompis säger, Den där Lotta har nog en räv bakom örat.

I gårdagens inlägg skrev jag att alla barn föddes med blåa ögon, vilket jag blev upplyst av Lucette att så inte var fallet, jag körde klart en googling på det, var vid jag hittade detta.

På Region Skånes hemsida kan man idag läsa följande: "Nyfödda barn har nästan alltid blågrå ögon vid födelsen frånsett mörkhyade barn som redan vid födelsen kan ha bruna ögon.

Att vi föds med gråblå ögon beror på att vi från början saknar ämnet melanin vilket krävs för att ögonen ska bli bruna. Efter cirka 3-6 månader kan man slutligen se vilken ögonfärg barnet får."

Så nu har man lärt sej något nytt igen.

Tack för det.

Ja idag är det ju alla hjärtansdag, en dag som total dissas i det Vilhelmssonska hemmet, åter igen är det en dag som hittats på för att vi ska konsumera mera, och det gör vi ju, även jag föll för frestelsen vid ett par tillfällen.
Det köptes liljor eller rosor till den sk frun, och jag vet även att i början av vårt förhållande så köpte jag en mugg där det så passligt stod jag älskar dej, och det var ju just vad jag gjorde.
Hon har den kvar, så man kan ju hoppas att hon idag har druckit sitt morgonkaffe i den och skänkt sin fru en tanke.
Kanske hon satt där med muggen i handen och kom på sej själv med att hon fortfarande är gift, kanske tänkte hon tanken, fan vad dum jag har varit mot Leonora min fru, kanske har hon kommit på sej själv med att hon behandlat mej väldigt illa, att hon kastat lilla Mollie på tippen som om hon vore en kaffesump.
Kanske sitter hon där med sin kopp kaffe och tänker att det var nog inte de bästa jag gjort i mitt liv att lämna min fru och mitt barn, och kanske tänker hon på att hon ska leva resten av sitt liv med vetskapen att det hon gjort var väldigt fel
Kanske har hon insett att hon varit en taskig människa
Och kanske har hon slutat se sej själv som ett offer.
Kanske, kanske inte....

Korven har en räv bakom örat :)

Tack för kaffet i Jockarp.