söndag 23 augusti 2015

Underljuvligt....



Leken i full gång ;)


En heldag med min dotter, ja, vad kan bättre vara?
Vi började med mys i hennes säng, vidare blev det frukost och sen gick vi ut och tog en sväng med cykeln. Vi lämnade cykeln och gick en promenad med hundarna vilket uppskattades från allas håll.
Hem och ombyte och vidare till Kristianstad för lite shopping. Myset välte i sej två röda korvar från korvmojen på torget, hon är grym i maten.

Vi vände hemåt och vi samlade trupperna. Dags för utflykt.
Mot lister och Hörvik. Vi stoppade till på stranden där det lektes hejdlöst. Lilla mini fick en insmörjning av den härliga sanden, hon älskade sin inpackning. Det lektes med hovarna och det hoppades på stenarna som gick ut i vattnet. Sommarbilder etsades fast på hornhinnan, bilder som ska plockas fram ruskiga höstkvällar.

Barnen åkte med fröken flickvän till svärfar, jag blev lämnad till att gå. Jag gick strandvägen bort till marinan och förvetnade mej lite bland husbilsägare och båtägare. Det var en härlig stund av frånvaro från familjen.
Jag tittade på husen jag passerade och funderade på vilka det var som bodde där. Jag kände mej som en byfåne och jag gillade det.


Den sura strömmingen ;)

När jag kom upp till svärfars hus möttes jag av trissen, jag tog med mej två av dom och gick till skolan för att leka på lekplatsen. Full rulle, stoj och stim. Jag satte mej på en sten och kikade på deras lek. Skönt.

Och så var det då dags för den årliga surströmmingsskivan. Burkarna öppnades och stanken var som vanligt en blandning av rutten fisk och rutten fisk ;)
Det dukades upp och fröken flickvän rensade och serverade fisken på våra tallrika, det var helt enkelt bara att skyffla in. Myset smakade en liten bit men hon ansåg att den var för salt så hon fortsatte att äta potatis. Jag åt två klämmor, en med strömming i och en utan, jag känner att det inte riktigt är min grej ännu, jag behöver mer träning i ämnet surströmmingsätande.
Efterrätten var superb, två tårtor serverades och kaffe på det, jo jag tackar ja.

Vi tackade för allt och for hem till palatset, barnen tvättades av och sen väntade det sagostund. Myset valde att skriva i en pysselbok och hon fann alla felen dom frågade efter.
Det var en bra dag som avslutades under duntäcket på altanen med tända ljus.
Jag log i ljuset sken, leendet kom efter att jag konstaterade att jag just då och där ansåg mej ha världens bästa liv.





Glada barn....



Jockarp.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar