Amningshjärna...

Ja nu får vi väl ändå säga att våren är här, längtan i år har varit olidlig.
Nu tvättas det bilar till höger och vänster, folk kryper ut ur sina stugor och ställer sej i söderläge och bara njuter av denna fantastiska årstid.
Jag har tagit av mej min blåa fina vinterkostym, och kör numera militärgrönt för hela slanten, att äntligen kunna ställa vinterkängorna på hyllan och ta fram dom trivsamma små vårskorna, med lilla stålhättan fram, det gör livet allmänt lättlevt och trivsamt.
Myset sover utomhus i vagnen och är nöjd med det, damen blir större och större och om möjligt sötare och sötare.
Jag mår bra nu, att jag ens kan säga det, det trodde jag aldrig för några månader sen, men saknade efter den sk frun blir bara mindre och mindre.
Är det inte så att man ska älska människor när dom behöver det som mest, och det är ju när dom förtjänar det minst.
Så min kära sk fru, jag älskar dej mest nu....

För jag tror faktiskt att hon kan behöva ha min kärlek, hon behöver nog all kärlek hon kan få.
För tänker man på alla val hon gjort, sämre val får man ju leta efter. Hon har ju lyckats med konstverket att ta sämsta möjliga beslut i alla dom val hon gjort. 
Vetskapen om de kan ju inte vara lätt att leva med.
Jag lider med henne.
För att kanske behöva leva ett kärlekslöst liv på grund av alla tokiga val man gjort val som resultera i att människor inte vill ta i en ens med tång de kan nog bli ganska kämpigt framöver.

Men det är ju något som jag inte behöver bekymra mej om för Mollie och jag blir bara ett bättre och starkare team för varje dag som går, och vi har storslagna planer på gång.
Jag älskar henne mer och mer för varje dag som går.

Vi gjorde inte många knop igår, vi njöt mest av varandras underbara sällskap, men på kvällen var vi bortbjudna på Taco och melodifestivalstittning.
Tyvärr blev de inte så mycket tittat för någon av oss, myset ville annat, men låtarna har man redan hört så det var ju inte hela världen.
Efterrätt i form av en delikat pannakotta intogs till kaffet, och myset slocknade tillslut i soffan.
Vuxenprat, om gamlatider, nyatider och framtider diskuterades på ett för mej förträffligt avslappnande sätt, halvliggandes i soffan. Med andra ord ännu en trevlig och bra kväll för töserna Vilhelmsson.
Tack för det mina vänner.

Amningshjärna, ja vad ska man säga, allt är faktiskt upp och ner, jag har alltid haft koll på allt, som min sk fru alltid sa, jag ska bara kolla med min livs levande almanacka först....ja så var det, jag hade verkligen koll.
Men nu är förvirringen total, jag glömmer det mesta, jag glömmer vad jag ska handla, jag glömmer tider jag glömmer människor och hade jag inte skrivit upp det så hade jag aldrig redat upp en enda dag känns det som, Vilka kontraster.
Till saken hör att jag i går glömde min bror, efter melodifestivalen när jag skulle köra hem hade vi bestämt att jag skulle höra av mej till honom för att kolla om han behövde skjuts hem, tror ni jag kom i håg det? Svaret på frågan är NEJ.
Så när dom grönbruna slogs upp i morse kände jag ett stygn av panik komma på krypande, känslan av att man glömt något, men man vet inte vad, brrr jobbig känsla de där, jag rannsakade mej själv och kom på vad jag glömt.

Jag har läst lite om det här med amningshjärna, men informationen är tvetydig, på vissa ställen står det att det beror på ett hormon som utsöndras i kroppen när man amma, ett avslappningshormon, just för att man ska vara lugn och bara vara fokuserad på sitt barn.
På andra ställen står det att gröthjärnan beror på sömnslösa nätter och det i kombination med de nytillkomna ansvaret som man får till följd av att man fått ett litet barn att ta hand om.
Jag vet varken ut eller in, men jobbigt är det.
Ja jag får väl helt enkelt härda ut och hoppas på att det blir bättre, för man ska väl inte behöva sluta amma bara på grund av att man glömmer sina syskon lite varstans.

Dagen har hittills idag kantats av utomhusaktiviteter, i form av kaffedrickning och kexätning.
Vid lunch står det grillning med en vän och hennes barn på schemat.
Verkar bli en skön söndag.

Soffhänget är över, nu är det golvet som gäller.

Jockarp.