Bakslag…….

Måndag morgon och vi hoppade i springskorna. Det blåste vilt men det var ljumt. Så härlig morgon, så härligt att möta en ny dag med tron om att allt kommer ordna sej. Mollie var pigg när jag lämnade henne på skolan men hon hade uttryckt sin oror inför måndagen kvällen innan. Nja det var inte bra men jag hoppades på en ljusning. 

Jag fick dock informationen tidigt att hon inte mådde bra. Det måendet höll i sej hela dagen vad det gällde ämnena. Hon hade varit ute på lunchen och gått med ett par kompisar. Dock var jag bekymrad när hon berättade att hon inte varit på en enda lektion. Alltså jag vet varken ut eller in just nu.

Vi satte oss tillsamman på altanen och täljde en varsin smörkniv, vi pratade om dagen i en timmes tid, hon vill men hon kan inte, det är lite slutsatsen jag drar av hennes skolgång just nu. Och emellanåt blir jag så fruktansvärt jävlar förbannad över att det har blivit såhär, det på grund av att man splittrade en grupp med tjejer som fungerat utomordentligt bra tillsammans. Från att ha en dotter som älskar allt med skolan till att få en tjej som inte har orken, där ångesten blivit en trogen följeslagare som stör och förstör allt i sin väg, fy fan.

Efter smörknivstäljandet lagade vi middag ihop. Hela familjen skulle samlas. Det där varannan vecka livet ger oss stora skiftningar, ena veckan är vi tre till bords och den andra veckan är vi fem. Det krävs en hel del mer när fem ska mättas, mer planerande och mer mängd. Vi är nya på det men jag tycker det funkar ganska bra. Än har ingen lämnat bordet hungrig ;) att får hjälp i köket av Mollie underlättar givetvis. Skönt. Och ja, maten stod på bordet när trissen kom hem.

En lugn kväll men lite mys i soffan och det blev en tidig sänggång.

Jockarp.